Åtgärdprogram

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet om åtgärdsprogram och återförvisar ärendet till rektorn vid Y-skolan för förnyad prövning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Det överklagade beslutet 
Rektorn vid Y-skolan i X kommun beslutade den 21 augusti 2018 om åtgärdsprogram för NN som går i årskurs 5. 

Åtgärdsprogrammet innehåller bl.a. följande åtgärder:
- Hög personaltäthet
- Individanpassade uppgifter
- Perceptionssanerad klassrumsmiljö
- Stöd att strukturera och planera sitt arbete
- Stöd vid det individuella arbetet
- Stöd i det sociala situationer och rastaktiviteter

Det överklagade beslutet 
NN har överklagat beslutet företrädd av sin vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. NN har all undervisning i en särskild undervisningsgrupp på en särskild enhet. NN har två funktionsnedsättningar. Det är diskriminerande att hon av detta skäl blir flyttad till en särskild enhet. Stödmöjligheterna i den ordinarie gruppen har inte prövats i tillräcklig utsträckning. De har inte samtyckt till att NN ska flyttas till en annan skola, utan endast att NN tillfälligt ska besöka enheten där den särskilda undervisningsgruppen är belägen.

Rektorns yttrande 
X kommun har i yttrande anfört i huvudsak följande. I överklagandet framkommer inte något som beskriver vad vårdnadshavaren inte är nöjd med i åtgärdsprogrammet. Däremot finns det argumentation kring ett beslut om undervisning i särskild undervisningsgrupp. Rektorn fattade ett beslut om undervisning i särskild undervisningsgrupp den 12 juni 2018. Det beslutet delgavs vårdnadshavaren samma vecka. Vårdnadshavaren har inte överklagat det beslutet.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser
Av 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) framgår i huvudsak att om det framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå.

Enligt 3 kap. 11 § skollagen får, om det finns särskilda skäl, ett beslut om åtgärds¬program för en elev i grundskolan innebära att särskilt stöd ska ges i en annan undervisningsgrupp än den som eleven hör till eller enskilt.

Ett åtgärdsprogram ska omfatta hela elevens skolsituation (prop. 2009/10:165 s. 290). Såväl elevens behov av särskilt stöd som de konkreta åtgärder som avses att vidtas med anledning av det identifierade behovet av särskilt stöd ska anges i åtgärdsprogrammet (prop. 2013/15:160 s. 28 f.).

Överklagandenämndens bedömning
X kommun har framfört att det i överklagandet inte framkommer att NN är missnöjd med åtgärderna i åtgärdsprogrammet, men istället framför invändningar mot det separata beslutet om placering i en särskild undervisningsgrupp.

Överklagandenämnden konstaterar att det visserligen inte framgår att NN är missnöjd med de åtgärder som anges i åtgärdsprogrammet, såsom stöd vid sociala situationer och hög personaltäthet. Av ärendet framgår emellertid att NN är placerad i en särskild undervisningsgrupp och att rektorn vid Y-skolan har fattat ett separat beslut om detta.

För att åtgärdsprogrammet ska fylla sitt syfte som pedagogiskt instrument ska samtliga särskilda stödåtgärder som eleven ges stå med i åtgärdsprogrammet (jfr bl.a. Överklagandenämndens beslut den 29 augusti 2014, dnr 2014:277). Placeringen i en särskild undervisningsgrupp är att betrakta som en särskild stödåtgärd och ska följaktligen stå med i åtgärdsprogrammet. Att så inte är fallet är en brist.

Överklagandenämnden noterar att rektorn fattat beslut om placering av NN i en särskild undervisningsgrupp den 12 juni 2018. Det överklagade beslutet om åtgärdsprogram är fattat den 21 augusti 2018. Åtgärden att placera en elev i en särskild undervisningsgrupp ska vara ett särskilt beslut som fattas av rektorn i samband med ett beslut om åtgärdsprogram (jfr prop. 2009/10:165 s. 292).

