Till huvudinnehåll

Anpassad grundskola

Här hittar du exempel på beslut inom den anpassade grundskolan (tidigare grundsärskolan) som har bedömts ha ett allmänt intresse genom att kunna tjäna som vägledning i liknande situationer.

Beslut: 2020-02-13 Dnr: 2019:1333

Överklagat beslut

Beslut den 16 maj 2019 om skolplacering

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och förordnar att NN ska beredas plats vid X skolans grundsärskola.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet 

X kommunbeslutade den 16 maj 2019 att avslå NNs ansökan om placering i årskurs 4 vid X skolans grundsärskola införhöstterminen 2019. Som skäl för beslutet angavs att Områdeschef väst har bedömt att det skulle innebära betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter att ta emot NN på önskad skolenhet.

NN har, genom sina vårdnadshavare, överklagat beslutet. De har i huvudsak anfört följande. NN har erbjudits en plats på en tillfällig och nystartad skolenhet som planeras starta hösten 2019. En tillfällig lösning är det sämsta han kan utsättas för. Han behöver en långsiktig plan. Skolenheten som erbjudits dem är dessutom en lågstadieskola. NN ska börja mellanstadiet, så han skulle alltså bara ha fritids med mindre barn. X skolan är en F-9-skola.

X kommun har i yttrande till Överklagandenämnden i huvudsak anfört följande. Under läsåret 2018/2019 har elevantalet på X skolans grundsärskola ökat mer än förväntat. Skolenhetens lokaler är planerade för totalt ca 25 barn i årskurs 1-6. I dagsläget har skolenheten 45 barn placerade. För- och grundskolenämnden har gett förvaltningen uppdraget att från den 21 augusti 2019 starta en ny skolenhet för att säkerställa att elever som önskar central grundsärskola ska kunna erbjudas plats. Den nya enheten är en grundsärskola för elever i årskurs 1-6 och har idag 8 elever i årskurs 1-5. Skolenheten har en rektor och medarbetare med specialpedagogisk kompetens - inriktning utvecklingsstörning. Lokalerna är belägna i en skolbyggnad som även tidigare inrymt grundsärskola.

Områdeschef väst har bedömt att under läsåret 2019/2020 har X skolans grundsärskola 1-6 endast möjlighet att ta emot elever som har omfattande fysiska funktionsnedsättningar i kombination med grav utvecklingsstörning. Elever med utvecklingsstörning utan omfattande fysiska funktionhinder kommer under läsåret 2019/2020 att erbjudas plats vid den centrala grundsärskolan Y skola. NN har erbjudits plats vid Y skola, men vårdnadshavarna har tackat nej.

NNs vårdnadshavare har beretts tillfälle att yttra sig och har anfört i huvudsak följande. Kommunen har uppgett till Överklagandenämnden att det finns 45 barn placerade i X skolans grundsärskola 1-6. Till dem har kommunen sagt att det var 42 barn, och i en artikel i den lokala tidningen har områdeschefen sagt att det går 36 elever. Det borde finnas plats för ytterligare en elev om det går färre elever där nu.

Kommunen har angett att skolan bara tar emot elever som även har fysiska funk-tionsnedsättningar i samband med intellektuella. De ifrågasätter om kommuner får läsa journaler där det står exakt vilka nedsättningar eller diagnoser eleverna har och sedan ta beslut om vem som ska antas. De har aldrig gett något sådant medgivande. Har man rätt att gå i särskola spelar det ingen roll vilka nedsättningar man har utöver den intellektuella. Det kan inte innebära svårigheter att ta emot NN, då kommunen själva skriver att de kan ta emot vissa barn på skolan.

X kommun har, som svar på anmodan från Överklagandenämnden om vilka riktlinjer kommunen använder sig av vid placering i grundsärskola, anfört i huvudsak följande. Elever ansöker om mottagande i grundsärskolan till skolkontorets mottagandeteam som går igenom det underlag som skickats in tillsammans med ansökan och lämnar ett förslag på beslut till områdeschefen. Områdeschefen beslutar sedan i sin tur om eleven ska mottas i grundsärskola eller inte. Om eleven blir mottagen i grundsärskolan får denne behålla sin plats vid aktuell skola och vårdnadshavarna får aktivt söka en plats vid central grundsärskola. Plats beviljas vid någon av kommunens centrala grundsärskolor beroende på elevens funktions-nedsättning och ålder. Inför läsåret 2019/2020 öppnade X kommun en ny skolenhet för central grundsärskola för att säkerställa att alla elever som blivit mottagna i grundsärskolan skulle kunna erbjudas plats. Det innebar att kommunen inför läsåret hade två enheter med årskurs 1-6. Skriftliga riktlinjer för att avgöra placering mellan de två enheterna har inte tagits fram. Områdeschef väst har utifrån kännedom om elevernas funktionshinder, lokalernas beskaffenhet och gruppernas sammansättningar beslutat om elevernas placering. Detta har inte dokumenterats på annat sätt än genom det beslut som skickats hem till vårdnadshavarna.

NNs vårdnadshavare har yttrat sig på nytt och uppgett i huvudsak följande. Den tillfälliga lösningen var ett sätt för kommunen att i panik lösa skolplaceringarna för de barn som har rätt att gå i grundsärskola. Ingen information gick ut i förväg om att X skolan varit full eller att kommunen planerade att öppna en tillfällig enhet. Det har nu kommit ut att kommunen beslutat att lägga ner den tillfälliga skolan efter detta läsår. Det finns ingen information om var eleverna som blivit placerade i den skolan kommer att erbjudas plats.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser

Av 11 kap. 24 § skollagen (2010:800) följer att hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundsärskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundsärskolan och inte fullgör sin skolgång på annat sätt. 

Av 11 kap. 29 § samma lag följer att en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundsärskola. Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet eller studiero. 

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 11 kap. 29 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 580) till skollagen uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighets-prövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?

Den första fråga som Överklagandenämnden ska ta ställning till är om X kommuns beslut får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 11 kap. 29 § andra stycket skollagen. 

X kommun har anfört att NN inte kan tas emot på X skolans grundsärskola eftersom det skulle innebära betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter att ta emot honom på önskad skolenhet. X kommun har inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet (närhetsgarantin) har varit avgörande för att neka NN plats vid den önskade skolan. 

Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45). 

Har urvalet till skolenheten gått till på ett godtagbart sätt?

Överklagandenämnden har i ett tidigare ärende uttalat att, för det fall en kommun endast har en grundsärskoleenhet är kommunen skyldig att placera alla elever mottagna i grundsärskolan – som inte kan fullgöra sin skolgång som integrerad elev i grundskolan – som söker till den (Överklagandenämndens beslut den 29 november 2018, dnr 2018:1010). X kommun är dock i det gällande ärendet inte skyldig att placera NN i X skolans grundsärskola på denna grund, då kommunen har startat ytterligare en grundsärskoleenhet som innefattar den aktuella årskursen. Att skolenheten endast varit planerad att drivas under en begränsad tidsperiod påverkar inte denna bedömning.

Frågan är om X kommun haft fog för att neka NN plats vid skolan han önskat. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid skolenheten har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns dock inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas.

