Till huvudinnehåll

Specialskola

Här hittar du exempel på beslut inom specialskola som har bedömts ha ett allmänt intresse genom att kunna tjäna som vägledning i liknande situationer.

Beslut: 2017-06-15 Dnr: 2017:182

Överklagat beslut

Beslut den 13 mars 2017 om mottagande i specialskolan

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till Specialpedagogiska skolmyndigheten för kompletterande utredning och skyndsam ny prövning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

NN:s vårdnadshavare ansökte om att NN från och med höstterminen 2017 skulle tas emot i specialskolan med en önskad placering vid skola X, vilket är en specialskola för elever som är döva eller har en hörselnedsättning. NN gick vid tidpunkten för ansökan i årskurs Z.

Nämnden för mottagande i specialskolan och Rh-anpassad utbildning vid Specialpedagogiska skolmyndigheten (Rh-nämnden) beslutade den 13 mars 2017 att avslå ansökan. Som skäl för beslutet angavs följande. NN har en lindrig hörselnedsättning, men den motiverar inte ett mottagande i specialskolan. Det föreligger inte heller tillräckliga särskilda skäl för mottagande i specialskolan.

Överklagandet

NN har överklagat beslutet företrädd av sina vårdnadshavare. De har anfört i huvudsak följande. NN kan inte uttrycka sig verbalt utan använder teckenspråk i stället för tal. För att hen ska kunna utveckla ett språk behöver han vara i sociala miljöer där teckenspråket finns. NN behöver vidare få undervisning på teckenspråk för att kunna ta till sig kunskap och utvecklas i sitt lärande.

Y kommun kan inte erbjuda undervisning på teckenspråk eller ge hen möjlighet att träffa andra teckenspråkiga elever på hemmaplan. Det har också varit problematiskt att hitta teckenspråkskunnig personal som kan arbeta med NN.

Utredning

Av utredningen som Överklagandenämnden tagit del av ingår bland annat följande:

  • En pedagogisk bedömning som utfärdats av specialpedagog vid Å skola den 25 januari 2017.
  • En specialpedagogisk utredning (sammanfattning av psykologdel och pedagogdel) som utfärdats av psykolog och specialpedagog den 1 juni 2015.
  • En pedagogisk bedömning som har utfärdats av speciallärare vid X skola den 27 mars 2017.
  • Ett läkarutlåtande från den 7 februari 2017.
  • Ett audiogram från den 24 januari 2017.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser

Av 7 kap. 6 § första stycket skollagen (2010:800) framgår att barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan om de

  1. är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning,
  2. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller
  3. har en grav språkstörning.

Överklagandenämndens bedömning

Frågan i ärendet är om NN ska tas emot i specialskolan. Förutsättningarna för det är att hen omfattas av personkretsen, dvs. ha en sådan funktionsnedsättning som omnämns i någon av de tre punkterna i 7 kap. 6 § första stycket skollagen. Hen ska också på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kunna gå i grundskolan eller grundsärskolan.

I ärendet är det klarlagt att NN har en hörselskada och således omfattas av andra punkten i 7 kap. 6 § skollagen.

Överklagandenämnden konstaterar inledningsvis att ett mottagande i specialskolan förutsätter att eleven varken kan gå i grundskolan eller grundsärskolan.

Kan NN på grund av sin funktionsnedsättning inte gå i grundskolan?

Av den pedagogiska bedömning som utfärdats i januari 2017 framgår bland annat följande. NN har haft resurs under hela skoltiden. Hen behöver stöd för sin kognitiva och sociala utveckling samt i kommunikationen med andra barn och vuxna. NN är med sin klass under samlingar och gemensamma genomgångar, men arbetar sedan mycket enskilt tillsammans med sin resurspedagog. NN har tillgång till pedagoger och personal med kunskaper i tecken som stöd. Teckenspråk är NN:s första språk och främsta kommunikationsmedel men även i viss mån bilder. NN har behov av struktur, anpassningar/anpassat material och uppgifter, teckenspråk och tid. Allt detta gör det svårt för NN att nå grundskolans mål på den tid som grundskolan erbjuder. Av redogörelsen för uppnådda kunskapskrav framgår bland annat att NN kan läsa många helordsbilder, benämna de geometriska formerna och behärskar addition och subtraktion inom talområdet 0-10.

Överklagandenämnden konstaterar att det av den pedagogiska utredningen framgår att NN har haft omfattande stöd under hela sin skoltid. Av redogörelsen för uppnådda kunskapskrav och kunskapsutveckling framgår att hen har en positiv progression, men att hen alltjämt har stora svårigheter att uppnå kunskapsmålen för årskurs Z.

Överklagandenämnden bedömer därför att den samlade utredningen visar att NN på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan gå i grundskolan.

Kan NN på grund av sin funktionsnedsättning inte gå i grundsärskolan?

Mottagande i grundsärskolan regleras i 7 kap. 5 § skollagen. Av denna bestämmelse framgår bland annat att barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning ska tas emot i grundsärskolan.

NN är för närvarande inte mottagen i grundsärskolan. Det är inte inom ramen för prövningen av ett mottagande i specialskolan möjligt att göra någon fullödig bedömning av en elevs tillhörighet till grundsärskolans målgrupp. Av utredningen framgår dock att NN har en utvecklingsstörning och att hens fungerande i vardagen motsvarar en måttlig utvecklingsstörning. Mot denna bakgrund bedömer Överklagandenämnden att det inte kan uteslutas att NN har förutsättningar att tas emot i grundsärskolan.

I ärendet finns emellertid inte någon utredning som visar om NN på grund av sina funktionsnedsättningar eller andra särskilda skäl inte kan gå i denna skolform.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har ett ansvar att se till att ärendet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Det innebär att myndigheten ska leda utredningen och se till att nödvändigt material kommer in, men däremot inte att myndigheten måste sköta utredningen själv (jfr Överklagandenämndens beslut den 10 februari 2015, dnr 2014:520).

Specialpedagogiska skolmyndigheten borde därför vid sidan av prövningen om NN till följd av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan utrett och tagit ställning till om hen till följd av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl (såsom hens behov av undervisning på teckenspråk) inte kan gå i grundsärskolan.

Denna brist kan inte läkas hos Överklagandenämnden, eftersom det innebär att NN går miste om en prövning i första instans. Det är med hänsyn till instansordningsprincipen Specialpedagogiska skolmyndigheten som ska pröva frågan i första instans.

Överklagandenämnden finner därför att det överklagade beslutet ska upphävas och ärendet återförvisas till Specialpedagogiska skolmyndigheten för skyndsam kompletterande utredning och ny prövning av NNs ansökan om att tas emot i specialskolan.

