Till huvudinnehåll

Anpassad utbildning för rörelsehindrade

Här hittar du exempel på beslut inom anpassad utbildning för rörelsehindrade som har bedömts ha ett allmänt intresse genom att kunna tjäna som vägledning i liknande situationer.

Beslut: 2013-08-23 Dnr: 304

Överklagat beslut

Beslut den 14 mars 2016 av Specialpedagogiska skolmyndigheten

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.
Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

X, som är bosatt i Y kommun, sökte inför höstterminen 2016 till Rh-anpassad gymnasieutbildning med önskad placering i första hand i Y.

Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning vid Specialpedagogiska skolmyndigheten beslutade den 14 mars 2016 att inte anta X till sökt utbildning. Som skäl för beslutet angavs att det inte var styrkt genom handlingarna i ärendet att X tillhör målgruppen för Rh-anpassad utbildning och har rätt till Rh-anpassad utbildning.

X har, biträdd av sin särskilt förordnade vårdnadshavare, överklagat beslutet, och anfört bl.a. följande. På grund av sin funktionsnedsättning har han inlärningsproblem, problem med kroppsmotoriken och är i behov av elevassistenten under undervisningen i skolan eftersom han har svårt att röra på sina händer, skriva och använda hjälpmedel i den takt som behövs vid undervisningen. Han använder även kryckor p.g.a. rörelsehindret, dvs. han har svårigheter att använda benet.

Rh-nämnden har yttrat sig över överklagandet och inte funnit anledning att ompröva sitt beslut. 
Utredningen består av bl.a. pedagogiskt utlåtande från den 15 december 2015, inklusive åtgärdsprogram från den 9 november 2015, intyg från ST-läkare från den 17 december 2015, habiliteringsutlåtande från den 15 januari 2016 samt aktivitetsplaner.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser

Särskilda bestämmelser om speciellt anpassad riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) finns bl.a. i 15 kap. 35–38 §§ skollagen (2010:800).

Med svårt rörelsehinder avses i lagen ett rörelsehinder som ”ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning medför att en ungdom

  1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning, och
  2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet” (15 kap. 35 § skollagen).

Ungdomar som är svårt rörelsehindrade har rätt att få utbildning vid en sådan gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning som avses i 15 kap. 35 § skollagen om de

  1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,
  2. kan påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år och
  3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av 16 kap 29–34 §§, när det gäller nationella program. Bestämmelsen om att ha slutfört sista årskursen i grundskolan gäller inte utbildning i form av ett introduktionsprogram. För rätt till sådan utbildning krävs att grundskoleutbildningen eller motsvarande har avslutats (15 kap. 36 § skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

I förarbetena till de aktuella bestämmelserna (prop. 1998/99:105 s. 63 ff. och s. 85.) anges att den Rh-anpassade utbildningen alltjämt behövs. Enligt regeringen är det viktigt att utbildningen förbehålls det mycket begränsade antal svårt rörelsehindrade elever med behov av så stora och sammansatta insatser att ”det inte utan stora svårigheter kan lösas i hemkommunen eller inom samverkansområdet”. Regeringen har vidare angett att ett rörelsehinder ska vara att anse som allvarligt även när det är fråga om att bedöma ett rörelsehinder i kombination med ett annat funktionshinder.

Överklagandenämnden har i tidigare avgöranden uttalat att de gällande bestämmelserna får tolkas så att ett första krav är att den sökande är svårt rörelsehindrad. Vidare har Överklagandenämnden uttalat att detta krav, även om lagtexten inte är fullständigt entydig i denna del, får anses gälla oavsett vilka funktionshinder och andra svårigheter som sökanden i övrigt kan ha (se bl.a. beslut den 14 juni 2001, dnr 2001:380 och beslut den 29 maj 2008, dnr 2008:77).

Av den samlade utredningen i ärendet framgår bl.a. följande. X har en CP-skada och bilateral spasticitet med vänstersidig övervikt. Han har både grov- och finmotoriska svårigheter och går med krycka. Han har behov av habiliteringsinsatser i form av sjukgymnastuppföljning och arbetsterapeut¬uppföljning. Hans behov av särskilt stöd består i att han behöver extra tid för att kommunicera och har behov av assistans i situationer där hans finmotorik eller artikulationssvårigheter begränsar honom.