Det överklagade beslutet om åtgärdsprogram ska mot denna bakgrund upphävas och ärendet återförvisas till rektorn vid Y-skolan för förnyad prövning av NNs behov av särskilt stöd.

Särskilt uttalande 
Överklagandenämnden noterar att det kan ifrågasättas om de åtgärder som omnämns i åtgärdsprogrammet, såsom stöd i sociala situationer och hög personaltäthet, utgör särskilt stöd. Insatser som är att betrakta som särskilt stöd är t.ex. placering i särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång eller elevassistent. Det rör sig om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare inom ramen för den ordinarie undervisningen (prop. 2013/14:160 s. 21).

På Överklagandenämndens vägnar

Niklas Schüllerqvist

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt och Elisabeth Fernell efter föredragning av juristen Johanna Jadstrand. Ersättaren Lars Werner och kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet om åtgärdsprogram och återförvisar ärendet till rektorn vid Y-skolan i X kommun för skyndsam kompletterande utredning och förnyad prövning. 
Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Det överklagade beslutet

X kommun beslutade den 18 september 2018 om åtgärdsprogram för NN som går i årskurs 1.

Åtgärdsprogrammet innehåller bl.a. följande åtgärder:

- Teckenspråksstöd finns i den dagliga verksamheten för att ge stimulans för att kommunicera i tal och skrift. Teckenspråksstöd har individuella reflektionsmöten och undervisningstillfällen med NN enligt schema 
o 07:30 – 13.45 tisdag, torsdag och fredag 
o 07:30 – 14:30 måndag och onsdag
Stödet innefattar förförståelse inför dagens lektioner, reflektion efter skoldagen och fokus på nya begrepp i matematik, svenska, SO och NO. 
- Teckenspråksstöd ger stöd och stimulans i social utveckling. Vid behov ska teckenspråksstöd teckna det pedagogerna säger i olika lärande aktiviteter. 
- Hörselpedagog träffar NN cirka 30 minuter varannan vecka och arbetar då med muntlig uttrycksförmåga och gör individuella anpassningar kring språkförståelse utifrån aktuell nivå. 
- NN deltar 2-3 gånger per termin i hörselgruppsverksamhet som anordnas av hörselpedagoger. Hon får identifikation och kunskap och får lära sig att skapa egna strategier för att klara vardagen ur ett hörselperspektiv.

Överklagandet

NN har överklagat beslutet genom sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. Det stöd om 31,5 timmar per vecka som erbjuds NN tillgodoser inte hennes behov av att utvecklas som andra elever utan funktionsnedsättning. Skolan anger att NN behöver få stöd för att bli säkrare under sin dag i skolan och på fritidshemmet. NN har tappat mark i sin språkutveckling. Stödtiden ger inte utrymme för aktiviteter att utveckla NN under de timmar hon vistas på fritidshemmet. NN ska tilldelas en heltäckande insats under sin skoldag, vilket innefattar tiden på fritidshemmet.

Utredningen i ärendet

Rektorn har bl.a. gett in 
- en pedagogisk utredning av NNs behov av särskilt stöd (daterad den 1 november 2017)
- två utvärderingar av föregående åtgärdsprogram (daterade den 14 februari 2018 och den 21 juni 2018) 
- ett tidigare åtgärdsprogram (daterat den 29 november 2017)

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.

Av 3 kap. 8 § skollagen framgår i huvudsak att om det framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Enligt förarbeten till skollagen (prop. 2013/14:160 s. 27 ff.) är utgångspunkten att åtgärdsprogrammet ska vara ett redskap för lärare, rektorer och annan skolpersonal i arbetet med att stödja en elev i behov av särskilt stöd så att han eller hon kan uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Av förarbeten till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 404 f.) följer vidare att fritidshemmet, förutom att erbjuda eleverna en meningsfull fritid, ska stimulera elevernas utveckling och lärande och inte bara vara ett stöd i elevernas utveckling. En förutsättning för att eleverna ska uppleva fritiden som meningsfull är att verksamheten utformas med deras behov, intressen och erfarenheter som grund och att stor vikt ska läggas vid att uppmuntra eleverna att i samspel med kamrater och vuxna utveckla sin sociala kompetens. Verksamheten ska därför utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap, både mellan eleverna och vuxna. Fritidshemmet kan genom att arbeta med en utforskande, laborativ och praktisk metodik även medverka till att skolans kunskapsmål uppnås.