Överklagandenämnden har dock i tidigare ärenden uttalat att en grundläggande förutsättning för att skolvalet ska anses ha gått till på ett godtagbart sätt är att alla potentiella sökande kan ansöka på lika villkor och har en likvärdig tillgång till information om ansökningsförfarandet (se bl.a. Överklagandenämndens beslut den 12 april 2017, dnr 2017:101, och den 5 september 2019, dnr 2019:486).

X kommun har anfört att Områdeschef väst har gjort ett urval bland de sökande utifrån kännedom om elevernas funktionshinder, lokalernas beskaffenhet och gruppernas sammansättningar. Kommunen har inte haft några bestämda riktlinjer för hur denna prövning ska gå till.

X kommuns metod för urval till central grundsärskola framstår mot bakgrund av det ovan anförda som godtycklig. Nämnden bedömer att det med kommunens tillvägagångssätt inte går att bedöma om urvalet har skett på ett objektivt och sakligt sätt (jfr Överklagandenämndens beslut den 5 maj 2017, dnr 2017:168). Urvalet har dock under alla förhållanden gått tillväga på ett sätt som inte uppfyller grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsebarhet.

Är den önskade skolenheten fullbelagd?

X kommun har gjort bedömningen att X skolans grundsärskola inför läsåret endast har möjlighet att ta emot elever som har omfattande fysiska funktionsnedsättningar i kombination med grav utvecklingsstörning. Detta kan inte innebära annat än att, för det fall NN hade haft en viss form av funktionsnedsättning hade kommunen berett en plats på skolan åt honom.

Av förarbetena till skollagen framgår att kommunen ska ha fortsatt frihet att organisera verksamheten på det sätt som bäst passar de lokala förutsättningarna. (Prop. 2009/10:165 s. 250). Innebörden av att kommunen har frihet att organisera sin verksamhet innebär bl.a. att den kan bestämma storleken på en skolenhet eller besluta om dess nedläggning. Kommunen kan dock inte undgå att tillämpa skollagens bestämmelser om skolplacering, vilket innebär att kommunen måste kunna visa att den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Utifrån den otydlighet som föreligger i ärendet avseende hur många elever som kan beredas plats på X skolan och hur fördelningen mellan de två skolenheterna skett, kan kommunen inte anses ha visat att den sökta skolenheten faktiskt har varit fullbelagd vid beslutstillfället.

X kommun har därmed inte visat att en placering av NN vid X skolans grundsärskola 1-6 skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Överklagandet ska därför bifallas och NN ska beredas plats vid den önskade skolenheten.

På Överklagandenämndens vägnar

Elin Carbell Brunner

Beslutet har fattats av Elin Carbell Brunner, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Daniel Wanhatalo, Einar Jakobsson, Greger Bååt, Elisabeth Fernell och Jonas Hedström efter föredragning av juristen Niklas Beijar Johansson. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Beslut: 2018-10-18 Dnr: 2018:1034

Beslut: 2018-10-18 Dnr: 2018:1034

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.
Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Bakgrund och det överklagade beslutet 
NN, som är hemmahörande i X kommun, har varit mottagen i kommunens grundsärskola sedan höstterminen 2016. NN har läsåren 2016/17 och 2017/18 gått kvar i grundskolan som integrerad elev. Kommunen fattade den 3 juli 2018 beslut om att integreringen i grundskolan skulle avbrytas för att tillgodose NNs behov av stödinsatser. Kommunen fattade även beslut om en ny placeringsskola, eftersom den aktuella skolformen, årskursen och undervisningsgruppen endast erbjöds på denna skola. Vårdnadshavarna drog därefter tillbaka sitt medgivande om mottagande i grundsärskolan. 

Kommunen beslutade den 20 augusti 2018 att NN alltjämt skulle vara mottagen i grundsärskolan. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak följande. Det föreligger synnerliga skäl för att NN även fortsättningsvis ska vara inskriven i grundsärskolan. NN har rätt att få bästa möjliga stöd och stimulans i sin kunskapsutveckling och möjlighet att utvecklas så långt som möjligt under sin skolgång. Han når endast upp till kunskapskraven i tre praktiska ämnen i grundsärskolans kursplan. Det är uppenbart att NN inte har förutsättningar att klara en utbildning i grundskolan, oavsett vilket stöd som skulle ges i den skolformen.

Överklagandet

NN har överklagat beslutet företrädd av sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. De vill inte att NN ska gå i grundsärskolan av två skäl. Dels vill de inte att NN ska behöva byta skola då han gått på samma skola och i samma klass under hela sin skoltid och är väl inkluderad i sin ordinarie klass. Dels bedömer de att allt har blivit sämre när NN läst efter grundsärskolans läroplan. Då grundsärskolan kan vara mer individanpassad har skolan inte lyckats sätta upp mål eller planer om vad, vem och när NN ska lära sig något. NN har inte fått de anpassningar som han är i behov av och målen för utbildningen är okända för dem och för NNs assistenter.

Den nya skolans skolgård är inte fysiskt tillgänglig för NN. Han kan inte nyttja hela skolgården eller skolans lokaler. Elevunderlaget på denna skola är inte heller till gagn för NN. Det finns en särskoleklass integrerad på NNs nuvarande skola. De ifrågasätter varför de stödåtgärder han kan få på den föreslagna skolan inte kan tillgodoses på den befintliga skolan.

Utredningen i ärendet 
Överklagandenämnden har tagit del av i huvudsak följande:
- En pedagogisk kartläggning (daterad den 14 mars 2018)
- En psykologutredning (daterad den 10 maj 2016)
- En social utredning (daterad den 27 oktober 2015)
- En pedagogisk utredning (daterad den 17 november 2015)

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser mm

Enligt 7 kap. 5 § skollagen (2010:800) ska barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning tas emot i grundsärskolan. Frågan om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt skollagen. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.

I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 388) anges att för att ta emot ett barn i särskolan måste en bedömning göras om att barnet inte kan nå upp till grundskolans kunskapsmål på grund av utvecklingsstörning eller vad skollagen därmed jämställer. Detta ställningstagande förutsätter en helhetsbedömning av barnet. Den bör normalt grunda sig på tidigare kunskap som finns om barnet, hemmets och förskolans eller skolans iakttagelser av barnet, utvärdering av de stödåtgärder som prövats samt de nödvändiga utredningar en helhetsbedömning förutsätter.

Överklagandenämndens bedömning

Frågan om tillhörighet till grundsärskolans målgrupp

Den första frågan i ärendet är om NN tillhör målgruppen för grundsärskolan.

Ett första kriterium är att NN inte har möjlighet att nå upp till grundskolans kunskapskrav med det stöd han har rätt till i denna skolform. Av den pedagogiska utredningen som legat till grund för beslutet om mottagande framgår att skolan då gjorde stora anpassningar i NNs skolsituation och att han fick ett omfattande individuellt stöd. Trots detta bedömde skolan att NN inte hade förutsättningar att nå upp till kunskapskraven i något ämne i grundskolan och att avståndet till de jämnåriga eleverna hela tiden ökade. Det har inte framkommit att NNs förutsättningar att nå kunskapskraven i grundskolan har blivit större sedan hösten 2015. Överklagandenämnden bedömer att det därmed är visat att NN inte har förutsättningar att nå kunskapskraven i grundskolan.