På Överklagandenämndens vägnar

Niklas Schüllerqvist

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Gunilla Thole och Marie Johannesson efter föredragning av juristen Helena Söderberg. Ersättaren Lars Werner och kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Beslut: 2017-03-02 Dnr: 2016:652

Överklagat beslut

Beslut den 21 november 2016 om att inte utarbeta åtgärdsprogram

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till rektorn vid X-skolan för skyndsam kompletterande utredning och ny prövning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

NN började på X-skolan i Y kommun under höstterminen 2015. Rektorn beslutade i april 2016 om åtgärdsprogram för NN. Vid utvärdering av åtgärdsprogrammet i september 2016 bedömde skolan att den inom ramen för klassundervisningen kan ge NN det pedagogiska stöd och anpassningar som han behöver.

Mentorn gjorde därefter en anmälan om behov av särskilt stöd till rektorn. Av anmälan framgår att NN fortfarande inte når målen i vissa ämnen, men att skolan inte är förvånad eftersom han bara gått på X-skolan i drygt två terminer. Innan dess har han inte använt teckenspråk. I dag utvecklas han i riktning mot kunskapsmålen, men är inte riktigt där ännu.

Rektorn beslutade den 21 november 2016 att inte utarbeta åtgärdsprogram för NN. Som skäl för beslutet angavs att NN inte har behov av särskilt stöd och att utredningen visar att han förväntas nå de mål som minst ska uppnås inom ramen för de insatser som angetts i den individuella utvecklingsplanen.

Överklagandet

NN har överklagat beslutet om att inte utarbeta åtgärdsprogram genom sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. Enligt rektorn visar utredningen att NN når målen i alla ämnen, vilket inte stämmer. NN kan inte läsa eller skriva och har stora brister i talet. Han är i behov av omfattande stöd i framförallt svenska, inklusive talad svenska. Svenska är sannolikt tillsammans med teckenspråk även nyckeln till att nå målen i andra ämnen. Det finns stora brister i utredningen, bl.a. osynliggörs NN brister i den talade svenskan, vilket enligt läroplanen är en lika viktig del av specialskolans kunskapsuppdrag som det är för grundskolan.

Rektorns yttrande

Resultatet av utvärderingen av förgående åtgärdsprogram blev att åtgärdsprogrammet avslutades. De behov som lyftes fram i det tidigare åtgärdsprogrammet begränsades till insatser under vårterminen 2016. De insatser som behövs för att NN ska fortsätta att utvecklas i riktning mot kunskapskraven ryms i dag inom extra anpassningar. Av kartläggningen framgår att NN sedan november 2015, då han började på X-skolan, ständigt utvecklas i riktning mot kunskapsmålen för årskurs 7. Han går i en klass med sex elever, där det alltid finns två pedagoger, vilket gör att pedagogerna har stora möjligheter att individanpassa mycket av undervisningen.

NN vårdnadshavare har lämnat synpunkter på rektorns yttrande och huvudsakligen anfört följande. Det krävs ett beslut av rektorn för att avsluta ett åtgärdsprogram och att detta beslut ska föregås av en utvärdering av åtgärderna. Kartläggningen innehåller ingen utvärdering av NN kunskaper i förhållande till målen för respektive ämne eller hur han ska ges förutsättningar att nå målen. Omdöme från december 2016 visar att NN nu förutom otillräckliga kunskaper i svenska, engelska, SO, NO och teckenspråk även bedöms ha otillräckliga kunskaper i matematik. Rektorn borde ha övervägt en omprövning av beslutet då skolan fick vetskap om NN språkstörning.

Skolans utredning

Av framåtsyftande planering från september och utredning från november 2016 framgår att NN har bl.a. följande extra anpassningar. Lugn inlärningsmiljö, struktur och uppmuntran. Lärarna behöver ge extra förklaringar och möjligheter till repetition. Han har uppgifter utifrån sin nivå. Bildstöd och laborativt material i de teoretiska ämnena hjälper NN att komma framåt. Skolan ger mycket stöd, tecken och förförståelse för nya begrepp i alla ämnen.

Av utredning och kartläggning från den 7 november 2016 framgår bl.a. följande.

NN går i årskurs 4. Undervisningsspråket är huvudsakligen teckenspråk. Under lektionerna arbetar klassen ofta i helklass med båda pedagogerna. Ibland delar de till halvklass med en pedagog per grupp. Miljön är anpassad för visuellt och auditivt språk. NN riskerar att inte nå målen i ämnena SO, NO, svenska och engelska. Han läser teckenspråk som andraspråk och har utvecklat språket på ett bra sätt. NN har svårigheter med att sortera och ta fram kunskap. Han har språkbrister och får intensiv lästräning med pedagog. I ämnena svenska, engelska och SO fungerar det bäst i liten grupp (tre elever) alternativt enskilt med läraren. NN behöver mycket stöd för att utveckla sin förståelse i ämnet NO. Special­­­pedagog har arbetat med NN vid fyra tillfällen. Vid två tillfällen var undervisnings­­­språket svenska och vid två tillfällen teckenspråk. Teckenspråk är det språk som NN mest naturligt kan använda för kunskapsinhämtning och som fungerade att ha en något djupare dialog med NN på. NN använder sitt eget tal, men det är ofta svårt att urskilja vad han säger. Han behöver fortsätta att utveckla teckenspråket och få ett rikare ordförråd. När NN sedan får igång läsningen är det också möjligt att det påverkar hans tal på ett positivt sätt.

I ärendet har även bl.a. getts in ett logopedutlåtande från oktober 2016, anmälan av behov av särskilt stöd från januari och september 2016, kartläggning från januari 2016, analys och bedömning av behov av särskilt stöd från februari 2016, åtgärdsprogram från april 2016, omdömen från juni och december 2016, samt utvärdering av åtgärdsprogram från september 2016.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.

Av 3 kap. 5 a § skollagen (2010:800) framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8 §.

Av 3 kap. 8 § skollagen framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds.

Enligt 3 kap. 9 § skollagen ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd.

Av bestämmelserna om särskilt stöd framgår att en elev ska ges särskilt stöd om extra anpassningsåtgärder inte har gett resultat. Det är därför viktigt att de extra anpassningar som görs följs upp för att kunna se om insatserna är effektiva och om de gett resultat eller om de eventuellt måste förändras eller intensifieras (jfr. Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, SKOLFS 2014:40, sid. 23).

Även beslut att inte upprätta åtgärdsprogram kan överklagas. Om rektorn t.ex., trots signaler om att det finns ett stödbehov, fattar ett beslut om att ett åtgärds­program inte ska upprättas, kan det finnas skäl att granska om detta beslut verkar rimligt (prop. 2009/10:165 s. 586).