Överklagandenämnden finner att den utredning som finns i ärendet inte visar att Xs rörelsehinder är av sådant allvarligt slag som det enligt de redovisade förarbetena måste vara. Då det inledande kravet på att rörelsehindret ensamt måste ses som allvarligt inte är uppfyllt finns det inte anledning att pröva frågan om rörelsehindret tillsammans med andra funktionsnedsättningar medför behov av tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning och om han har ett habiliteringsbehov.

Överklagandenämnden gör således bedömningen att det inte är visat att X tillhör målgruppen för Rh-anpassad utbildning. Överklagandet ska därmed avslås.

Mot bakgrund av att X angett att han kommer att ha ytterligare kontakt med habiliteringen vill Överklagandenämnden framhålla Xs möjlighet att på nytt göra en ansökan.

På Överklagandenämndens vägnar
Niklas Schüllerqvist

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Görel Bråkenhielm, Einar Jakobsson och Gunilla Thole efter föredragning av juristen Johanna Jadstrand.

Beslut: 2015-06-15 Dnr: 2015:190

Överklagat beslut

Beslut den 6 mars 2015 av Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning med anledning av ansökan till gymnasieutbildning.

Beslut

Överklagandenämnden bifaller överklagandet och förordnar att NN har rätt till Rh-anpassad utbildning. Beslutet gäller under förutsättning att NN innan utbildningen startar uppfyller gällande behörighetsvillkor.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

NN, som är bosatt i X kommun, sökte inför höstterminen 2015 till Rh-anpassad gymnasieutbildning.
Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning (Rh-nämnden) beslutade den 6 mars 2015 att inte anta NN till sökt utbildning. Som skäl för beslutet angavs att NN inte har ett svårt rörelsehinder i skollagens mening.

Utredningen i ärendet

Utredningen består bl.a. av habiliteringsutlåtande daterat den 10 december 2014, pedagogiskt utlåtande daterat den 14 januari 2015, läkarintyg daterade den 26 januari, den 26 mars respektive den 31 mars 2015 samt ADL-bedömning daterad den 29 november 2013.

Av den samlade utredningen i ärendet framgår bl.a. följande. NN har hereditär ataxi i både fin- och grovmotorik, nedsatt balans, svårigheter med uttal samt är påtagligt uttröttbar. NN kan gå, men har en betydande variation i sin motoriska förmåga beroende på hur hen mår för dagen. NN använder i perioder rullstol vid förflyttning, är extremt rutinberoende och känslig för miljöbyte. NN deltar inte i idrottslektionerna och undviker att gå i korridorerna i skolan därför att hen upplever det som för trångt och rörigt. Detta då NN har stora svårigheter att automatisera sin motorik vilket medför att hen inte kan dela sin uppmärksamhet med intryck från omgivningen och samtidigt utföra motoriska aktiviteter. NN behöver också sova en timme under skoltid varje dag för att fungera både motoriskt och kunskapsmässigt.

Av ADL-bedömningen utförd den 29 november 2013 framgår bl.a. att NN klarar att själv utföra flera vardagliga moment och aktiviteter. Generellt tar uppgifterna lång tid att genomföra och kräver mycket koncentration och tar mycket energi. NN har svårt med moment som kräver koordination mellan båda händerna.

Överklagandet

NN har genom vårdnadshavare överklagat beslutet, och anfört bl.a. följande. NN är svårbedömd. Tester och bedömningar som görs vill i regel beskriva det starka. Dessutom görs sådana bedömningar i ett tillstånd där den som testas är utvilad och väl förberedd. NN fungerar inte utan rätt stöd, rätt förutsättningar till balans och vila samt rätt miljö. Skola, habilitering och framförallt NN har tagit för givet att hen ska gå på Riksgymnasium för rörelsehindrade. Ingen av dem kan heller tänka sig honom i något annat sammanhang under gymnasietiden. Med möjligheten till en sådan studiegång skulle NN få chansen att äntligen tillhöra ett sammanhang där hen kan känna sig bekväm med hur hen är.

SKÄL

Gällande bestämmelser

Särskilda bestämmelser om speciellt anpassad riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) finns bl.a. i 15 kap. 35-38 §§ skollagen (2010:800).

I 15 kap. 35 § skollagen anges att med svårt rörelsehinder menas ett rörelsehinder som ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning medför att en ungdom,

1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning, och

2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet.

