Utbildning i svenska för invandrare

Överklagat beslut

Beslut den 4 november 2015 med anledning av ansökan om att delta i utbildning i svenska för invandrare (sfi)

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

X kommun avslog den 4 november 2015 NNs ansökan om att påbörja studier i sfi. Som skäl för beslutet angav kommunen att NN har ansökt om sfi som en EU-medborgare. Eftersom hen har ett medborgarskap i land Z kan hen inte söka som en EU-medborgare. Därför kan inte ansökan bifallas. Hen kan göra en ny ansökan när hen är folkbokförd i Sverige och har fått sitt personnummer.

NN har överklagat beslutet och anför bl.a. följande. Hen har ett uppehållstillstånd i landet Y och har bott där i tio år. Hen är därför EU-medborgare men har inte fått sitt pass ännu. Familjen bor i X kommun, maken arbetar i X och sönerna går i skolan där.

Skäl

Gällande bestämmelser

Den 1 januari 2016 trädde nya bestämmelser om utbildning i sfi i kraft (SFS 2015:482). Av övergångsbestämmelserna framgår att de äldre bestämmelserna ska fortsätta att gälla till utgången av juni 2016. Överklagandenämnden prövar därför ärendet utifrån den tidigare lydelsen.

Av 22 kap. 13 § skollagen (2010:800) framgår att en person har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hen fyller 16 år, om han eller hon

 1. är bosatt i landet, och

 2. saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.

Av 29 kap. 2 § skollagen framgår att med bosatt i landet avses i skollagen den som ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen (1991:481). Som bosatt i landet ska vid tillämpningen av skollagen anses även bl.a. den som inte är folkbokförd här men som bl.a. har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer.

Överklagandenämndens bedömning

Frågan i ärendet är om NN har rätt att delta i utbildning i sfi. För att ha rätt att delta krävs att hen är bosatt i landet i skollagens mening.

Har NN rätt att delta i utbildning i sfi därför att hen ska vara folkbokförd här?

Med bosatt menas i första hand att en person ska vara folkbokförd här. NN är inte folkbokförd i Sverige. Hen har inte heller gett in handlingar som visar att hen ska vara folkbokförd i landet. NN har därmed inte visat att hen har rätt att delta i utbildning i sfi på denna grund.

Har NN rätt att delta i utbildning i sfi därför att hen ändå ska anses bosatt här?

Av skollagen framgår att den som inte är folkbokförd i landet men som har rätt till utbildning enligt bl.a. EU-rätten ska anses vara bosatt i landet vid tillämpningen av skollagen.

NN, som är medborgare i landet Z, har gett in handlingar som visar att hen har permanent uppehålls­tillstånd i landet X som är ett EU-land. Hen har dock inte gett in handlingar som visar att hen är EU-medborgare. Hen har inte heller gjort gällande att hen omfattas av EU-rätten därför att hen är familjemedlem till en EU-medborgare. Det är därför inte visat att NN har rätt till utbildning eller annan verksamhet till följd av EU-rätten.

Det har inte heller i övrigt framkommit omständigheter som tyder på att NN ska anses bosatt i landet. X kommun får därför anses haft fog för sitt beslut och överklagandet ska därmed avslås.

På Överklagandenämndens vägnar, 

Barbro Molander

Nisse Rosenlund Hedman

Beslutet har fattats av Barbro Molander, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Einar Jakobsson och Gunilla Thole efter föredragning av Nisse Rosenlund Hedman. I ärendets slutliga handläggning har kanslichefen Anna-Karin Lundgren deltagit.

Överklagat beslut

Beslut den 4 mars 2015 av X kommun om upphörande av utbildning i svenska för invandrare (sfi)

Beslut

Överklagandenämnden bifaller överklagandet och beslutar att NNs utbildning i sfi inte ska upphöra.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

X kommun beslutade den 4 mars 2015 att sfi-undervisningen för NN ska upphöra. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak att NN bedömts sakna förutsättningar för att fullfölja utbildningen och/eller inte gör tillfredställande framsteg.

NN har överklagat beslutet och i huvudsak anfört följande. NN var analfabet när hen kom till Sverige. Hen studerade i fyra år och lärde sig bland annat flera ord och att skriva sitt namn. Hen var lite nervös innan [provet] och detta fick henom att glömma lite saker som hen lärt sig. NN vill gärna fortsätta i skolan och ska kämpa för att lära sig mer än nu.