Överklagandenämndens bedömning

Frågan om beslut om att avsluta åtgärdsprogram

Vårdnadshavarna har invändningar mot att ett formellt beslut inte har fattats om att avsluta åtgärdsprogrammet från april 2016. Av det nämnda åtgärdsprogrammet framgår att det gäller under tidsperioden vårterminen 2016. Det är således ett tidsbegränsat beslut. Det finns inget lagkrav om att skolan måste fatta beslut om att ett tidsbegränsat åtgärdsprogram ska avslutas. Däremot måste skolan se till att elevens eventuella stödbehov i sådant fall kan tillgodoses med de extra anpassningar som prövas inom ramen för den ordinarie undervisningen. Överklagandenämnden konstaterar att skolan vid utvärdering av åtgärdsprogrammet i september 2016 bedömt att det pedagogiska stöd och anpassningar som NN behöver för att fortsätta att utvecklas kan ges inom ramen för klassundervisningen.

Ramen för Överklagandenämndens prövning

Överklagandenämnden kan vid en prövning av ett beslut gällande åtgärdsprogram antingen fastställa eller upphäva det överklagande beslutet (28 kap. 16 § andra stycket skollagen). Överklagandenämndens bedömning är därför begränsad till att avse om rektorn haft fog för sitt beslut att inte upprätta ett åtgärdsprogram för NN.

Vårdnadshavarnas medverkan

Skolan och vårdnadshavarna är oense om ifall vårdnadshavarna getts möjlighet att medverka vid upprättande av åtgärdsprogrammet. Överklagande­nämnden vill peka på vikten av att det finns en väl fungerande dialog mellan skolan och vårdnadshavarna. Innebörden av att vårdnadshavarna ska ges möjlighet att medverka inför upprättandet av ett åtgärdsprogram är enligt Överklagande­nämndens praxis att de har rätt att få insyn i utredningen och att de ska ha möjlighet att få framföra sina synpunkter (se exempelvis Överklagande­nämndens beslut den 8 oktober 2015, dnr 2015:296).

Utredningen

Även om X-skolan får anses ha särskilda förutsättningar att ge NN stöd utifrån hans individuella förutsättningar så har rektorn inte på grund av detta en mindre långtgående skyldighet att utreda behovet av särskilt stöd.

Överklagande­nämnden konstaterar att rektorn i enlighet med 3 kap. 8 § skollagen sett till att en utredning om NN behov av särskilt stöd genomförts.

Det huvudsakliga syftet med en utredning enligt 3 kap. 8 § skollagen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Att ett åtgärdsprogram föregås en ordentlig utredning är av yttersta vikt för att tillräckliga och adekvata särskilda stödåtgärder ska kunna ges. Omfattningen av en utredning beror på det enskilda fallet. En utredning bör bestå av två delar; en del där elevens skolsituation kartläggs och eventuella utlåtanden inhämtas och en del med en bedömning, utifrån den kartläggande delen, av vilken typ av särskilt stöd eleven har behov av och ungefär i vilken omfattning. I den kartläggande delen krävs som regel även en analys av de tänkbara orsakerna till elevens svårigheter (jfr. bl.a. Överklagandenämndens beslut den 16 januari 2014 med dnr 2013:468, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram s. 27 ff, samt SKOLFS 2014:40). 

Överklagandenämnden finner att utredningen är bristfällig.

Överklagandenämnden konstaterar att det av utredningen framgår att NN riskerar att inte nå kunskapsmålen i ämnena NO, SO, engelska och svenska. Av utredningen framgår vilka behov han har i respektive ämne, men omfattningen av stödbehovet i de olika ämnena för att NN ska kunna nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås framgår inte. Utredningen visar inte heller närmare hur han ligger till i förhållande till kunskapskraven i de enskilda ämnen han inte når målen i.

Vidare omfattar kartläggningen inte hur NN ligger till i förhållande till kunskapskraven i talad svenska, vilket är en brist.

Skolan gör bedömningen att NN kommer att nå upp till kunskapskraven med de extra anpassningar han får. NN har generella extra anpassningar i de teoretiska ämnena, t.ex. bildstöd. Därutöver fungerar det enligt utredningen bäst för NN att arbeta enskilt alternativt i liten grupp i ämnena SO, engelska och svenska. Överklagandenämnden anser dock att det i utredningen avseende ämnet NO saknas en närmare analys och bedömning av vilken typ av stöd han behöver för att han ska kunna nå upp till kunskapskraven.

Vidare noterar Överklagandenämnden att NN enligt utredningen som extra anpassning bl.a. får intensiv lästräning med pedagog. Det framgår dock inte i vilken omfattning han får detta stöd. Om det är fråga om omfattande eller regelbundna specialpedagogiska insatser utgör det särskilt stöd och då ska åtgärdsprogram upprättas.

Sammanfattningsvis visar inte utredningen i ärendet, enligt Överklagande­nämndens bedömning, att NN förväntas nå målen som minst ska uppnås med de extra anpassningar som görs. Mot bakgrund av vad som framkommit anser Överklagandenämnden att rektorn således med den utredning som finns i ärendet inte haft tillräckligt underlag för att fatta ett beslut att inte upprätta ett åtgärdsprogram för NN. Beslutet ska därför upphävas och ärendet återförvisas till rektorn för skyndsam ytterligare utredning och ny prövning.

Överklagandenämnden noterar avslutningsvis att vårdnadshavarna har anmält X-skolan till Skolinspektionen med anledningen av uppgivna brister i utbildningen vad gäller talad svenska.

På Överklagandenämndens vägnar

Magnus Åhammar

Beslutet har fattats av Magnus Åhammar, vice ordförande i nämnden, samt Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Gunilla Thole, Marie Johannesson och Lars Werner efter föredragning av juristen Christine Lundgren. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Beslut: 2017-03-02 Dnr: 2016:661

Överklagat beslut

Beslut den 8 december 2016 om mottagande i specialskolan

Beslut

Överklagandenämnden bifaller överklagandet och beslutar att NN ska tas emot i specialskolan.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

NNs vårdnadshavare ansökte om att hon tidigast från och med den 1 december 2016 skulle tas emot i specialskolan med en önskad placering vid X-skolan i Y kommun som är en specialskola för elever med grav språkstörning. NN gick vid tidpunkten för ansökan i årskurs 8 vid Z-skolan.

Nämnden för mottagande i specialskolan och Rh-anpassad utbildning vid Specialpedagogiska skolmyndigheten beslutade den 8 december 2016 att avslå ansökan. Som skäl för beslutet angav nämnden följande. Enligt uppgifter i ärendet tycks skillnaden mellan verbal och ickeverbal förmåga vara signifikant, men detta på en relativt hög nivå, den verbala förmågan (bedömd med WISC) är till viss del inom normalområdet. Vidare anges att arbetsminne och receptivt språk är inom/strax under normalområdet. Även om NN har en generell språkstörning så är den inte grav. NN tillhör därmed inte målgruppen för specialskolan.