Av samma förarbeten (ovan anförd prop. s. 287) följer att fritidshemmet inte har några egna mål, men följer läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och arbetar därmed mot samma mål. Eleverna kan behöva stöd i fritidshemmet för att förebygga svårigheter för eleven att uppnå skolans mål. Därför föreslås att bestämmelserna om särskilt stöd i 3 kap. även ska gälla för fritidshemmet.

Av 4 kap. i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (SKOLFS 2010:37) framgår att undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värde¬grund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i läroplanen (avseende grundskolan).

Överklagandenämndens bedömning

Ramen för Överklagandenämndens prövning
Överklagandenämnden kan vid en prövning av ett överklagat åtgärdsprogram antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning (28 kap. 16 § andra stycket skollagen). Nämnden är förhindrad att besluta att särskilt stöd ska ges i en viss omfattning eller i en viss form.

Prövningen i sak 
Vårdnadshavarna har i sitt överklagande angett att NN inte får sitt behov av särskilt stöd på fritidshemmet tillgodosett. Prövningen i ärendet är därför begränsad till om skolan genom åtgärdsprogrammet tillgodoser NNs behov av stöd på fritidshemmet.

En viktig del i Överklagandenämndens överprövning av åtgärdsprogrammet är utredningens kvalitet. Syftet med utredningen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Om utredningen inte är tillräcklig för att bedöma det eventuella behovet av särskilt stöd bör Överklagandenämnden upphäva åtgärdsprogrammet (prop. 2009/2010:165 s. 585 f.).

Fritidshemmet har inte några egna mål och kunskapskrav. Det anges dock i förarbetena att en elev kan behöva stöd i fritidshemmet för att förebygga svårigheter att nå målen i grundskolan eller förskoleklassen. Utgångspunkten för om en elev är i behov av särskilt stöd på fritidshemmet är således att sådant stöd behövs för att ge eleven förutsättningar att nå kunskapskraven i grundskolan. En elev med andra svårigheter i sin skolsituation, såsom en funktionsnedsättning, som på längre sikt kan påverka elevens möjligheter att nå kunskapskraven kan av detta skäl vara i behov av särskilt stöd. För att eleven av detta skäl ska vara i behov av särskilt stöd i fritidshemmet krävs att stödåtgärder i denna skolform behövs för att eleven på längre sikt ska ges förutsättningar att nå kunskapskraven i grundskolan.

En förutsättning för att eleven ska vara i behov av särskilt stöd på fritidshemmet är följaktligen att det finns en koppling till elevens måluppfyllelse i grundskolan på så sätt att särskilt stöd behövs för att ge eleven förutsättningar att nå kunskapskraven i grundskolan, antingen för närvarande eller på sikt.

Av utredningen i ärendet framgår att NN ges omfattande särskilt stöd under sin skoldag genom att en hörselpedagog finns tillgänglig för henne under all tid som hon ges undervisning. Det framgår också att NN genom denna undervisning får utveckla sitt språk för att kommunicera och lära. Det anges också att resultatet i träningssituationen tillsammans med hörselpedagog och teckenspråksstöd pekar på en positiv utveckling för NN när det gäller bl.a. grammatisk förståelse, men att hon behöver fortsatt stöd och stimulans för att befästa sina kunskaper. Skolan anger också att NN är i behov av undervisning kring ord- och begrepp, meningsbyggnad och grammatik.