Av handlingarna framgår bl.a. att NN totalt läst 2191 timmar på sfi och har sedan den 21 februari 2013 ett godkänt betyg på kurs A. NN har under hela studietiden haft en mycket långsam progression, hen har därför fått extra stöd på modersmålet en gång i veckan. I september 2014 hölls ett tolkat trepartssamtal för att diskutera vad som krävdes för att nå kursmålen för kurs B. Flera uppföljningar gjordes under denna tid och läraren kunde endast se en liten progression i muntlig färdighet. I februari 2015 meddelade läraren att NN inte längre kunde se någon progression och att den skriftliga produktionen istället gått tillbaka.

Skäl

Gällande bestämmelser

Den som har antagits till en kurs (i sfi) har rätt att fullfölja kursen. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg. Den för vilken utbildningen har upphört eller som frivilligt avbrutit utbildningen ska på nytt beredas sådan utbildning om det finns särskilda skäl för det. (22 kap. 16-17 §§ skollagen, 2010:800).

Överklagandenämndens bedömning

Av förarbeten framgår att utbildningen i sfi ska anordnas som en kurs och att den som har tagits in på en kurs bör ha rätt att fullfölja kursen. Den som efter kursens slut inte har nått upp till de avsedda kunskaperna ska ha rätt att gå om hela eller delar av kursen eftersom [denne] saknar sådana kunskaper som kursen syftar till. För den som saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller som annars inte gör tillfredsställande framsteg bör undervisningen emellertid kunna upphöra även före kursens slut. Detta torde endast bli aktuellt i undantagsfall (prop. 1993/94:126 sid. 17).

Frågan i ärendet är om NN saknar förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg. Det är kommunen som ska visa att förutsättningarna för att utbildningen på kursen ska upphöra är uppfyllda.

Av handlingarna i ärendet framgår att NN, trots relativt många undervisningstimmar (totalt 2191) och erbjudande om extra stöd, haft långsam progression under studietiden. Kommunen har dock inte visat hur stor del av denna undervisning som är hänförlig till den period beslutet grundar sig på, det vill säga perioden från höstterminens start fram till tiden för beslutet.

Handlingarna visar vidare att NN från och med bedömningstillfället den 28 november 2014 har gjort framsteg inom områdena Samtal och interaktion samt Muntlig produktion där NN enligt vad som framgår i ärendet uppnått kraven för godkänt i kursen B.

Överklagandenämnden finner mot denna bakgrund att X kommun inte har visat att NN saknar förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte har gjort tillfredsställande framsteg. Omständigheten att NN vid det senaste bedömningstillfället haft ett något försämrat resultat i bedömningsmomentet Skriva föranleder inte någon annan bedömning. Kommunen har därför inte haft fog för sitt beslut om att NNs utbildning i sfi ska upphöra. Överklagandet ska därmed bifallas.

På Överklagandenämndens vägnar

Barbro Molander
Nisse Rosenlund Hedman

Beslutet har fattats av Barbro Molander, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Einar Jakobsson och Lars Werner, efter föredragning av Nisse Rosenlund Hedman. I ärendets slutliga handläggning har kanslichefen Anna-Karin Lundgren deltagit.

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.

Beslutet får inte överklagas

Ärendet

A kommun beslutade att NNs utbildning i sfi ska upphöra med hänvisningen att NN vid beslutstillfället inte är berättigad till ytterligare utbildning i sfi. 
NN har överklagat beslutet och anfört bl.a. följande. NN vill fullfölja kursen C, avsluta kursen D och även få byta skola/skolmiljö. NNs närvaro är exemplarisk. NN var placerad på en kvällskurs en gång i veckan för att läsa kursen sfi C. Det har visat sig att inte fungerat för NN då denna kurs egentligen var avsedd för studenter som hade studievana och en högre utbildningsnivå. NN har därför inte kunnat tillgodogöra sig denna sfi-tid. X-skolan har vidare brustit i att underrätta NNs kontaktperson. Det har medfört att NN har fått felaktig planering från kontaktpersonen vilket inte stämt med studieplaneringen. NN är mycket nära att bli godkänd.

Av handlingarna i ärendet framgår bl. a. följande. NN har sedan augusti 2009 erbjudits sammanlagt 2 365 timmar varav NN har närvarat 2 085 timmar. NN har under höstterminen 2013 lämnat in två av nio viktiga uppgifter för kursen C. NN har varit erbjuden en enskild handledning för att träna på att förstå en uppgift, skriva och strukturera sina texter men NN har inte närvarat vid två av de erbjudna tillfällena under samma termin. NN har fått ingå i liten grupp för uttalsstöd. NN har dock missat flera tillfällen. NN var också erbjuden möjligheten att gå till studiehallen och att få extra hjälp i ett möte med en specialpedagog. NN har inte kommit till det inbokade mötet. NN har underkänts i muntlig produktion och skriftlig framställning på nationella provet för kursen C som genomförts i januari 2014.