Överklagandet

NN har överklagat beslutet företrädd av sina vårdnadshavare som anfört i huvudsak följande. NNs skolsituation kännetecknas av lärare som byts ut hela tiden och som har ingen eller ringa kunskap om språkstörningsproblematiken, vilket gör att kommunikationen mellan lärare och elev blir mycket problematisk. NN tycker att det är jättesvårt att få fram de rätta orden och förklara i skolmiljön. Det har lett till att hon inte vågar umgås med klasskamraterna. Hon känner en stor stress över att inte kunna prata så att andra i skolan förstår henne och det gör att det låser sig ännu mer i en ond cirkel. I regel misslyckas hon på proven i kärnämnena. Lärarna tycker att det är svårt att tolka och stötta vid prov vilket innebär att NN får genomföra omprov. Att alltid ha omprov då undervisningen går vidare medför stresspåslag som inte gagnar inlärningen. Den nuvarande skolan bedömer att NN inte har någon möjlighet att nå målen i kärnämnena. Skolan tycker sig göra allt som står i dess makt för att förbättra NNs situation, hon upplever dock dagligen stress och oro när hon och lärarna inte förstår varandra. Detta sammantaget gör skolsituationen för NN i det närmaste ohållbar. NN känner stort förtroende för sin logoped och även för skolpsykologen, vilket nog är förklaringen till att hennes språkstörning inte alltid yttrar sig som grav i dessa sammanhang.

Utredningen

I utredningen som Överklagandenämnden tagit del av ingår utredningar av NNs behov av särskilt stöd från den 22 september och den 16 december 2016, åtgärdsprogram från den 16 december 2016, psykologutlåtanden från den 30 september och den 16 december 2016, logopedutlåtanden från den 18 november 2014 och den 2 november 2016, intyg av logoped från den 30 december 2016 samt journalblad från logoped perioden den 15 september 2014 –3 oktober 2016 och journalblad med bedömning från den 29 december 2016.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.

Av 7 kap. 6 § skollagen (2010:800) framgår att barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan om de bl.a. har en grav språkstörning.

Överklagandenämndens bedömning

Frågan om eleven har en grav språkstörning

Frågan i ärendet är om NN ska anses tillhöra målgruppen för specialskolan. En förutsättning för att hon ska kunna tas emot i specialskolan är att hon har en grav språkstörning.

Hon ska då på grund av språkstörningen ha så omfattande svårigheter att förstå och att själv göra sig förstådd att det i hög grad påverkar hennes inlärningssituation. Den språkliga begränsningen ska vidare vara det framträdande problemet och inte endast en funktion av språkliga problem till följd av andra diagnoser. En grav språkstörning kan dock förekomma som det framträdande problemet tillsammans med andra funktionsnedsättningar där språkliga kommunikationsproblem även ingår, såsom t.ex. autism eller utvecklingsstörning.

I psykologutlåtandena anges bl.a. följande. Enligt testresultaten är NN sammantaget genomsnittligt begåvad. Hennes kognitiva profil är ojämn. Hennes perceptuella förmåga är starkare än den verbala. NN har svagt ordförråd och bekymmer med att förklara. Testresultaten, observationerna, skattningarna och det som framkommit i samtal med förälder och NN, tyder på språkstörning och bekymmer med socialt samspel. Trots speciallärarstöd och anpassningar i klassrummet presterar NN inte i nivå med sin begåvning.

I den logopediska utredningen anges bl.a. följande. NN har en grav generell språkstörning trots regelbunden behandling, behov av hjälp med läxor hemma utöver vad som 14-åringar brukar behöva och stödinsatser i skolan. Hennes språkliga förmågor har utvecklats mycket långsamt på två år. Indexprofil utförd 2014 visar att NNs generella språkliga förmåga, expressiva språkliga förmåga och språkligt minne ligger under normalområdet för elever i den ålder hon var då. Hennes indexprofil blir likadan 2016 med samma delområden liggande under normalområdet där hon borde ha fått en förbättring i sin indexprofil på två år. Det är främst NNs expressiva svårigheter som är påtagliga. Hon har utvecklat ett undvikandebeteende i kommunikation med andra på grund av sin språkstörning. NN har diagnosen F802B Generell språkstörning (impressiv och expressiv).

Överklagandenämnden finner att utredningen i ärendet visar att NN på grund av sin språkstörning har så omfattande svårigheter att förstå och att själv göra sig förstådd att det i hög grad påverkar inlärningssituationen. Det har inte framkommit att hennes språkliga begränsning endast är en funktion av språkliga problem till följd av andra diagnoser, utan språkstörningen får anses vara det framträdande problemet för hennes inlärning. NN har därmed en språkstörning som är att beteckna som grav i skollagens mening.

Frågan om eleven på grund av sin språkstörning inte kan gå i grundskolan

Överklagandenämnden ska då bedöma om NN på grund av sin språkstörning inte kan gå i grundskolan. Av det pedagogiska underlaget framgår att NN har svårt att tillgodogöra sig undervisning på den nivå som gäller för högstadiet, och att hon, trots olika anpassningar och särskilt stöd, bedöms få svårt att uppnå målen i slutet av årskurs 9 i flertalet ämnen. Logoped och psykolog förordar plats för NN på X-skolan. Utredningen i ärendet ger enligt Överklagandenämnden stöd för att NN har så stora svårigheter i ett vanligt grundskole-sammanhang att hon på grund av sin språkstörning inte kan gå i grundskolan.

Slutsats

NN tillhör specialskolans målgrupp. Överklagandet ska därmed bifallas och NN tas emot i specialskolan.

På Överklagandenämndens vägnar

Magnus Åhammar

Beslutet har fattats av Magnus Åhammar, vice ordförande i nämnden, samt, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Gunilla Thole, Marie Johannesson och Lars Werner efter föredragning av Johanna Jadstrand. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Beslut: 2015-06-15 Dnr: 2015:207

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 6 mars 2015 av Specialpedagogiska skolmyndigheten

BESLUT

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till Specialpedagogiska skolmyndigheten för skyndsam ny prövning.

Beslutet får inte överklagas.

ÄRENDET

NN har ansökt om att tas emot i regional specialskola.

Specialpedagogiska skolmyndigheten beslutade den 6 mars 2015 att avslå NN:s ansökan. Som skäl för beslutet angavs att det inte är hörselmässigt motiverat att ta emot NN i specialskolan.