Överklagandenämnden konstaterar att det framgår av utredningen att NN utvecklas genom det särskilda stöd som hon ges under skoldagen. Av utredningen framgår emellertid inte hur NN ligger till mot kunskapskraven i årskurs 1. Det finns därför inte förutsättningar att ta ställning till om NN är i behov av särskilt stöd på fritidshemmet för att förbygga svårigheter att uppnå kunskapskraven i grundskolan.

Utredningen är därmed inte tillräcklig för att det ska gå att ta ställning till NNs behov av särskilt stöd på fritidshemmet. Mot denna bakgrund ska det överklagade beslutet upphävas och ärendet återförvisas till rektorn vid Y-skolan för skyndsam kompletterande utredning och förnyad prövning.

Överklagandenämnden noterar slutligen att det av åtgärdsprogrammet inte framgår vem som ansvarar för uppföljningen och utvärderingen av åtgärdsprogrammet, något som enligt skollagen ska framgå. Detta utgör en formell brist.

På Överklagandenämndens vägnar

Niklas Schüllerqvist

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt och Elisabeth Fernell efter föredragning av juristen Helena Söderberg. Ersättaren Lars Werner och kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Beslut

Yrkandet om sekretess för utredningen besvaras på så sätt att Överklagandenämnden sekretessmarkerar de handlingar som innehåller känsliga uppgifter.

Överklagandenämnden avslår överklagandet och fastställer åtgärdsprogrammet.
Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Det överklagade beslutet
Rektorn vid X-skolan i Y kommun beslutade den 15 augusti 2017 om åtgärdsprogram för NN som går i årskurs 1. 

Överklagandet
NN har överklagat beslutet genom sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. Beslutet om åtgärdsprogram saknar underlag. Det saknas kartläggning, bedömning och analys. Det ska i underlaget redogöras för hur man arbetar med att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. De önskar en handlingsplan för skoltid. 

Behovet av särskilt stöd är otydligt beskrivet. Man utgår från NN motoriska utmaningar men utelämnar den pedagogiska biten. Åtgärdsprogrammets innebörd behöver förtydligas och det behövs dokumentation av bl.a. vilket stöd som ska ges, hur och av vem. Den special-pedagogiska bedömningen är bristfällig, man har inte kartlagt, utrett eller analyserat behov, metoder i lärandemiljön eller vilka förhållanden som råder som påverkar NN skolsituation. Den pedagogiska utvärderingen är bristfällig och utelämnar det faktum att NN hade en resurs på heltid hela året i förskoleklass samt på fritids, vilket var en förutsättning för NN att klara förskoleklass. Resursen fick inte medverka i utvärderingen. Utvärderingen innehåller felaktigheter.

Det saknas åtgärdsprogram för fritids. Beslut om åtgärdsprogram för både skola och fritids meddelades muntligt på möte den 21 juni 2017. Den handlingsplan som finns är bristfällig. De har inte erbjudits att medverka vid upprättandet av åtgärdsprogrammet. Det framgår inte vem som ansvarar för uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet. De önskar att utredningen beläggs med sekretess.

Överklagandenämnden har även tagit del av Kommentarer till Pedagogisk utvärdering från den 12 oktober 2017, Anteckningar från Planeringsmöte inför ett arbete med att upprätta en handlingsplan med extra anpassningar från den 25 juli 2017, Handlingsplan med extra anpassningar, Förslag på handlingsplan från habiliteringen, Reviderad handlingsplan gällande fr.o.m. 11 oktober 2017, Förtydligande till överklagan, Komplettering till överklagan, Åtgärdsprogram med utvärdering, dokument benämnt Mejlkonversation pedagogisk utvärdering samt utredning den 7 december 2015, intyg den 15 februari, den 17 februari och den 1 mars 2017 samt allmän information från sjukgymnast ingivna av vårdnadshavarna.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.
Av 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Överklagandenämndens bedömning