För att en elev ska tas emot i grundsärskolan krävs också att det är på grund av en utvecklingsstörning som kunskapskraven inte bedöms kunna uppnås. NN har vid en psykolog-bedömning den 10 maj 2016 diagnosticerats med en lindrig utvecklingsstörning som låg på gränsen till måttlig. Trots att psykologutredningen är två år gammal bedömer Överklagandenämnden att diagnosen utvecklingsstörning inte är sådan att den tenderar att försvinna över tid. Det framgår inte att det finns någon annan förklaring till att NN inte bedöms nå upp till kunskapskraven i grundskolan.

Sammantaget bedömer därför Överklagandenämnden att NN tillhör grundsärskolans målgrupp.

Frågan om synnerliga skäl

Nästa fråga blir då om det förelegat synnerliga skäl för ett mottagande trots att vårdnadshavarna inte samtycker till ett mottagande i grundsärskolan.

I förarbeten (ovan anförd prop. s. 389 och 700) framgår bl.a. följande om bedömningen av synnerliga skäl för mottagande i grundsärskolan. Det införs en ventil som innebär att barnet kan placeras i grundsärskolan utan medgivande från barnets vårdnadshavare med hänsyn till barnets bästa om det finns synnerliga skäl för detta. Det kan förekomma att vårdnadshavares vilja uppenbart inte överensstämmer med barnets behov och förutsättningar utifrån den utredning som ska genomföras. I sådana fall ska hänsyn till barnets bästa vara styrande vid val av skolform. Att det ska krävas synnerliga skäl för en sådan placering innebär att ventilen bara ska användas i undantagsfall när det är uppenbart att eleven inte har förutsättningar att klara av en utbildning i grundskolan och hänsyn till barnets bästa inte är förenligt med föräldrarnas val av skolform för barnet. För att avgöra vad som i varje enskilt fall är barnets bästa krävs det att en bedömning görs av vilka konsekvenser ett mottagande i grundsärskolan får för det enskilda barnet. Barnets inställning ska så långt möjligt klarläggas och barnets åsikter tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Vid bedömningen utgår Överklagandenämnden framförallt från om skolgång enligt grundskolans kursplan står i rimlig överensstämmelse med barnets förut¬sättningar utifrån barnets bästa (jfr Överklagande¬nämndens beslut den 17 augusti 2012, dnr 2012:130).

Av utredningen i ärendet framgår att NN togs emot i grundsärskolan läsåret 2016/17 och att han sedan dess har varit integrerad i en grundskoleklass. Av en specialpedagogisk utredning från den 14 mars 2018 framgår att NN har extra stöd i form av speciallärarinsatser och att han har vissa delar av sina lektioner i ett grupprum. NN trivs i skolan och är nöjd med sina lärare. Skolan har vidtagit åtgärder för att utveckla NNs tal och han har gått framåt i sin talutveckling. NN arbetar med grundläggande läsinlärning och talområdet 0 - 5. Det är troligt att NN inte når kunskapsmålen för SO och NO. NN skulle behöva mer riktad undervisning och stöd under hela sin skoldag och är i behov av ett mindre sammanhang där han får en pedagogik som är anpassad efter hans behov. Rektorn och pedagogerna vid NNs nuvarande skola uppger att han inte förväntas nå upp till kunskapskraven i grundsärskolan i fler ämnen än bild, slöjd och musik. Skolan bedömer att skolan genom integrering inte kan ge det stöd i lärandet som NN är i behov av.

Överklagandenämnden bedömer sammantaget att det föreligger synnerliga skäl att ta emot NN i grundsärskolan. Att NN som integrerad elev inte bedöms uppnå fler än tre kunskapskrav enligt grundsärskolans kursplan talar för att en skolgång enligt grundskolans kursplan skulle vara förenad med mycket stora svårigheter för NN, oavsett vilken form av stödinsatser som sätts in för honom. Överklagandenämnden bedömer därför att NN har sådana svårigheter att det är uppenbart att han saknar förutsättningar att klara en utbildning i grundskolan. En utbildning i denna skolform står därför inte i rimlig överensstämmelse med NNs förutsättningar utifrån hans bästa.

Kommunen har således haft fog för sitt beslut och överklagandet ska därför avslås.

På Överklagandenämndens vägnar

Niklas Schüllerqvist 
Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt och Elisabeth Fernell efter föredragning av juristen Helena Söderberg. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Beslut: 2018-09-27 Dnr: 2018:484

Överklagat beslut

Beslut den 14 juni 2018 om skolplacering

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet. Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

X kommun beslutade den 14 juni 2018 att avslå NNs ansökan om skolplacering vid X skolan. Beslutet motiverades med att den önskade placeringen medför betydande organisatoriska svårigheter för kommunen. 
NN har överklagat beslutet företrädd av sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. De har sökt till X skolan eftersom de kan promenera dit. NN har blivit placerad vid Y grundsärskola. Han behöver åka taxi till denna skola, vilket kan bli problematiskt eftersom han har Z och kan få kramper. Han behöver en person som är med och håller uppsikt över honom, vilket de har förstått inte ska finnas.

X kommun har i yttranden anfört i huvudsak följande. Utifrån det material som har legat till grund för NNs ansökan om mottagande i grund¬särskolan har de funnit att NN är i behov av en lugn och anpassad miljö med ett eget rum för undervisning. Han behöver även plats för sina hjälpmedel och utrymme för att utföra sina aktiviteter. Utrymme för detta finns inte på den önskade skolan. X kommun organiserar sin grundsärskola utifrån de olika förutsättningar som eleverna har. NN har placerats på en skola som har förut¬sättningar att möta hans behov. NN erbjuds skolskjuts. De har fått informa¬tion om att NNs Z har avtagit. Den personal som arbetar på den skola där NN har placerats har kunskap om elever med hans svårigheter och lokalerna är anpassade utifrån detta.

På X skolan finns i nuläget 44 elever. Klassrummen är fyllda och det finns inte det utrymme NN är i behov av. De övriga eleverna kan inte ge NN det utrymme som han behöver. För att NNs behov ska tillgodoses skulle skolan behöva byggas ut och handikappanpassas ytterligare, vilket kommunen inte har förutsättningar att göra.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser

Av 11 kap. 24 § skollagen (2010:800) följer att hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundsärskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundsärskolan och inte fullgör sin skolgång på annat sätt. 

Av 11 kap. 29 § samma lag följer att en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundsärskola. Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet eller studiero.

Enligt 28 kap. 12 § 6 samma lag får beslut om placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 11 kap. 29 § andra stycket överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. 
I förarbetena till 11 kap. 29 § skollagen (prop. 2009/10:165 s. 756) framgår att bestämmelsen är huvudsakligen utformad på samma sätt som motsvarande bestämmelser för grundskolan (10 kap. 30 § skollagen) och att det i övrigt hänvisas till författningskommentaren till 10 kap. 30 § skollagen.