Vårdnadshavarna har överklagat beslutet och anfört i huvudsak följande. NN har en grav expressiv språkstörning. Grundskolan kan inte ge NN det stöd hen anses behöva då NN använder teckenspråk i sin kommunikation, som stöd, komplement, avlastning och som en väg till talad svenska. Vid ett möte inför skolstart med personal från SPSM framkom det tydligt att grundskolan inte kunde ge NN möjlighet att utveckla teckenspråk. Det fanns inte heller personal som förstod teckenspråk. Rådet från SPSM var då att X-skolan ansågs vara det lämpligaste alternativet. NN är för ung för att åka till närmaste specialskola för gravt språkstörda barn och bo på internat. Behovet är främst expressivt och på X-skolan finns den teckenspråkliga miljö där NN kan utvecklas språkligt, kunskapsmässigt och socialt.

Följande handlingar har lämnats in i ärendet. Två intyg från legitimerad logoped daterade den 20 november 2013 och den 6 februari 2015, ansökan om mottagande i specialskola daterad den 29 november 2014, pedagogisk bedömning daterad den 27 januari 2014 av Specialpedagogiska skolmyndigheten, en skrivelse utfärdad av teckenspråkslärare daterad den 9 februari 2015 och en journalanteckning den 10 februari 2015 av en skolläkare vid X-skolan.

Skäl

Gällande bestämmelser

Av 7 kap. 6 § skollagen (2010:800) framgår att barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan om de

1. är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning,

2. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller

3. har en grav språkstörning.

Frågan om mottagande i specialskolan prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs (7 kap. 6 § skollagen, 2010:800).

Överklagandenämndens bedömning

Den ansökan som Specialpedagogiska skolmyndigheten har prövat och som har överklagats avser en begäran att NN ska tas emot i en regional specialskola. Vårdnadshavarna har angett att ansökan avser X-skolan, vilket är en skola som främst riktar sig till elever som är döva eller har en hörselnedsättning. Vårdnadshavarna har dock som grund för ansökan åberopat att NN har en expressiv språkstörning och bl.a. bifogat intyg från logoped.

Frågan är då vad det är som Specialpedagogiska skolmyndigheten ska pröva med anledning av ansökan. Enligt 7 kap. 6 § skollagen är det frågan om mottagande i specialskolan som ska prövas. En sådan prövning måste utgå från vad den sökande åberopar som grund för sin ansökan. Frågan om i vilken skola NN ska tas emot om hen tillhör målgruppen hör till en ev. senare verkställighet (jfr. RÅ 2007 ref. 62).

Överklagandenämnden konstaterar, i likhet med Specialpedagogiska skolmyndigheten, att det saknas läkarintyg eller annat underlag i ärendet som skulle tyda på att NN är döv eller har en hörselskada. Av handlingarna i ärendet har i stället framkommit att NN har talsvårigheter och diagnosen verbal/oral dyspraxi som bedömts som grav. Vårdnadshavarna har även i överklagandet uppgett att NN har en grav expressiv språkstörning. NN rekommenderas av logoped och läkare att få fortsatt skolgång i en teckenspråkig miljö där hen har möjlighet att förstärka sitt tal med teckenspråk samt få en trygghet i kommunikation och utveckling.

Överklagandenämnden anser att Specialpedagogiska skolmyndigheten mot denna bakgrund, utöver konstaterandet att det inte är hörselmässigt motiverat att ta emot NN i specialskolan, borde ha prövat frågan om NN tillhör specialskolans målgrupp. Detta p.g.a. vad föräldrarna har uppgett som en grund för ansökan, dvs. NN:s språkstörning.(Se 7 kap. 6 § 3 skollagen).

En sådan brist kan inte läkas hos Överklagandenämnden eftersom det skulle innebära att NN går miste om en prövning i första instans. Men hänsyn till instansordningsprincipen ska således Specialpedagogiska skolmyndigheten som första instans pröva dessa frågor. Myndigheten har vid sin prövning ett ansvar att se till att ärendet blir utrett som dess beskaffenhet kräver. (Jfr. Överklagandenämndens beslut dnr 2014:520 av den 10 februari 2015).

Överklagandenämnden finner således att det överklagade beslutet ska upphävas och ärendet återförvisas till Specialpedagogiska skolmyndigheten för skyndsam ny prövning av NN:s ansökan om att tas emot i specialskolan.

På Överklagandenämndens vägnar

Barbro Molander
Jeanna Fransén

Beslutet har fattats av Barbro Molander, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Einar Jakobsson och Lars Werner efter föredragning av Jeanna Fransén. I ärendets slutliga handläggning har kanslichefen Anna-Karin Lundgren deltagit.

 

Beslut: 2015-09-01 Dnr: 2015:340

Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning beslutade den 27 maj 2015 att avslå NNs ansökan om att tas emot i specialskolan.

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

NN går i årskurs 2 vid X skola. I april 2015 ansökte NNs vårdnadshavare om att hen från och med höstterminen 2015 skulle tas emot vid Hällsboskolan som är en specialskola för elever med grav språkstörning.

Nämnden för mottagande i specialskolan och Rh-anpassad utbildning vid Specialpedagogiska skolmyndigheten beslutade den 27 maj 2014 att avslå NN ansökan. Som grund för beslutet angav nämnden att en tal- och språkutredning av legitimerad logoped (ej äldre än 12 månader) begärts in men inte inkommit. Nämnden bedömde att handlingarna i ärendet inte visade att NN har en grav språkstörning i skollagens mening.

Vårdnadshavarna har överklagat beslutet och anfört bl.a. följande. Underlagen styrker att NN har en generell språkstörning och det borde likställas med en grav språkstörning. Den utredning som bifogats är inte så gammal att NN tillstånd har förändrats. Det är fel att hen inte tas emot på Hällsboskolan för att utredningen inte anses tillräckligt ny. NN fick diagnosen generell språkstörning i augusti 2013 och den visar på stora språkliga svårigheter. Begåvningsmässigt har hen ett genomsnittligt resultat. Det finns en tydlig skillnad mellan NNs begåvning och den språkliga begåvningen. Språkstörningarna påverkar möjligheterna till inlärning.

I utredningen som Överklagandenämnden tagit del av ingår bl.a. en psykologisk utredning, en journalanteckning av en logoped daterad den 20 november 2014, en pedagogisk utredning daterad den 29 januari 2014 samt en pedagogisk kartläggning daterad den 27 april 2015.

Skäl

Gällande bestämmelser

Av 7 kap. 6 § skollagen (2010:800) framgår att barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan om de

  1. är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning,
  2. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller
  3. har en grav språkstörning.    