Ramen för Överklagandenämndens prövning
Överklagandenämnden kan vid en prövning av ett överklagat åtgärdsprogram antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet (28 kap. 16 § andra stycket skollagen). Nämnden prövar bl.a. om utredningen inför upprättandet av åtgärdsprogrammet kan anses vara tillräcklig för att bedöma elevens behov av särskilt stöd, om eleven genom det särskilda stödet kan förväntas nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås, om åtgärderna som anges är konkreta och utvärderingsbara och om lagens krav i övrigt på vad åtgärdsprogrammet ska innehålla är uppfyllda. Nämnden kan inte sätta ett annat beslut i det överklagade beslutets ställe, stryka eller lägga till uppgifter i ett åtgärdsprogram. Nämnden kan inte besluta om att skolan ska skriva en ny handlingsplan. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning (28 kap. 16 § andra stycket skollagen).

Yrkandet om sekretess
Av 23 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) framgår bl.a. att sekretess gäller hos Skolväsendets överklagandenämnd i ärenden som uppkommit där till följd av överklagande av beslut, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ett ärende. Överklagandenämnden har således en skyldighet att göra en sekretessprövning vid varje tillfälle någon begär uppgifter eller handlingar i ett ärende. Det saknas bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen eller andra föreskrifter som ger Överklagandenämnden möjligheter att belägga uppgifter eller allmänna handlingar i ett ärende med sekretess innan någon begär att ta del av dem. Vårdnadshavarnas yrkande om sekretess för utredningen ska därför besvaras på så sätt att de handlingar som innehåller känsliga uppgifter sekretessmarkeras och att en sekretessprövning görs för det fall någon begär att få ut handlingar.

Vårdnadshavarnas medverkan
I ”Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd” daterad den 23 maj 2017 anges att vårdnadshavarna inte medverkat i utredningen. Det framgår dock av uppgifter i ärendet att vårdnadshavarna fått del av den pedagogiska utvärdering som gjorts i juni 2017 och att de lämnat synpunkter på denna, samt att de deltagit i möten med skolan gällande stöd till NN den 21 juni och den 25 juli 2017.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Innebörden av att vårdnads¬havarna ska ges möjlighet att delta vid upprättandet är, enligt Överklagandenämndens praxis, att de inför upprättandet av ett åtgärdsprogram har rätt att få insyn i utredningen och att de ska ha möjlighet att få framföra sina synpunkter.

Utifrån vad som framkommer av handlingarna i ärendet finner Överklagande¬nämnden att vårdnadshavarna har getts möjlighet att delta inför upprättandet av åtgärdsprogrammet på det sätt som krävs.

Utredningen i ärendet
Det huvudsakliga syftet med en utredning enligt 3 kap. 8 § skollagen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Att ett åtgärdsprogram föregås av en ordentlig utredning är av yttersta vikt för att tillräckliga och adekvata särskilda stödåtgärder ska kunna ges. Omfattningen av en utredning beror på det enskilda fallet. En utredning bör bestå av två delar; en del där elevens skolsituation kartläggs och eventuella utlåtanden inhämtas och en del med en bedömning, utifrån den kartläggande delen, av vilken typ av särskilt stöd eleven har behov av och ungefär i vilken omfattning. I den kartläggande delen krävs som regel även en analys av de tänkbara orsakerna till elevens svårigheter (jfr bl.a. Överklagandenämndens beslut den 16 januari 2014 med dnr 2013:468 och Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram s. 27 ff.).

Skolans utredning är förhållandevis kortfattad. Dokumentet ”Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd” innehåller en kartläggande del där man med hjälp av Skolverkets bedömningsstöd utrett NN förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen i årskurs 1. Dokumentet benämnt ”Pedagogisk utvärdering” innehåller en redogörelse för vardagssituationer, social situation och kunskapsutveckling. Vad gäller NN kunskapsutveckling anges att speciallärare bedömt kunskapsutvecklingen normal samt att NN inte behöver mer förberedelse och stöd än övriga elever i klassen vid genomgångar och instruktioner. Av protokoll från elevhälsomöte den 21 juni 2017 framgår att NN under kommande läsår i årskurs 1 bedöms ha behov av stöd under skoltid samt vissa moment under fritidstid. En person kommer att finnas som resursstöd för NN under skoltid (ca 5 timmar/dag). Under fritidstid kommer två personal ha ansvaret för att tillse att NN får det stöd han behöver vid de moment som anges i handlingsplanen.