I förarbetena till 10 kap. 30 § skollagen (ovan anförd prop. s. 739 f.) framgår i huvudsak följande. Någon förändring av tillämpningen i förhållande till motsvarande del av 4 kap. 6 § tredje stycket i 1985 års skollag är inte avsedd. Enligt uttalande i den ovan nämnda propositionen kan bestämmelsen tillämpas om skolan inte har plats för alla som vill gå där (prop. 1992/93:230 s. 73). I praxis har denna bestämmelse även tillämpats för en elev med behov av omfattande stödinsatser som inte kan tillgodoses vid den skolenhet där eleven fullgör sin utbildning.

Överklagandenämndens bedömning

Frågan i ärendet är om det förelegat betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för X kommun att tillgodose vårdnadshavarnas önskemål om skol¬placering för NN vid X skolan. Det är X kommun som ska visa att så är fallet. 
Överklagandenämnden har tidigare uttalat att såsom bestämmelsen är utformad måste svårigheterna vara av sådan art att de kan anses som betydande för kommunen. Det har begränsad betydelse om placeringen skulle innebära svårigheter för enbart X skolan. Mot bakgrund av kommunens skyldighet att fördela resurserna mellan sina skolenheter (2 kap. 8 a § skollagen) måste det ställas relativt höga krav för att kostnader eller andra svårigheter som uppstår vid en viss skolenhet ska anses innebära betydande organisatoriska svårigheter för kommunen (Överklagandenämndens beslut den 24 maj 2017, dnr 2017:122).

X kommun har anfört att X skolan inte har möjlighet att tillgodose NNs behov av anpassade lokaler och utrymme för hjälpmedel samt undervisning av personal med relevant utbildning.

Överklagandenämnden har tidigare uttalat att en skola har en skyldighet att vidta långtgående åtgärder för att tillgodose en elevs behov av särskilt stöd på den grundsärskola där eleven är placerad. Att eleven har behov av en lugn lärmiljö, anpassad undervisning och anpassat undervisningsmaterial är stödbehov som ska tillgodoses inom ramen för elevens ordinarie skolplacering. Detta innebar inte i sig att det förelåg betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter för eleven att gå kvar på den skolenhet där eleven var placerad (Överklagande¬nämndens beslut den 9 januari 2013, dnr 2012:477).

I ärendet är emellertid inte fråga om en omplacering av NN, utan en nyansökan till X skolan. Överklagandenämnden har tidigare uttalat att det får ställas högre krav på en kommun vad avser att flytta en elev som redan har en skolplacering än när det är fråga om en nyplacering (Överklagandenämndens beslut den 15 december 2016, dnr 2016:625). Vad avser en ny ansökan om skolplacering vid en viss skolenhet finns anledning att även beakta kommunens frihet att organisera verksamheten på det sätt som bäst passar de lokala förut¬sättningarna (prop. 2009/10:165 s. 250). Överklagandenämnden har tidigare uttalat att kommunens frihet att bestämma över sin skolorganisation bl.a. innebär att kommunen kan bestämma storleken på en skolenhet och bestämma vilka årskurser och skolformer som ska finnas vid skolenheten (se Överklagandenämndens beslut den 16 november 2015, dnr 2015:421, den 11 maj 2016, dnr 2016:41 och den 6 mars 2018, dnr 2018:33). Kommunens frihet att organisera sin grundsärskola innebär också att kommunen har möjlighet att frångå vårdnads¬havarnas önskemål om skolplacering i de fall där en viss skola inte har plats för alla som vill gå där.

Överklagandenämnden bedömer sammantaget att X kommun har visat att NNs behov av anpassade lokaler och läromiljö är sådana att det skulle innebära betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter för kommunen att tillgodose vårdnadshavarnas önskemål om skolplacering för honom vid X skolan.

Kommunen har därmed haft fog för sitt beslut och överklagandet ska avslås.

På Överklagandenämndens vägnar 
Niklas Schüllerqvist

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt och Elisabeth Fernell efter föredragning av juristen Helena Söderberg. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Beslut: 2017-09-07 Dnr: 2017:504

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

NN som är hemmahörande i X kommun ansökte genom sina vårdnadshavare om att bli mottagen i grundsärskolan.

X kommun beslutade den 19 juni 2017 att inte ta emot NN i grundsärskolan. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak följande. En noggrann analys av utredningens olika delar är genomförd i samverkan med legitimerad psykolog och specialpedagog/speciallärare vid centrala barn- och elevhälsan. Utredningsunderlaget håller god kvalitet men det är tveksamt om eleven tillhör grundsärskolans målgrupp. Därför beslutas att eleven inte kan mottas i särskolan. Fortsatta observationer gällande elevens kunskapsutveckling måste göras för att eventuellt göra en förnyad utredning senare.

NN har överklagat beslutet genom sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. Utredningarna, särskilt psykologutredning den 23 juni 2016, talar samstämmigt för att NN har rätt till skolgång i särskolan. Av psykologutlåtandet framgår att han har diagnosen psykisk utvecklingsstörning. Medicinsk utredning utförd senare än den 22 augusti 2016 påvisar att inga förändringar har skett sedan tidigare. De hänvisar även till minnesanteckning från diagnossamtal den 3 juni 2016 där utvärdering av bl.a. intellektuell utvecklingsnivå framgår. Den medicinska expertisen och habiliteringens utredningar bör väga tyngre än de observationer som skett i centrala barn- och elevhälsans regi.

Av den pedagogiska utredningen från den 26 maj 2017 framgår bl.a. följande. NN har individuellt bildschema. Han kommunicerar med 4-5 ords meningar. Han upplevs ha ett stort impressivt ordförråd och visar på god förståelse för det talade språket i samspel med vuxna. Han kan koppla samman konkret material med bild. Han lägger pussel med 25 bitar. NN visar på goda vardagliga färdigheter. Personalen ger NN verbalt stöd och stundtals teckenstöd. Personalen upplever att det under det gångna året skett stor utveckling hos NN inom alla utvecklingsområden. I nuläget har NN en vuxen kopplad till sig under hela sin förskoletid som stöttar honom i aktiviteterna under dagen. I socialt krävande situationer behövs en tydlig struktur och guidning.

Av psykologutlåtandet från den 23 juni 2016 framgår bl.a. följande. NN kan benämna föremål och känner igen föremål han träffar på i vardagen. Han visar ingen förmåga att förstå eller gruppera eller ge svar på mer abstrakta begrepp som kopplas till funktion eller kategori, t.ex. ge svar på att man kan dricka ur en flaska. Han kan upprepa siffror och bokstäver i följd men visar väldigt begränsad förstå­else för betydelsen av en siffra eller en bokstav. Han har en betydligt begränsad förmåga av att förklara eller berätta om saker utanför det som finns i rummet och sker här och nu. NN behöver tydligt stöd av vuxen för att klara rutinsituationer, lek, samspel och aktiviteter på förskolan. NNs kognitiva förmågor ligger betyd­ligt under genomsnittet och motsvarar därmed diagnoskriterier för psykisk utvecklingsstörning.

Av den medicinska utredningen från den 22 augusti 2016 framgår bl.a. följande. NN har diagnoserna F840 Autism i barndomen (huvuddiagnos) samt F899 Ospecificerad störning av psykisk utveckling. Färdigheter avseende kommunik­ation, sociala färdigheter och fysiska färdigheter ligger betydligt under genom­snittet. Vardagliga färdigheter ligger klart under genomsnittet. Sammanlagt ligger NNs adaptiva färdigheter betydligt under genomsnittet för jämnåriga barn, vilket tyder på stora svårigheter. Det finns ett behov av att kartlägga NNs kommunika­tions­förmåga.