Överklagandenämndens bedömning

Frågan i ärendet är om NN ska anses tillhöra målgruppen för specialskolan. En förutsättning för att NN ska kunna tas emot i specialskolan är att hen har en grav språkstörning.

NN ska då på grund av språkstörningen ha så omfattande svårigheter att förstå och att själv göra sig förstådd att det i hög grad påverkar inlärningssituationen. Den språkliga begränsningen ska vidare vara det framträdande problemet och inte endast en funktion av språkliga problem till följd av andra diagnoser. En grav språkstörning kan dock förekomma som det framträdande problemet tillsammans med andra funktionsnedsättningar där språkliga kommunikationsproblem även ingår, såsom t.ex. autism eller utvecklingsstörning.

Av den utredning som ligger till grund för avslag av NN ansökan om mottagande i specialskola framgår att hen vid en logopedutredning i augusti 2013 har fått diagnosen generell språkstörning. Av den åberopade journalanteckningen framgår att hen har stora generella språkliga svårigheter och presterar svagt i bl.a. ordförråd, synonymer och motsatser. NN har också svårt att hålla siffror i minnet och presterar svagt vid auditivt sekvensminne. NN har fått en operation av ögat och därefter fungerat bättre. NN har svårt med avståndsbedömning. Av psykologutredningen framgår att hen utöver språkstörningen har problem med grov- och finmotorik, minne, perception och inlärning. Det finns misstanke om dyslexi. Resultaten ger inte någon signifikant skillnad på verbal- och perceptuell nivå. Även det icke-verbala språktestet ligger genomsnittligt. En generell språkstörning samtidigt med ett nedsatt arbetsminne medför ofta omfattande inlärningssvårigheter. NN har dessutom kort uthållighet och svårigheter att koncentrera sig. Om svårigheter med koncentration och uthållighet kvarstår bör det utredas om hen har ett neuropsykiatriskt funktionshinder.

Överklagandenämnden anser att den utredning som för närvarande finns inte med tillräcklig klarhet visar att det är NN språksvårigheter som är det mest framträdande problemet för inlärningen. Överklagandenämnden anser därför att det inte är visat i ärendet att NN har en sådan grav språkstörning som avses i skollagen, vilket är en nödvändig grundförutsättning för att tillhöra skolans målgrupp. Överklagandet ska därmed avslås.

På Överklagandenämndens vägnar

Barbro Molander
Madelene Liinanki

Beslutet har fattats av Barbro Molander, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Einar Jakobsson, Lars Werner och Annica Runsten efter föredragning av juristen Madelene Liinanki. I ärendets slutliga handläggning har kanslichefen Anna-Karin Lundgren deltagit.

Beslut: 2015-04-23 Dnr: 2014:540

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten

BESLUT

Överklagandenämnden bifaller överklagandet och beslutar att NN ska tas emot i specialskolan.

Beslutet kan inte överklagas.

ÄRENDET

NN har ansökt om att tas emot i X-skolan i Y-kommun som är en specialskola för elever med behov av undervisning på både teckenspråk och svenska.

Specialpedagogiska skolmyndigheten att avslå NN:s ansökan. Som skäl för beslutet angavs att det inte är hörselmässigt motiverat enligt skollagen att ta emot NN i specialskolan.

Vårdnadshavarna har överklagat beslutet och anfört i huvudsak följande. NN borde beredas plats i specialskola med hänsyn till sociala, psykologiska och språkliga skäl. NN har teckenspråk som sitt modersmål eftersom båda föräldrarna är döva. Hen använder också talad svenska med bl.a. sina hörande syskon och med sina släktingar. Hen spelar fotboll och innebandy med talande och hen simmar med döva. Hen umgås gärna med simmarkamraterna utanför träningarna. Hen har ibland svårt att hänga med i talande miljö, men är duktig på att ta efter andra. Hen går på en tvåspråkig förskola och känner sig trygg av att vara tvåspråkig. I en teckenspråklig miljö är hen fullt delaktig medan hen i en talspråklig miljö riskerar att inte kunna vara det. Specialskolan är det enda ställe där NN kan få en trygg tvåspråkig utveckling där pedagogiken anpassas individuellt efter den hörselnedsättning barnen har. Det blir inte så i grundskolan. Exempel som visar att NN hör dåligt och behöver båda språken för sin utveckling är bl.a. att hörseln tenderar att bli sämre för varje gång hens hörsel mäts och på sikt räknar de med att NN förlorar mycket av den hörsel hen har idag.

Vårdnadshavarna har i ärendet lämnat in bl.a. ett intyg från Psykiatrin i Z- läns landsting daterat den 3 december 2014, ett intyg från Audiologiska kliniken daterat den 16 april 2014 samt en pedagogisk kartläggning från den 3 oktober 2014. Vårdnadshavarna har vidare lämnat in en sammanfattad bedömning från dövpsykiatriska mottagningen i Y daterad den 14 januari 2015 och ett utdrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, om tvåspråkighet.

SPSM har i sina yttranden anfört bl.a. följande. NN har en hörselnedsättning med ett medelvärde runt 40dB. NNs ansökan om plats i X-skolans förskoleklass avslogs på grund av att hen hörde för bra och sedan dess har NN varit kvar på den kommunala förskolan. Inget framkommer i de underlag som finns i ärendet eller i de kontakter som funnits mellan skolan och föräldrar som kan komma att påverka antagningen till specialskolan. Beslutet grundar sig på att eleven kan få en fullgod utbildning i den vanliga grundskolan. Traditionellt tillhör elever med den här typen av hörselnedsättning inte specialskolans målgrupp. Det finns ingen nivå på hörselnedsättningen angiven i skollagen eftersom förmågan att diskriminera och förstå vad man hör kan vara mycket varierande. Att eleven har teckenspråk i familjen har aldrig varit ett kriterium för mottagande i specialskolan. Om så skulle vara fallet måste förändringar göras och förtydligas i specialskolans regelverk.

SKÄL

Gällande bestämmelser

Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan om de

  1. är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning,
  2. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller
  3. har en grav språkstörning.

Frågan om mottagande i specialskolan prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs (7 kap. 6 § skollagen, 2010:800).

ÖVERKLAGANDENAMNDENS BEDÖMNING

Frågan i ärendet är om NN har en hörselskada och om hen på grund av denna eller av andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan och därmed ska tas emot i specialskolan. Hänsyn till NNs bästa ska tas vid bedömningen.