Den pedagogiska bedömningen är att NN har behov av särskilt stöd i form av åtgärder som kan kompensera för hans funktionsnedsättning. Vad gäller hans kunskapsinhämtning utarbetas inget åtgärdsprogram.

Överklagandenämnden finner att utredningen är knapphändig, särskilt vad gäller vilket stödbehov NN har på fritids. Det framgår dock att det för närvarande inte finns någon oro för att NN inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Mot denna bakgrund får utredningen anses vara tillräcklig för att bedöma NN behov av särskilt stöd.

Åtgärdsprogrammet
Av åtgärdsprogrammet framgår bl.a. följande. NN har svårigheter beträffande de visiospatiala färdigheterna. Han behöver stöd i skolarbete beträffande finmotorik och grovmotorik. Han behöver vila ibland. Han behöver stöd i hur han sitter, vilket arbetsmaterial han använder samt sortera bland arbetsuppgifter. Han behöver till viss del fysiskt stöd vid toalettbesök och större stöd vid av- och påklädning. Han behöver stöd i matsalssituationer och vid utflykter samt vid större fysiska ansträngningar.

De åtgärder som skolenheten bedömer som nödvändiga för att tillgodose NN behov av särskilt stöd är resursperson under skoldagen så att arbetet underlättas för att säkerställa att han når kunskapskraven. Resursstödet stöttar vid behov NN så att han kan vara delaktig och inkluderad i alla aktiviteter, och att han får möjlighet att vila vid behov. 
Av åtgärdsprogrammet framgår också att NN har en handlingsplan med anpassningar för fritidstid.

Överklagandenämnden finner att det inte framgått annat än att den beslutade åtgärden är adekvat och att NN genom det särskilda stödet kan förväntas nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås. Åtgärden är vidare konkret såtillvida att det framgår i vilken omfattning NN ska ha resursperson och vilket stöd denne ska ge.

Av åtgärdsprogrammet framgår inte när åtgärdsprogrammet ska följas upp eller vem som ansvarar för uppföljningen och utvärderingen av åtgärdsprogrammet, något som enligt skollagen ska framgå. Detta utgör en formell brist. Överklagandenämnden finner dock inte skäl att upphäva åtgärdsprogrammet på denna grund.

Slutsats 
Överklagandenämnden finner att det inte framkommit skäl att upphäva åtgärdsprogrammet. Överklagandet ska därmed avslås.

Överklagandenämnden vill poängtera vikten av att såväl regelbundna uppföljningar som utvärderingar genomförs. Om skolan finner att beslutade åtgärder inte medför önskvärt resultat, eller om det kan befaras att NN stödbehov på fritids inte kan tillgodoses med extra anpassningar, kan skolan behöva göra en kompletterande utredning och besluta om nya åtgärder och/eller förändrad omfattning av åtgärderna.

Överklagandenämnden vill också betona att skolan har ett ansvar enligt 3 kap. 3 § skollagen att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.

På Överklagandenämndens vägnar

Magnus Åhammar

Beslutet har fattats av Magnus Åhammar, vice ordförande i nämnden, samt Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååth och Elisabeth Fernell efter föredragning av juristen Johanna Jadstrand. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Överklagat beslut

Beslut den 5 december 2016 om åtgärdsprogram

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade åtgärdsprogrammet och återförvisar ärendet till rektorn vid X-skolan för skyndsam kompletterande utredning och ny prövning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Rektorn vid X-skolan i Y kommun beslutade den 5 december 2016 om åtgärdsprogram för NN som går i årskurs 1.