Av ”Minnesanteckningar diagnossamtal” från den 3 juni 2016 från Landstinget Z framgår bl.a. följande. NN har svårt för att samspela med andra. Han har svårare än jämnåriga att läsa av mimik, kroppsspråk och läsa av situationer. Han behöver därför stöd av vuxen för att förstå det som händer runt omkring honom. Intellektuellt ligger NNs resultat betydligt lägre än jämnåriga. Även hans fungerande i vardagen ligger betydligt lägre. Det betyder att han har svårare än jämnåriga att lära in färdigheter som han behöver för att fungera i vardagen och i förskola och skola. Han kommer att behöva mer stöd än jämnåriga samt lägre krav.

Av den sociala utredningen från den 27 april 2017 framgår bl.a. följande. NN använder sig av en kombination av verbala ord, teckenspråk och bilder för att förstå och göra sig förstådd. Den senaste tiden har hans tal utvecklats mycket. NNs svårigheter innebär att han är i behov av individuellt stöd och anpassningar för att kunna fortsätta utvecklas optimalt såväl kunskapsmässigt som socialt. Hans sociala utvecklingskurva visar dock att han har stora möjligheter att fortsatt utveckla sina förmågor och färdigheter om han får möjlighet till rätt stimulans, stöd och utmaning. NN kommer fortsatt vara i stort behov av handledning både under skoldagen och på fritiden. Detta har han fått i hög utsträckning i förskole­miljön vilket lett till stora utvecklingssteg. NNs sociala situation i och utanför skolan ger inte ytterligare förklaring av betydelse (annan än utvecklingsstörning) för hans förutsättningar att nå grundskolans kunskapskrav. Familjens hem- och vårdnadssituation utgör dock en riskfaktor utifrån NNs behov av stabilitet. Funktionsnedsättningen tenderar att försvåras när han inte känner sig trygg vilket försämrar hans förmåga att utvecklas och lära. Med kompensatoriska insatser utifrån NNs individuella behov samt hög grad av tillgänglighet i lärmiljön bör dock skolan kunna skapa goda förutsättningar för NNs fortsatta utveckling.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser

Enligt 7 kap. 5 § skollagen (2010:800) ska barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning tas emot i grundsärskolan. Frågan om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 388) anges att för att ta emot ett barn i särskolan måste en bedömning göras om att barnet inte kan nå upp till grundskolans kunskapsmål på grund av utvecklingsstörning eller vad skollagen därmed jämställer. Detta ställ­nings­tagande förutsätter en helhetsbedömning av barnet. Den bör normalt grunda sig på tidigare kunskap som finns om barnet, hemmets och förskolans eller skolans iakttagelser av barnet, utvärdering av de stödåtgärder som prövats samt de nödvändiga utredningar en helhetsbedömning förutsätter.

Överklagandenämndens bedömning

Beslut i frågor om mottagande i särskolan får många och långtgående konse­kvens­er för det enskilda barnet. Ställning ska tas till om barnet har möjlighet att nå upp till grundskolans kunskapskrav med det stöd barnet har rätt till, om barnet har en utvecklingsstörning eller vad skollagen därmed jämställer och om en eventuell oförmåga att nå kunskapskraven beror på en utvecklings­störning eller därmed jämställd funktionsnedsättning eller motsvarande och inte på något annat.

Av den psykologiska utredningen i ärendet framgår att NN har fått diagnosen ospecificerad utvecklingsstörning. Han ska därför hänföras till särskolans personkrets om han bedöms oförmögen att nå upp till grundskolans kunskapskrav och om en eventuell oförmåga beror på hans utvecklingsstörning och inte på något annat.

Av den pedagogiska utredningen, som utfördes när NN gick i förskolan, framgår vidare att NN hade svårigheter i förskolan. Den visar att han har ett stort behov av vuxenstöd och anpassningar. I den pedagogiska utredningen anges dock även att det skett en stor utveckling hos NN inom alla utvecklingsområden under det gångna året. Mot denna bakgrund – och med beaktande av att NN endast är sex år gammal – finner Överklagandenämnden att det i dagsläget inte är möjligt att göra någon säker bedömning av hans möjligheter att nå upp till grundskolans kunskapskrav med det stöd han har rätt till. Under sådana förhållanden anser nämnden att det i nuläget får anses för tidigt att avgöra om NN tillhör särskolans personkrets eller inte. Enligt nämnden bör det först få visa sig om NN med hjälp av mycket stöd och strukturerad specialpedagogik kan komma att göra sådana framsteg att en placering i särskolan inte är påkallad. Överklagandet ska därför avslås.

Överklagandenämnden vill slutligen framhålla att NNs vårdnadshavare har möjlighet att hos kommunen begära en ny prövning av hans framtida skolgång, förslagsvis efter att ytterligare utredning skett.

På Överklagandenämndens vägnar

Niklas Schüllerqvist

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Gunilla Thole och Marie Johannesson efter föredragning av juristen Christine Lundgren. Ersättaren Christina Ridderman Karlsson samt kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Beslut: 2014-10-27 Dnr: 2014:469

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Under vårterminen 2014 ansökte vårdnadshavarna om att NN, som är hemmahörande i X kommun, ska tas emot i grundsärskolan. Vid tidpunkten för ansökan gick NN i grundskolans årskurs 8 vid Y-skolan i X-stad.

Kommunen beslutade den 8 augusti 2014 att inte ta emot NN i grundsärskolan. Som skäl för beslutet anförde kommunen att den psykologiska och medicinska bedömningen inte ger belägg för att NN har diagnosen utvecklingsstörning.

Vårdnadshavarna har överklagat beslutet och anfört bl.a. följande. NN har aldrig fungerat i en vanlig undervisningsmiljö. Han mår dåligt av ökade krav i skolan. Det är uteslutet att låta honom gå i vanlig klassrumsundervisning. Ett psykologutlåtande utfärdades den 17 februari 2014 av vilket framgår huvudsakligen följande. NN har autism och en normal begåvning. Han har inte någon utvecklingsstörning, utan de svårigheter som han hade på testen är en följd av hans autistiska funktionsnedsättning.

En social utredning genomfördes den 21 mars 2014.

En pedagogisk utredning genomfördes den 25 april 2014.

Ett läkarutlåtande utfärdades den 18 juni 2014 av vilket framgår bl.a. att NN har diagnosen autism.

Skäl

Gällande bestämmelser

Enligt 7 kap. 5 § skollagen (2010:800) ska barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning tas emot i grundsärskolan. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Enligt 29 kap. 8 § andra stycket skollagen ska personer med autism vid tillämpningen av skollagen jämställas med personer med utvecklingsstörning endast om de också har en utvecklingsstörning eller en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

Överklagandenämndens bedömning

Av utredningen i ärendet framgår att NN inte når kunskapsmålen i flera ämnen. Utredningen visar dock att NN inte har någon utvecklingsstörning. Han har diagnosen autism och är normalbegåvad.

NN uppfyller mot bakgrund av detta inte förutsättningarna för att tas emot i grundsärskolan. Överklagandet ska därför avslås.