Utredningen visar att NN har en hörselnedsättning med genetisk diagnos, som upptäcktes vid späd ålder. Hen har hereditet för hörselnedsättning då hens mamma är döv sedan födseln. Pappan är gravt hörselskadad efter en infektion. Av intyget från audiologiska kliniken den 16 april 2014 och ett audiogram daterat den 28 augusti 2014 framgår att NN vid nyföddhetsmätning hörde 50dB och att hen vid den senaste hörselmätningen i december 2013 visat en dubbelsidig, måttlig hörselnedsättning (tonmeddelande höger 33, vänster 40). Med stöd av dessa uppgifter kan Överklagandenämnden konstatera att NN har en funktionsnedsättning i form av en hörselskada. Vidare framgår av utredningen att hen har teckenspråket som sitt första språk.

Kan NN på grund av sin funktionsnedsättning inte gå i grundskolan?

Överklagandenämnden ska därefter bedöma om NN på grund av sin funktionsnedsättning inte kan gå i grundskolan. NN går i förskoleklass och har ännu inte börjat gå i grundskolan.

NN har en måttlig hörselnedsättning och hen kan kommunicera på både teckenspråk och talad svenska. Hen är uppväxt i en tvåspråkig familj där mamma och pappa talar teckenspråk och syskonen har talat språk.

Av den pedagogiska kartläggningen framgår bl.a. att NN är delaktig i olika aktiviteter även när hen inte använder hörapparaterna men då oftare ger uttryck för att hen inte uppfattar vad som sägs. NN använder både teckenspråk och talspråk beroende på situation. Hen kommunicerar helst på talad svenska men tar till teckenspråk vid behov. I lärandemiljön ser man att NN utvecklas mest i en god ljudmiljö som är anpassad efter hens hörselskada. Det sociala samspelet blir begränsat när hen inte hör vad kompisar säger eller när de inte förstår honom. NN blir frustrerad när missförstånd uppstår. Hen behöver stöd av vuxna i kommunikationen. NN behöver tillgång till både talspråk och teckenspråk för sin utveckling.

Överklagandenämnden anser inte att det finns tillräckligt stöd i utredningen för att nu anta att NN enbart på grund av sin hörselnedsättning inte kan gå i grundskolan.

Kan NN av andra särskilda skäl inte gå i grundskolan?

Frågan är då om NN på grund av andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan. I förarbetena uttalas bl.a. följande i fråga om vad som kan anses vara särskilda skäl. Det kan finnas elever vars behov bäst tillgodoses i en statlig specialskola trots att skolan i hemkommunen är anpassad till den enskilda elevens behov. Ett särskilt skäl kan vara att barnet på grund av sitt funktionshinder har haft det mycket svårt med utanförskap i sin hemskola eller på annat sätt farit illa. Även omständigheten att barnets möjligheter till social samverkan bättre kan tillgodoses vid en specialskola kan vara ett sådant skäl. Även i dessa undantagsfall är det en förutsättning att barnet tillhör specialskolans målgrupp. En helhetsbedömning utifrån såväl pedagogiska som sociala grunder bör ske inför ett ställningstagande i frågan om en elev ska gå i specialskolan, grundskolan eller särskolan. (Se prop. 2007/08:112 sid. 11).

I intyget utfärdat vid Psykiatrin vid Z- läns landsting daterat den 3 december 2014, anges att undervisning i en teckenspråkig skolmiljö är lämplig med tanke på NNs hörselnedsättning och att hens första språk är teckenspråk.

Av den sammanfattade psykologiska bedömningen den 14 januari 2015 framgår att NN vad gäller verbal och perceptuell funktion presterar på en nivå över sin aktuella ålder, men att hen har lägre resultat vad gäller de sociala och de praktiska färdigheterna. Hen behöver anpassning i den psykosociala miljön, exempelvis genom att man ser till vilka kommunikativa metoder som fungerar bäst och genom att hen går i en mindre grupp. NN fokuserar mer på uppgiften när kommunikationen sker via teckenspråk och det gör att kommunikations-perspektivet blir centralt för NN. Möjligheten för honom att kunna välja den kommunikativa metod som hen föredrar gör att frustrationen med språkliga krockar undviks. Den sammantagna bilden gör vidare att "Children of Deaf Adults"- perspektivet måste tas med i bedömningen. Det berör barn vars ena eller båda föräldrar har en dövhet eller hörselnedsättning. Dessa barn etablerar sin identitet till stor del i hemmiljön varför barnen även om de har en hörande funktion kan utveckla en "döv identitet". Dessa barn kan feltolkas i kontakten med omvärlden, utifrån omvärldens förväntningar.

I SPSM:s egen information om tvåspråkighet avseende svenskt teckenspråk och svenska den 1 december 2014 anges bl.a. följande. Specialskolan ger en trygg tvåspråkig utveckling i en miljö där språken betraktas som lika viktiga. Barnet utvecklar båda språken i alla skolans ämnen och miljöer. Grundskolan kan erbjuda barn med hörselnedsättning vissa kunskaper i teckenspråk men kan inte ge dem möjlighet att utveckla båda språken på samma sätt som i specialskolan. Möjligheten till full delaktighet minskar betydligt i grundskolan då personalen inte behärskar båda språken.

Överklagandenämnden anser, vid en helhetsbedömning, att utredningen i ärendet ger stöd för att NN på grund av andra särskilda skäl inte kan antas kunna gå i grundskolan. Överklagandenämnden har i sin bedömning tagit hänsyn till barnets bästa och bl.a. vikten av att NN, som har teckenspråk som sitt första språk och en förmodad "döv identitet" ges möjlighet till full delaktighet. Det finns därmed förutsättningar för att NN ska tas emot i specialskolan och överklagandet ska bifallas.

På Överklagandenämndens vägnar
Barbro Molander
Madelene Liinanki

Beslutet har fattats av Barbro Molander, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Gunilla Thole och Lars Werner efter föredragning av juristen Madelene Liinanki. I ärendets slutliga handläggning har kanslichefen Anna-Karin Lundgren och juristen Jeanna Fransén deltagit.

Beslut: 2009-09-17 Dnr: 09:283

Författningsbestämmelser

Barn som på grund av sitt funktionshinder eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller särskolan ska tas emot i specialskolan om de är synskadade och har ytterligare funktionshinder, är döva eller hörselskadade, eller har en grav språkstörning (3 kap. 3 § tredje stycket skollagen [1985:1100]).

Huvudmannen för specialskolan prövar om ett barn skall tas emot i specialskolan under sin skolpliktstid (3 kap. 4 § andra stycket skollagen).

Beslut enligt 4 § om mottagande i särskolan eller specialskolan får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd (3 kap. 5 § första stycket skollagen).

Specialskolan ska ha fem skolenheter med regionala upptagningsområden (regionskolor) och tre skolenheter för elever från hela landet (riksskolor). Regionskolorna är avsedda för döva eller hörselskadade elever som inte behöver utbildning med särskilda insatser vid en riksskola. Riksskolor ska finnas för bl.a. döva eller hörselskadade elever som på grund av utvecklingsstörning inte kan få sin utbildning i en regionskola (Öskolan) (1 kap. 3 och 6-8 §§ specialskoleförordningen [1995:401]).