Överklagandenämndens bedömning

Utgångspunkter för bedömningen

I förarbeten till de aktuella bestämmelserna anges bl.a. följande. Den långsiktiga ambitionen måste, enligt regeringens mening, vara att alla ungdomar, även de med komplexa och svåra funktionshinder, i så hög utsträckning som möjligt kan delta i utbildning i hemkommunens gymnasieskola eller i någon av samverkansområdets gymnasieskolor. Huvudregeln bör vara att nödvändiga anpassningar av elevens undervisningssituation görs lokalt men att den Rh-anpassade utbildningen alltjämt behövs.

Enligt regeringen är det viktigt att utbildningen förbehålls det mycket begränsade antal svårt rörelsehindrade elever med behov av så stora och sammansatta insatser att det inte utan stora svårigheter kan lösas i hemkommunen eller inom samverkansområdet. För dessa elever där det saknas praktisk möjlighet att finna en fungerande lösning i hemkommunen eller i samverkansområdet är det viktigt att den samlade resurs som den Rh-anpassade gymnasieutbildningen utgör finns kvar. (Prop. 1998/99:105 s. 65 f.) Regeringen har vidare angett att ett rörelsehinder ska vara allvarligt även när det är fråga om att bedöma ett rörelsehinder i kombination med ett annat funktionshinder. (s. 85.)

Överklagandenämnden har i tidigare avgöranden uttalat att de gällande bestämmelserna får tolkas så att ett första krav är att den sökande har ett allvarligt rörelsehinder. Vidare uttalade Överklagandenämnden att detta krav får, även om själva författningstexten inte är fullständigt entydig i denna del, anses gälla oavsett vilka funktionshinder och andra svårigheter som sökanden i övrigt kan ha. (se bl.a. beslut den 14 juni 2001, dnr 01:380 och den 26 maj 2014, dnr 2014:213)

Frågan om allvarligt rörelsehinder

NN har nedsatt balans samt ataxi. Hen kan gå kortare sträckor men förflyttar sig i perioder med hjälp av rullstol. Hen har stora svårigheter med att automatisera sin motorik vilket medför att hen inte kan dela sin uppmärksamhet med intryck från omgivningen och samtidigt utföra motoriska aktiviteter. Hen har en hög fallrisk. Hen tröttas snabbt ut på grund av ansträngning och på grund av andra intryck, särskilt i nya miljöer. Hans motoriska förmåga är vidare kraftigt nedsatt då hen är uttröttad.

Överklagandenämnden finner att NN:s rörelsehinder i sig får anses som allvarligt. Frågan är därför om detta ensamt eller i kombination med annan funktionsnedsättning medför att hen behöver tillgång till en skola med Rh- anpassad utbildning och om hen har ett habiliteringsbehov.

Frågan om behov av Rh- anpassad utbildning och habiliteringsbehov

Överklagandenämndens bedömning är, med hänsyn till ovan nämnda förarbetsuttalanden, att bedömningen av om en elev har behov av en Rh-anpassad utbildning ska vara restriktiv och ska utgå ifrån vad som kan anses vara hemkommunens skyldighet i form av att tillhandahålla anpassningar. Detta innebär att ett svårt rörelsehinder i skollagens mening är ett sådant som kräver insatser i en sådan omfattning att dessa inte kan genomföras på ett tillfredställande sätt med sådana stödåtgärder som kan förväntas av hemkommunen.

NN:s motoriska svårigheter skiftar beroende på mående, hen är även extremt uttröttbar. NN har vidare svårigheter med sitt uttal. Utgångspunkten för bedömningen bör inte vara när hen fungerar som bäst, utan behovsprövningen bör ta hänsyn till NN:s förutsättningar även under sämre dagar. Det är i ärendet visat att NN har relativt omfattande behov av stöttning under skoldagen, hen har även behov av en lugn miljö. Pproblematiken försvåras väsentligt när hen vistas i miljöer där det rör sig mycket människor, såsom i en skolkorridor. Överklagandenämndens bedömning är att NN:s svårigheter sammantagna är av sådan art att det inte är sannolikt att denne kommer att kunna följa reguljär undervisning i gymnasieskolan, utan att hen behöver tillgång till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. Överklagandenämnden konstaterar slutligen att NN har behov av habilitering. NN har således ett svårt rörelsehinder i skollagens mening. NN har därför rätt till RH-anpassad utbildning och överklagandet ska bifallas.