Överklagandenämnden noterar avslutningsvis att en elev i grundskolan, enligt 7 kap. 9 § skollagen, kan få sin utbildning inom grundsärskolan (integrerad elev), om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det.

På Överklagandenämndens vägnar

Barbro Molander

Beslutet har fattats av Barbro Molander, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Lars Werner och Gunilla Thole efter föredragning av juristen Simon Törnvall. I ärendets slutliga handläggning har kanslichefen Anna-Karin Lundgren deltagit.

Beslut: 2014-08-25 Dnr: 2014:309

BESLUT

Överklagandenämnden bifaller överklagandet och förordnar att NN även fortsättningsvis ska vara mottagen i grundsärskolan.

Beslutet får inte överklagas.

ÄRENDET

NN, som är hemmahörande i X kommun, har sedan november 2011 varit mottagen i grundsärskolan. Beslut om mottagande till grundsärskolan fattades den 11 november 2011.

X kommun beslutade 28 april 2014 att NN inte längre tillhör grundsärskolans målgrupp.

Av den samlade utredningen i ärendet framgår bl.a. följande. Utifrån de underlag som vid tidpunkten för ansökan till grundsärskolan 2011 var tillgängligt bedömdes NN tillhöra målgruppen för grundsärskola. Den 14 februari 2014 fick X kommun en ny psykologbedömning. I den bedömningen framgår att NNs svårigheter inte längre uppfyller diagnoskriterierna för lindrig utvecklingsstörning.

NNs vårdnadshavare har överklagat beslutet och anfört bl.a. följande. Det bästa för NN är inte att hon tvingas tillbaks till en klass där hon inte hänger med, inte klarar målen, har klasskamrater som retar henne och där hon blir utstött. NN är tio år men hon är sex år i sinnet. Hon klarar inte av att gå i en vanlig klass. Det är endast ett nytt som test visar att hon inte har en utvecklingsstörning övriga tester visar något annat. NN måste få gå i särskolan tills hon är redo att återgå till en vanlig klass.

X kommun har bl.a. gett in den utredning som låg till grund för beslutet om att motta NN till grundsärskolan; ett intyg från Prima Barn- och Ungdomspsykiatri daterat den 25 maj 2011 av psykolog och överläkare, en pedagogisk utredning daterad den 29 juni 2011 av specialpedagog samt en social utredning daterad den 1 juni 2011 av skolkurator X kommun har också gett in en uppföljande psykologbedömning daterad den 30 december 2013 och den 10 mars 2014.

Av de uppföljande psykologbedömningarna framgår bl.a. följande. Testningen är en uppföljning av två tidigare utredningar från PRIMA barn- och ungdomspsykiatri. Vid 2,5 års ålder fick NN diagnoserna genomgripande störning i utvecklingen och försenad tal- och språkutveckling. Vid 6-års ålder fick hon diagnoserna autistiskt syndrom och försenad tal- och språkutveckling och vid 7,5 års ålder ställdes diagnosen lindrig mental retardation och autistiskt syndrom. Den aktuella bedömningen grundar sig på tidigare utredningar, samtal med förälder och pedagog, WISC IV test, ABAS skattningsformulär samt observationer i testsituationen. Av sammanfattningen framgår att NN har stora svårigheter med inlärning. Tidigare psykologbedömningar och den pedagogiska bedömningen tyder på lindrig utvecklingsstörning. De aktuella testresultaten stämmer överens med svag begåvning, språkstörning och autistiska drag. Med tanke på att NN utvecklats sedan tidigare testning och fått nivåanpassad undervisning i särskolan tyder resultatet sammantaget på att hon har autismspektrumsvårigheter och svagbegåvning. Svårigheterna fyller därför inte diagnoskriterierna för lindrig utvecklingsstörning.

SKÄL

Gällande bestämmelser

Enligt 7 kap. 5 § skollagen (2010:800) ska barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning tas emot i grundsärskolan.

Om kommunen får kännedom om att något tyder på att en elev som är mottagen till grundsärskolan inte tillhör målgruppen ska kommunen skyndsamt göra en utredning. Om utredningen visar att eleven inte tillhör grundsärskolans målgrupp ska kommunen fatta ett beslut om det. Kommunen ska då ta emot eleven i grundskolan eller se till att eleven på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från grundsärskolan till en annan skolform. (7 kap. 5 a och 5 b §§ skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

För att en elev ska tillhöra grundsärskolan målgrupp krävs att han eller hon på grund av en utvecklingsstörning inte bedöms kunna uppnå kunskapskraven.

I all utbildning och annan verksamhet enligt skollagen som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt (1 kap. 10 § skollagen). NN går i grundsärskola på grund av att hon har bedömts ha en lindrig utvecklingsstörning. Kommunen måste för att kunna besluta att hon inte längre tillhör grundsärskolans målgrupp visa att hon inte har en lindrig utvecklingsstörning. (7 kap.5 a och b§§ skollagen).

I ärendet finns tidigare psykologbedömningar och pedagogisk bedömning som tyder på lindrig utvecklingsstörning. Av psykologutlåtande daterat den 30 december 2013 framgår att NNs sammanlagda funktionsnivå stämmer överens med lindrig utvecklingsstörning och att den kognitiva förmågan förmodligen ligger högre. Ett övervägande om mottagande i särskolan rekommenderas på grund av funktionsnivån.

I ett förtydligande utlåtande av samma psykolog den 10 mars 2014 kvarstår bedömningen gällande funktionsnivån och den kognitiva nivån. Ett tillägg har gjorts där det uttalas att resultaten, med tanke på att NN utvecklats sedan tidigare testning och fått en nivåanpassad undervisning i särskolan, sammantaget tyder på att hon har autismspektrumssvårigheter och svagbegåvning. Svårigheterna uppfyller därför inte diagnoskriterierna för lindrig utvecklingsstörning.

Överklagandenämnden anser den sammantagna funktionsnivån är viktig i bedömningen. De psykologutlåtanden som finns i ärendet är utfärdade av samma psykolog med 2 ½ månads mellanrum. Intygen redovisar motstridiga slutsatser, trots att inga andra nya omständigheter har tillförts än att NN har fått nivåanpassad undervisning i särskolan. Mot denna bakgrund och övrig utredning i ärendet finner Överklagandenämnden att utredningen inte med tillräcklig grad av sannolikhet visar att NN vid tidpunkten för det överklagade beslutet inte har en lindrig utvecklingsstörning och därför inte tillhör grundsärskolans målgrupp.

Överklagandet ska därför bifallas och NN fortsatt vara mottagen i grundsärskolan.

På Överklagandenämndens vägnar

Barbro Molander  

Åsa Lindbäck

Beslutet har fattats av Barbro Molander, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Einar Jakobsson och Gunilla Thole efter föredragning av juristen Åsa Lindbäck. I ärendets slutliga handläggning har kanslichefen Anna-Karin Lundgren deltagit.

Beslut: 2012-09-27 Dnr: 2012:438

X kommun beslutade den 5 juni 2012 att inte ta emot NN i grundsärskolan. NNs vårdnadshavare har överklagat beslutet.

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.

Beslutet får inte överklagas.