Ärendet

As vårdnadshavare ansökte inför höstterminen 2009 om att A skulle tas emot för undervisning vid Rskolan som är en regionskola i V kommun för döva och hörselskadade elever.

Den 29 juni 2009 beslutade nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning att A inte skulle tas emot för undervisning vid Rskolan. Som skäl för beslutet angavs att A inte tillhör Rskolans målgrupp utan behöver utbildning med särskilda insatser vid riksskolan.

A har genom sina vårdnadshavare överklagat beslutet och anfört bl.a. att det är en skam att en liten tjej på sju år ska behöva pendla till Öskolan när hon står skriven i V kommun.

Överväganden

De ovan återgivna bestämmelserna i skollagen om mottagande i specialskolan innebär att huvudmannen för specialskolan först måste pröva om barnet skall tas emot i specialskolan som skolform, dvs. om barnet tillhör den personkrets som anges i 3 kap. 3 § tredje stycket skollagen. Ett sådant beslut om mottagande kan enligt 3 kap. 5 § överklagas hos Överklagandenämnden.

Om barnet tas emot i specialskolan måste ställning tas till vid vilken skolenhet barnet skall placeras. Någon bestämmelse av innebörd att ett sådant beslut kan överklagas finns inte. Ett beslut rörande skolplacering kan därför inte prövas av Överklagandenämnden.

När det gäller det av A överklagade beslutet konstaterar Överklagandenämnden till en början att beslutet, även om det inte uttryckligen sägs där, får anses innebära att A bedömts tillhöra specialskolans personkrets. Hon har alltså tagits emot i specialskolan. När det därefter gäller den fråga som överklagandet gäller d.v.s. önskemålet om placering vid Rskolan kan, som framgått ovan, skolplaceringsbeslut inte prövas av Överklagandenämnden.

Beslut

Nämnden tar inte upp överklagandet till prövning.

Nämndens beslut får inte överklagas.

Beslut: 2000-05-11 Dnr: A 22

Författningsbestämmelser

I 7 kap. skollagen föreskrivs bl.a. följande. För elever i specialskolan som till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet skall staten svara för att eleverna utan extra kostnader får tillfredsställande förhållanden (4 § fjärde stycket). Beslut av styrelsen för utbildningen enligt 4 § fjärde stycket om åtgärder för elever som inte bor hemma får överklagas av eleven eller företrädare för denne hos Skolväsendets överklagandenämnd (8 §).

Ärendet

M är född den 25 augusti 1992 och bosatt i ort A. Hon går första året på skola X i kommun Y, som är en specialskola för döva eller hörselskadade elever. Under utbildningstiden bor hon inackorderad på skolan.

Skola X:s styrelse beslutade den 24 november 1999 att "när Hällsboskolans ledsagare ej finns tillgänglig skall flygbolagets ledsagarservice gälla" vid M:s resor mellan skolan och hemmet.

M:s vårdnadshavare - A och L-G - har överklagat beslutet och yrkat att M skall ha rätt till en personlig ledsagare vid flygresorna när Hällsboskolans ledsagare inte finns tillgänglig. Enligt vårdnadshavarna bör denna rätt gälla till dess M kan läsa och skriva och på så sätt göra sig förstådd. De kräver vidare att skolan ger dem en "skriven plan på hur ledsagarservicen skall gå till".

Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) har yttrat sig i ärendet och därvid anfört bl.a. följande. Vid de tillfällen M:s behov av ledsagning i samband med resor mellan skolan och föräldrahemmet inte kan samordnas med motsvarande ledsagning för elever vid Hällsboskolan, bör det enligt SIH:s mening ankomma på Manillaskolan att anordna ledsagning under flygresan på annat tillfredsställande sätt. Behovet av ledsagning bör dock kontinuerligt prövas utifrån elevens tilltagande ålder och mognad.

Överväganden

Av de ovan anförda bestämmelserna i skollagen följer att skola X skall svara för att M får tillfredsställande förhållanden när hon på grund av skolgången måste bo utanför det egna hemmet. Enligt nämndens bedömning är det inte tillfredsställande att M - på sätt som anges i det överklagade beslutet skall vara hänvisad till flygbolagets ledsagarservice vid resor mellan skolan och hemmet. I likhet med SIH anser nämnden att skola X bör anordna särskild ledsagning under flygresorna vid de tillfällen då Hällsboskolans ledsagare inte finns tillgänglig. Det bör ankomma på skola X:s styrelse att bestämma hur ledsagningen skall gå till och att fortlöpande pröva behovet av ledsagning med hänsyn till M:s tilltagande ålder och mognad.

Beslut

Nämnden upphäver det överklagade beslutet och visar ärendet åter till skola X:s styrelse för fortsatt behandling.

Beslut: 1998-07-16 Dnr: A 196

Författningsbestämmelser

Barn som inte kan gå i grundskolan eller särskolan därför att de är synskadade, döva, hörselskadade eller talskadade skall tas emot i specialskolan (3 kap. 3 § tredje stycket skollagen). Om ett barn som har tagits emot i specialskolan bedöms kunna gå över till grundskolan eller särskolan, skall huvudmannen för specialskolan besluta att barnet inte längre skall vara elev där (3 kap. 4 § tredje stycket skollagen).

Ärendet

Styrelsen för skola X (specialskola) beslutade den 17 april 1998 att inte ta emot M som elev i specialskolan.

M:s vårdnadshavare överklagade beslutet och yrkade att M skulle tas emot.

I anledning av överklagandet har styrelsen för Hällsboskolan den 10 juni 1998 ändrat sitt beslut och tagit emot M som elev under läsåret 1998/99.

Överväganden

Genom ändringsbeslutet har styrelsen för skola X visserligen tagit emot M som elev men endast för begränsad tid. Med hänsyn härtill får överklagandet numera anses gälla den tidsbegränsning som innefattas i ändringsbeslutet.

Av de ovan anförda bestämmelserna i skollagen följer att ett beslut om att ta emot ett barn i specialskolan kan omprövas, om barnet bedöms kunna gå över till en annan skolform. Bestämmelserna ger emellertid inte stöd för att tidsbegränsa ett beslut om mottagande. Det överklagade beslutet skall därför ändras så att det gäller utan tidsbegränsning.

Beslut

Nämnden ändrar det överklagade beslutet på så sätt att M tas emot som elev i skola X utan den i beslutet angivna tidsbegränsningen.

Senast uppdaterad: 26 mars 2024