På Överklagandenämndens vägnar

Barbro Molander

Nisse Rosenlund Hedman

Beslutet har fattats av Barbro Molander, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Einar Jakobsson och Gunilla Thole efter föredragning av juristen Nisse Rosenlund Hedman. I ärendets slutliga handläggning har kanslichefen Anna-Karin Lundgren deltagit.

Beslut: 2012-05-28 Dnr: 2012:114

NN ansökte om att bli antagen till Rh-anpassad gymnasieutbildning från och med höstterminen 2012. Rh-nämnden beslutade den 1 mars 2012 att inte anta NN till sökt utbildning. NN har överklagat beslutet.

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och förordnar att NN har rätt till Rh-anpassad utbildning. Beslutet gäller under förutsättning att han innan utbildningen startar uppfyller gällande behörighetskrav (se nedan).

Beslutet får inte överklagas.

Skäl

Gällande bestämmelser

Särskilda bestämmelser om speciellt anpassad riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) finns bl.a. i 15 kap 35-38 §§ skollagen (2010:800).

Med svårt rörelsehinder avses i lagen ett rörelsehinder som ”ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning medför att en ungdom 1) för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning och 2) har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet”, 15 kap 35 § skollagen.

Ungdomar som är svårt rörelsehindrade har rätt att få utbildning vid en sådan gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning som avses i 15 kap 35 § skollagen om de 1) har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande, 2) kan påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år och 3) uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av 16 kap 29-34 §§ när det gäller nationella program. Bestämmelsen i första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett introduktionsprogram. För rätt till sådan utbildning krävs enligt 15 kap 36 § skollagen att grundskoleutbildningen eller motsvarande har avslutats.

Ärendet

NN, som är bosatt i X kommun, sökte inför höstterminen 2012 till Rh-anpassad gymnasieutbildning med önskad placering i X stad.

Rh-nämnden avslog hans ansökan med motiveringen att NN inte kan anses vara så rörelsehindrad att hans funktionsnedsättning i den delen är att bedöma som ett svårt rörelsehinder.

I utredningen ingår bl.a. ett habiliteringsutlåtande av kuratorn, ett pedagogiskt utlåtande av rektorn, ett läkarutlåtande av överläkaren i neuropediatrik, journalanteckningar av kuratorn samt studieomdömen.

Av den samlade utredningen framgår bl.a. att NN lider av en CP-skada av typen spastisk diplegi med vänstersidig övervikt, ensidig hörselnedsättning, synnedsättningar, perceptionssvårigheter, Aspergers syndrom samt tvångsbeteende. Han behöver kontakt med sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, kurator, psykolog och läkare eller sjuksköterska. Det framgår också att NN i grundskolan har gått på en skola som kan tillgodose elevers behov av extra stöd, att han har gått i en liten klass med fem till sex andra elever, att han under de flesta lektioner har haft en assistent eller lärare som kan hjälpa honom hela tiden, att han har läst samtliga ämnen i särskilda undervisningsgrupper, att han inte har läst alla ämnen enligt timplanen och att han har gått om årskurs nio. För att klara skolarbetet behöver han arbeta i en mindre grupp, ha anpassade läromedel, få extra lärarstöd och assistent samt en lugnare studietakt.

Angående NN:s rörelsehinder framgår av utredningen bl.a. att hans CP-skada medför svaghet i ben och fötter men att skadan har mindre påverkan på armar och händer. Under 2010 genomgick han en fotoperation av båda fötterna, vilken har medfört svårigheter att hitta ett stabilt gångmönster. Vid längre förflyttningar använder han manuell eller eldriven rullstol. Vid kortare sträckor utomhus använder han rullator och inomhus i hemmet går han utan hjälpmedel men tar stöd i möbler och liknande.

Beträffande övriga funktionsnedsättningar framgår det av utredningen bl.a. att NN har ojämna begåvningsnivåer och att han har svårigheter i det sociala samspelet. Han har svårt att självständigt genomföra aktiviteter och behöver tid, struktur och påminnelser för att klara sina dagliga aktiviteter. NN har en handifon och planeringshjälpmedel för att bli mer självständig. Han behöver guidning och stöd inom ADL-området och i frågor om att bli vuxen. Vidare framgår det att NN, utifrån sitt rörelsehinder, sin hörselnedsättning och sina perceptuella svårigheter har behov av en anpassad skolmiljö för att klara sin studiesituation. Av studieomdömena framgår att NN kan nå målen i flera ämnen.