Skäl

Gällande bestämmelser

Enligt 7 kap. 5 § skollagen (2010:800) ska barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning tas emot i grundsärskolan. Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Utredningen i ärendet

NN, som är hemmahörande i X kommun, ansökte genom sina vårdnadshavare om att bli mottagen i grundsärskolan.

X kommun beslutade den 5 juni 2012 att inte ta emot NN i grundsärskolan.

Av den samlade utredningen framgår inledningsvis att NN är 15 år och nyligen har börjat årskurs 9. Han har diagnoserna ADHD och autismliknande tillstånd. Det bedöms som orealistiskt att han kommer att nå kunskapskraven för årskurs 9.

NNs vårdnadshavare har överklagat beslutet och anfört bl.a. följande. De vill att NN ska få läsa enligt grundsärskolans kursplan i årskurs 9, i vart fall partiellt. På vårterminen i årskurs 8 blev NN underkänd i hälften av ämnena och i resterande ämnen nådde han betyget godkänt med stora hjälpinsatser. Han har problem med matematik och det är osannolikt att han, trots stora insatser från skolan, kommer att bli godkänd. Om NN blir underkänd i basämnena kan han inte söka någon utbildning efter grundskolan. Hans intresse för skolan är stort. Han arbetar hårt efter sin förmåga, har full närvaro och kan inte prestera mer än han redan gör. NN är väl insatt i och ledsen för sin funktionsnedsättning och vill själv få betyg efter sin förmåga. De har blivit rekommenderade att söka till grundsärskolan och är förvånade över avslaget. De vill ha en ny bedömning och åberopar alla diagnoser i läkarintygen, betygen och skolans utredning.

X kommun har gett in bl.a. två läkarutlåtanden av den 7 september 2011 och den 18 maj 2012, en pedagogisk utredning, en social utredning samt ett psykologutlåtande, samtliga genomförda under hösten 2011.

Av psykologutlåtandet framgår bl.a. följande. Utredningen har genomförts genom begåvningstestet WISC-IV, testet ABAS som mäter adaptiv förmåga, testet VMI som syftar till att undersöka förmågan att samordna visuell perception och finmotorisk funktion, samt teckningar och samtal. Resultaten på WISC-IV-testet hamnar strax ovanför gränsen mellan klart under och betydligt under genomsnittet. Det finns inga signifikanta skillnader mellan verbal och perceptuell förståelse. Däremot finns det signifikanta och ovanliga skillnader mellan arbetsminne och de övriga tre skalorna verbal funktion, perceptuell funktion och snabbhet. I NNs fall finns tydliga skillnader mellan verbal funktion och perceptuell funktion å ena sidan samt arbetsminne och snabbhet å andra sidan. När det finns sådana tydliga skillnader kan man, istället för att ange ett resultat på hela skalan, använda ett alternativt sätt att beräkna ett testresultat, GAI (General Ability Index). GAI baseras enbart på verbal funktion och perceptuell funktion och anses spegla mer av den egentliga begåvningen. Enligt GAI ligger NNs resultat klart under genomsnittet, men tydligt över gränsen för utvecklingsstörning. Det finns ojämnheter inom både verbal funktion och perceptuell funktion. I testet VMI ligger NNs resultat klart under genomsnittet. Beträffande den adaptiva förmågan det har inom ramen för testet ABAS gjorts skattningar av föräldrarna, speciallärarna och klasslärarna. Klasslärarna ser störst svårigheter för NN och föräldrarna ser minst svårigheter. Det finns skäl som talar både för och emot att ställa diagnosen lindrig utvecklingsstörning. De skäl som talar emot diagnosen pekar på att det kan finnas andra förklaringar till de svårigheter NN har. Slutsatsen är således att NN inte uppfyller kriterierna för lindrig utvecklingsstörning.

Av den pedagogiska utredningen framgår bl.a. följande. Det är inte troligt att NN kommer att nå kunskapskraven för årskurs 9, utom möjligen i idrott och hälsa samt i engelska. Han har svårigheter med sin orala motorik och har träning med en talpedagog i skolan. Utifrån kunskapskraven är hans profil ojämn och han är därför svår att bedöma. Samtidigt som han i teoretiska ämnen kan lära sig konkreta fakta på en grundläggande nivå har han svårt att dra slutsatser, analysera och se sammanhang. Han är allmänbildad och kan föra ett resonemang. Socialt uppträder han inte åldersadekvat men kan samtidigt visa prov på känslomässig mognad och klokhet. Han har ett stort ordförråd, läser med flyt och har läsförståelse, men läser helst böcker som riktar sig till något yngre barn. Han bedöms inte ha svårigheter av dyslektisk natur. I svenska tränar han på sådant som hör till kunskapskraven för årskurs 3, exempelvis att göra mellanrum mellan orden och att använda skiljetecken. Även i matematik arbetar han mot att nå målen för årskurs 3. Han har koncentrationssvårigheter och motoriska svårigheter och orkar inte sitta stilla i mer än 10-15 minuter. Eftersom han har stora brister i finmotorik och storleksuppfattning finns det i textilslöjd en stor risk att han skadar sig. Textilläraren bedömer att han presterar som mycket svaga särskoleelever. Betyg betyder mycket för NN och det är svårt för lärarna att tvingas underkänna honom.

Av läkarutlåtandet av den 7 september 2011 framgår bl.a. att NN efter en utredning vid Enheten för barnneuropsykiatri (BNK) 2006 fick diagnosen lindrig utvecklingsstörning samt ADHD. Vid en förnyad bedömning i januari 2010 adderades diagnosen Autismliknande tillstånd. NN har så stora svårigheter att det är rimligt att han får del av särskolans resurser. Vidare framgår av läkarutlåtandet av den 18 maj 2012 bl.a. att det inte föreligger något medicinskt hinder för att NN antas till särskolan.

Av den sociala utredningen framgår bl.a. följande. NN är väl medveten om sin funktionsnedsättning och de talar öppet om den i familjen. Omdömet om honom är genomgående att han är empatisk och att han månar om andra. Han har dock svårt att förstå och bedöma sociala situationer och blir ibland utnyttjad av sina kamrater. Hans förmåga att uttrycka sig verbalt är god och han kämpar hårt i skolan. Under det senaste året har han utvecklats mycket, men upplevs beteendemässigt som flera år yngre än sina jämnåriga kamrater. Det är viktigt för NN att få betyg och han vill gå i en skola där han kan få betyg.

Överklagandenämndens bedömning

För att tas emot i grundsärskolan ska barnet inte ha möjlighet att nå upp till grundskolans kunskapskrav med det stöd barnet har rätt till. Skolans utredning visar att NN inte bedöms ha möjligheter att nå upp till gällande kunskapskrav, utom möjligen i idrott och engelska.

Vidare krävs också att det är på grund av en utvecklingsstörning som kunskapskraven inte bedöms kunna uppnås. Av psykologutlåtandet framgår att NN inte har diagnosen lindrig utvecklingsstörning. Kravet på en sådan diagnos är starkt. Med hänsyn till att diagnosen saknas finner Överklagandenämnden att NN inte kan anses tillhöra särskolans målgrupp. Den omständigheten att NN tidigare diagnostiserats med lindrig utvecklingsstörning förändrar inte bedömningen. Överklagandet ska därför avslås.