Skäl

Gällande bestämmelser

Av 22 kap. 16 § skollagen första stycket följer att den som antagits till en kurs (utbildning i svenska för invandrare) har rätt att fullfölja kursen. Enligt 22 kap. 16 § andra stycket skollagen ska undervisningen för en elev dock upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.

Överklagandenämndens bedömning

Av förarbeten till 22 kap. 16 § skollagen framgår att utbildningen ska anordnas som en kurs och att den som har tagits in på en kurs bör ha rätt att fullfölja kursen. Den som efter kursens slut inte har nått upp till de avsedda kunskaperna, ska ha rätt att gå om hela eller delar av kursen, eftersom han saknar sådana kunskaper som kursen syftar till. För den som saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller som annars inte gör tillfredsställande framsteg bör undervisningen emellertid kunna upphöra även före kursens slut. Detta torde endast bli aktuellt i undantagsfall (prop. 2009/10:165 s. 867 och 1993/94: 126 s. 17).

Av handlingarna i ärendet framgår inte annat än att NN, trots relativt många undervisningstimmar och erbjudande om extra stöd, haft brister i sin progression under perioden från höstterminens start fram till tiden för beslutet. NN har under utbildningens gång varken deltagit i de stödåtgärder som NN erbjudits eller lämnat in hemuppgifter i tillräcklig utsträckning. Överklagandenämnden finner mot denna bakgrund att NN inte kan anses ha gjort tillfredsställande framsteg. Kommunen har därför haft fog för sitt beslut om att NNs utbildning i sfi ska upphöra. Överklagandet ska därför avslås.

Särskilt uttalande om kommunens handläggning av ärendet

Överklagandenämnden har noterat anmärkningsvärda brister i kommunens handläggning av ärendet och vill särskilt uttala följande.

Av handlingarna i ärendet framgår att NNs sfi-studier upphörde redan den x mars 2014 genom ett muntligt besked. NN hade då inte fått något skriftligt beslut om undervisningens upphörande, vilket är en förutsättning för att NNs utbildning ska upphöra och för NNs möjlighet att överklaga beslutet. Ett sådant formellt beslut om upphörande av sfi undertecknades av rektor först den xx mars 2014. Nämnden vill betona vikten av att meddela skriftliga beslut i ärenden av detta slag.

Nämnden noterar vidare att det överklagade beslutet verkställdes redan den x mars 2014.  Av allmänna rättsgrundsatser följer dock att ett betungande beslut av detta slag– i avsaknad av särskilda verkställighetsföreskrifter – inte blir gällande förrän det vunnit laga kraft. Det var således felaktigt av kommunen att låta NNs lämna utbildningen innan ärendet slutligt prövats av Överklagandenämnden. Intill dess består kommunens skyldighet att se till att undervisning anordnas enligt de villkor som gäller för deltagande i allmänhet.
 (Jfr. Överklagandenämndens beslut  den 21 september 1994, nr A 155).

Nämnden vill slutligen erinra om att den för vilken utbildning inom sfi har upphört på nytt ska beredas tillfälle att delta i sådan utbildning om särskilda skäl talar för det.

På Överklagandenämndens vägnar

Barbro Molander  

Jeanna Fransén

Beslutet har fattats av Barbro Molander, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Lars Werner, Görel Bråkenhielm, Einar Jakobsson och Annica Runsten efter föredragning av juristen Jeanna Fransén. I ärendets slutliga handläggning har kanslichefen Anna-Karin Lundgren deltagit

Författningsbestämmelser m.m.

Rätt att delta i en kommuns sfi har, från och med det andra kalenderhalvåret det år de fyller 16 år, den som är bosatt i kommunen och som saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge. Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i landet ska ha rätt att delta i sfi. Frågor om mottagande av en elev till sfi avgörs av styrelsen för utbildningen. Styrelsens beslut får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven. (13 kap 6, 12-13 §§ skollagen [1985:1100] och 1, 2 och 22 §§ lagen [2010:801] om införande av skollagen [2010:800]).

I förarbetena till bestämmelserna om rätt att delta i sfi anges att med uttrycket bosatt i kommunen avses den som rätteligen ska vara folkbokförd i kommunen, (proposition 1993/94:126 s 22).

Ärendet

A har ansökt om att få läsa sfi i B kommun. Den 27 oktober 2010 beslutade områdeschefen för sfi att avslå ansökan. Beslutet motiverades med att A har uppehållstillstånd för studier på universitet eller högskola och vistas tillfälligt i kommunen.