NN har anfört att han är i behov av Rh-anpassad utbildning eftersom han har en normalstor CP-skada som måste underhållas för att han ska behålla sin rörlighet. Han har också bifogat en skrivelse från sin lärare, som anger bland annat följande. NN kan mödosamt gå kortare sträckor och sitter vid både kortare och längre sträckor i rullstol. Han är i ständigt behov av träning dels för att kunna bibehålla sin fysiska status, dels för att han på senare tid har ökat mycket i vikt. Vidare har han behov av assistent i skolan, stort stöd i sin inlärning, anpassade uppgifter samt, i viss mån, anpassade lokaler. Han behöver hjälp med strukturer för att klara sig självständigt. På grund av Asperbergssjukdomen har han ibland svårt att uppfatta och förstå sociala möten och behöver hjälp att bättre förstå sin omgivning.

Rh-nämnden har inte funnit anledning att ompröva sitt beslut i ärendet.

Överklagandenämndens bedömning

I regeringens proposition 1998/99:105 behandlas bl.a. gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade ungdomar (s. 63 ff). Regeringen angav att den Rh-anpassade utbildningen alltjämt behövs. Enligt regeringen var det viktigt att utbildningen förbehålls det mycket begränsade antal svårt rörelsehindrade elever med behov av så stora och sammansatta insatser att ”det inte utan stora svårigheter kan lösas i hemkommunen eller inom samverkansområdet” (s. 63). I specialmotiveringen till 5 kap 27 § gamla skollagen (motsvarande nu tillämpliga 15 kap 35 § skollagen) återkom regeringen till denna fråga och angav att ett rörelsehinder ska vara allvarligt även när det är fråga om att bedöma ett rörelsehinder i kombination med ett annat funktionshinder (s. 78).

Enligt gällande bestämmelser är ett första krav att den sökande är svårt rörelsehindrad. Detta krav får, även om själva författningstexten inte är fullständigt entydig i denna del, anses gälla oavsett vilka funktionshinder och andra svårigheter som sökanden i övrigt kan ha.

Överklagandenämnden har i tidigare avgörande fastslagit att en person som bland annat i stor utsträckning använder rullstol och i övrigt med svårighet kan gå med hjälp av kryckkäppar, har finmotoriska problem och habiliteringsbehov får anses vara svårt rörelsehindrad i lagens mening (se beslut den 12 maj 2011, dnr 2011:50). Överklagandenämnden har vidare fastslagit att en person som bland annat med svårighet går kortare sträckor med hjälp av rullator, använder permobil eller rullstol vid längre sträckor, använder ståskal samt har ett stort behov av habiliteringsinsatser också har ansetts vara svårt rörelsehindrad i lagens mening (se beslut den 4 maj 2012, dnr 2012:74).

Av utredningen framgår att NN på grund av sin CP-skada med ansträngning och med stöd i möbler och liknande kan gå kortare sträckor själv och att han i övrigt använder hjälpmedel såsom rullator eller rullstol för att förflytta sig. Han har också ett stort habiliteringsbehov. Vidare framgår att NN har syn- och hörselnedsättningar, perceptionssvårigheter, Aspergers syndrom samt tvångsbeteende.

Med hänsyn till vad utredningen visat får NN:s rörelsehinder i sig anses svårt. Det är emellertid något mindre svårartat i jämförelse med de rörelsehinder som redovisats i ovan nämnda beslut. Överklagandenämnden finner dock att NN:s svårigheter sammantagna är av sådan art att han behöver tillgång till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. Det kan inte anses sannolikt att han kan följa reguljär skolgång i gymnasieskolan. Rh-nämndens beslut ska därför upphävas och överklagandet bifallas.

På Överklagandenämndens vägnarAnders Heiborn 

Emmah Edström

Beslutet har fattats av Anders Heiborn, ordförande i nämnden, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Einar Jacobsson, Gunilla Thole och Lars Werner efter föredragning av Emmah Edström, jurist. 

Senast uppdaterad: 11 september 2020