Överklagandenämnden kan konstatera att det finns omständigheter som talar för att NN har en lindrig utvecklingsstörning. Med hänsyn till att han tidigare fått diagnosen lindrig utvecklingsstörning och att det i den senast företagna psykologutredningen framkommer tveksamheter kring huruvida diagnosen lindrig utvecklingsstörning ska ställas, kan det vara nödvändigt att ytterligare utredning görs. NNs vårdnadshavare har därefter möjligt att hos kommunen begära en ny prövning av hans framtida skolgång.

På Överklagandenämndens vägnar

Anders Heiborn  

Emmah Edström

Beslutet har fattats av Anders Heiborn, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist och Einar Jakobsson efter föredragning av juristen Emmah Edström.

Beslut: 2012-08-17 Dnr: 2012:358

X kommun beslutade att inte ta emot NN i grundsärskolan. NN:s vårdnadshavare har överklagat beslutet.

BESLUT

Överklagandenämnden avslår överklagandet.

Beslutet får inte överklagas.

SKÄL

Gällande bestämmelser

Enligt 7 kap. 5 § skollagen (2010:800) ska barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning tas emot i grundsärskolan.

Utredningen i ärendet

NN, som är hemmahörande i X kommun, ansökte genom sina vårdnadshavare om att bli mottagen i grundsärskolan.

X kommun beslutade att inte ta emot NN i grundsärskolan med motiveringen att det i nuläget inte går att avgöra om han har förutsättningar att nå upp till grundskolans kunskapskrav eller inte.

NN:s vårdnadshavare har överklagat beslutet och anfört bl.a. följande. NN får inte gå kvar på skolan där han gått i grundsärskola under sitt förskoleår. Istället ska han läsa enligt grundskolans läroplan. Det är svårt att förstå att han inte längre bedöms ha en utvecklingsstörning trots att det så sent som oktober 2011 finns en utredning om detta. Diagnos lindrig utvecklingsstörning borde ge rätt till ett mottagande i särskolan. Han har behov av att få gå i en liten klass med extra stöd.

Av den samlade utredningen framgår att NN är sju år och har gått i förskoleklass i grundsärklass. Han har en lindrig utvecklingsstörning, på gränsen mot svag begåvning, diagnoserna microcefali och psykomotorisk utvecklingsförsening samt ADHD-problematik. Han har stora svårigheter med koncentration och uppmärksamhet.

X kommun har gett in psykologutlåtande av legitimerad psykolog, ett medicinskt utlåtande av biträdande överläkare, en pedagogisk utredning av ansvarig pedagog Y, en pedagogisk utredning av ansvarig pedagog Z, en social bedömning av biträdande rektor samt en social bedömning av skolkurator.

Av psykologutlåtandet framgår bl.a. att NN har diagnoserna microcefali och psykomotorisk utvecklingsförsening. På Merrill Palmer utvecklingsskala beräknas hans utvecklingsålder ligga mellan 1,9 – 2,6 år och på Griffiths utvecklingsskala II 2,4 – 3 år. Det sammanlagda resultatet för utvecklingsbedömningen visar att han generellt sett ligger ett till två år efter i utvecklingen och att han bedöms ha en lindrig utvecklingsstörning. NN har som svårast för form- och färguppfattning, tal och språk. Det tar lång tid för honom att utföra motoriska uppgifter men hans styrkor är att han är nyfiken, har förmåga att arbeta en längre stund samt att han tar till sig instruktioner. Han har fått jämförelsevis höga resultat på uppgifter som kräver korttidsminne och uppgifter som är praktiskt resonerande. Psykologen uppger att NN behöver en tydlig struktur i vardagen för att kunna behålla fokus samt att man fortsättningsvis bör vara uppmärksam på hyperaktivitet och impulsivitet hos honom. Psykologen uppger vidare att utredningen med WPPSI-III visar att NN har en begåvningsnivå som motsvarar lindrig utvecklingsstörning, på gränsen mot svagbegåvning. Han har utvecklats väl framförallt gällande tal och språk och han pratar nu i fullständiga meningar. Hans största problem är hans stora svårigheter med koncentration och uppmärksamhet, vilket bedöms vara ADHD-problematik. Han behöver få stöd genom korta välstrukturerade arbetspass i skolan, vilket ökar hans möjlighet till inlärning. På grund av hans stora koncentrationssvårigheter är bedömningen att det blir svårt för honom att ingå i en större klass med stöd, även om han på grund av sin begåvningsnivå skulle klara detta under lågstadiet.

Av den medicinska utredningen framgår bl.a. att NN har gjort en psykologutredning under hösten 2011 som visar att han har lindrig en utvecklingsstörning och ADHD. Föräldrarna är inte intresserade av medicinering för ADHD. Biträdande överläkare uppger att det kan vara av värde med resurs eller assistent för NN för att främja hans utveckling och möjlighet till ökad koncentration och uppmärksamhet.

Av de pedagogiska utredningarna framgår sammanfattningsvis att NN:s stora svårigheter ligger i koncentrationsförmåga och uppförande. Han har svårt för att arbeta i grupp och han koncentrerar sig bäst när han får arbeta enskilt tillsammans med en vuxen. Han behöver mycket stöd och hjälp för att kunna utföra en aktivitet. Det är svårt att avgöra om NN har förutsättningar att uppnå kunskapskraven i grundskolan. Han har under tiden september 2011 – februari 2012 lärt sig alla bokstäver och han börjar kunna lyssna sig till vad ord börjar på för ljud eller vilken vokal som hörs i ett kort ord. Han visar även intresse för siffror och antal.

Överklagandenämndens bedömning

För att tas emot i grundsärskolan ska barnet inte ha möjlighet att nå upp till grundskolans kunskapskrav med det stöd barnet har rätt till. För att en elev ska tas emot i grundsärskolan krävs också att det är på grund av en utvecklingsstörning som kunskapskraven inte bedöms kunna uppnås. Av utredningen framgår att NN bl.a. har diagnosen lindrig utvecklingsstörning, på gränsen till svagbegåvning, samt ADHD. Vidare framgår att NN har stora koncentrationssvårigheter, svårigheter med uppmärksamhet samt uppförande. Trots dessa svårigheter – samt med beaktande av att NN inte medicineras för sin ADHD-problematik – visar utredningen att han under sitt förskoleår utvecklats väl vad gäller tal och språk. Det framgår vidare att han även visar intresse för siffror och antal. Mot denna bakgrund konstaterar Överklagandenämnden att det i nuläget saknas utredning som visar att NN inte har möjlighet att nå upp till grundskolans kunskapskrav med det stöd han har rätt till. Överklagandet ska därför avslås.

Överklagandenämnden vill slutligen framhålla att NN:s vårdnadshavare har möjlighet att hos kommunen begära en ny prövning av hans framtida skolgång, förslagsvis efter att ytterligare utredning och utvärdering av det första skolåret skett.

På Överklagandenämndens vägnar

Anders Heiborn

Anna-Karin von Hage

Beslutet har fattats av Anders Heiborn, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Einar Jakobsson och Gunilla Thole, efter föredragning av juristen Anna-Karin von Hage.

 

Senast uppdaterad: 28 juni 2023