A har överklagat beslutet och därvid anfört bl.a. följande. Han har ett beslut från Migrationsverket om uppehållstillstånd för tiden den 11 mars 2010 till den 11 mars 2011 och han är folkbokförd i B kommun sedan den 5 juli 2010. Han har för tillfället en provanställning på McDonalds och har ett stort behov av att lära sig svenska.

Av uppgifter från Skatteverket framgår att A sedan den 5 juli 2010 är folkbokförd i B kommun.

Överväganden

Nämnden gör bedömningen att eftersom A är folkbokförd i B kommun ska han anses som bosatt där i skollagens mening. Någon möjlighet att göra undantag för den som beviljats uppehållstillstånd för studier finns inte. A har därmed rätt att delta i den utbildning i sfi som anordnas av B kommun. Överklagandet ska därför bifallas.

Beslut

Nämnden upphäver det överklagade beslutet och föreskriver att A ska har rätt att delta i B kommuns svenskundervisning för invandrare (sfi).

Nämndens beslut får inte överklagas.

Författningsbestämmelser

I 13 kap. skollagen (1985:1100) finns bl.a. följande bestämmelser om svenskundervisning för invandrare (sfi). Utbildningen anordnas som en kurs (1 § andra stycket). Rätt att delta i en kommuns sfi har, med vissa undantag som inte är av intresse i detta ärende, den som är bosatt i kommunen och som saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen avser att ge (6 §). Den som har påbörjat en kurs i sfi har rätt att fullfölja kursen (11 § första stycket). Undervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg (11 § andra stycket). Den för vilken sfi har upphört enligt nyssnämnda bestämmelse eller som frivilligt har avbrutit utbildningen skall på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta (11 § tredje stycket).

I kursplanen för sfi (SKOLFS 1994:28) anges dels mål som eleven skall ha uppnått vid ett avstämningstillfälle under kursen, dels mål som eleven skall ha uppnått efter genomgången kurs.

Ärendet

A, som kommer från land B, påbörjade sfi i kommun C i mars 1995. Han deltog senast i en kurs med slutdatum den 10 maj 1996.

Den 10 maj 1996, d.v.s. samma dag som kurstiden löpte ut, beslutade kommun C att undervisningen skulle upphöra för A därför att han inte hade gjort tillfredsställande framsteg.

A har överklagat beslutet och yrkat att få fortsätta utbildningen.

Kommun C har i anledning av överklagandet lämnat följande uppgifter om A:s studier: A har erbjudits 610 timmar sfi och varit närvarande 452 timmar. Han har testats vid tre tillfällen, nämligen den 29 september 1995, den 8 december 1995 och den 26 februari 1996. Vid samtliga dessa tillfällen har hans muntliga språkfärdighet betecknats med "m-", varvid beteckningen "m" innebär att eleven börjar få struktur på språket men har stora brister. När det gäller skriftlig språkfärdighet har han under tiden mellan det andra och det tredje testtillfället gått från "m-" till "m+", vilket innebär att han har uppnått målen för kursplanens avstämningstillfälle. Även i fråga om läsförståelse och samhällsorientering har han uppnått dessa mål.

Överväganden

Bestämmelsen i 13 kap. 11 § första stycket skollagen om att den som har påbörjat en kurs i sfi har rätt att fullfölja kursen innebär inte utan vidare att elevens rätt att delta i sfi upphör vid kursens slut. Av 13 kap. 6 § följer nämligen att en elev som vid kursens slut fortfarande saknar sådana kunskaper som utbildningen avser att ge har rätt att delta i en ny kurs (jämför prop. 1993/94:126 s. 17). Ett beslut enligt 13 kap. 11 § andra stycket om att utbildningen skall upphöra medför emellertid att elevens rätt enligt 13 kap. 6 § att delta i sfi upphör och att det krävs särskilda skäl för att eleven på nytt skall få delta i sfi. Ett sådant beslut har därför betydelse även om det inte hinner verkställas under den pågående kursen.

Av det sagda följer att det finns anledning för nämnden att pröva det överklagade beslutet om utbildningens upphörande, oavsett att den för A bestämda kurstiden har löpt ut. Vid en sådan prövning finner nämnden att A:s studieresultat visserligen är otillräckliga när det gäller muntlig språkfärdighet men att hans resultat i övrigt innebär klara framsteg. Enligt nämndens bedömning har kommun C inte visat att det under dessa förhållanden har funnits tillräckliga skäl att förklara utbildningen avslutad. Överklagandet skall därför bifallas.

Beslut

Nämnden upphäver det överklagade beslutet. I följd härav har A rätt till fortsatt utbildning.