Skolans utredning

Av utredning från den 5 december 2016 framgår bl.a. följande. NN behöver omfattande stöd i sitt lärande och i det sociala samspelet. Han behöver stärka sin fonologiska medvetenhet, lära sig namnge bokstäverna och bli säker på bokstavsljuden för att kunna ljuda ihop och läsa enkla ord och visa förståelse för innehållet. NN behöver stöd med att planera, genomföra och slutföra arbetsuppgifter. Han behöver enskild genomgång efter gemensam genomgång i klassen för att veta vad han ska göra. Han behöver få förförståelse och tolka det som händer kring honom, förberedelse inför förändringar och med att avsluta uppgifter och aktiviteter. NN har svårighet att reglera sin impulskontroll vilket leder till utåtagerande beteende. Ofta kan det sedan vara svårt för NN att fokusera på lärandet. Det fungerar bättre då en vuxen finns nära NN och kan ge honom förförståelse, enskild genomgång och stöd i lärandet. En resursperson finns därför med NN under hela dagen. NN har en enskild planering som resurspersonen går igenom med honom inför varje lektion, då ofta i ett enskilt rum intill klassrummet. I matematik klarar NN flera delar men behöver träna vidare på begrepp samt uppdelning av tal.

I ärendet har även getts in skolans handlingsplan för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, daterad den 31 oktober 2016.

Åtgärdsprogrammet

Följande åtgärder har bedömts nödvändiga för att tillgodose NNs behov av särskilt stöd:

• En resursperson finns med NN som stöd i lärandet och i det sociala samspelet under skoldagen och fritids.
• Skriftlig lektionsplanering. Möjlighet att bygga med resursperson eller välja pedagogiskt material då NN behöver avgränsa yttre intryck.
• NN arbetar med resursperson i ett enskilt rum intill klassrummet efter gemensam genomgång i klassrummet under matematik- och svenskalektioner.
• Vuxna förbereder NN inför övergångar mellan aktiviteter, inför rast eller vid förändringar bl.a. med hjälp av tidshjälpmedel. Vuxna hjälper NN i det sociala samspelet, att ta sig in i leken och tolka signaler.
• Speciallärare arbetar med den fonologiska medvetenheten och lästräning vid två tillfällen i veckan.

Överklagandet

NNs vårdnadshavare har i huvudsak anfört följande. Beslutet behövs inte och är inte nödvändigt för NN. Beslutet har fattats utan deras vetskap, samtycke och medverkan. Personalen har inte nämnt resursperson eller att utredning pågår. I samband med att skolan fick veta att de skulle överklaga föreslog specialpedagog ett möte. Under samtalet försökte pedagogen framföra att samarbete med vårdnadshavarna skett. Specialpedagogen lämnade hastigt ett nytt beslut som hon ändrade lite på och lade till vissa saker. De har inte godkänt specialpedagogens ändringar.

NN har inte fått någon chans då personalen redan bestämt hur det ska se ut för honom på skolan, vilket påverkat honom negativt. Det har stor betydelse för honom att vara delaktig i klassen med andra barn. De vill att han ska bemötas och behandlas på samma sätt som alla andra. Det känns fel att han sätts i ett hörn ensam. Resurspersonen är inte lämplig då hon inte kan hantera situationer och besvara deras frågor.

Rektorns yttrande

På möte den 5 december 2016 redogjorde skolan för innehållet i utredningen för vårdnadshavarna. Därefter berättade de att rektorn utifrån utredningen har beslutat om åtgärdsprogram. Även förslag på åtgärder i åtgärdsprogram delgavs. Kring skolavslutningen i december 2016 uppgav vårdnadshavarna att de kommer att överklaga åtgärdsprogrammet. Mot bakgrund härav kontaktade specialpedagog vårdnadshavarna för att höra vad de vill tillägga/ändra. Skolans tanke var att de kunde enas om innehåll i åtgärdsprogram utan att gå vidare med överklagan. Specialpedagogen nämnde för vårdnadshavarna att hon lagt till delar utifrån mötet den 5 december 2016. Vårdnadshavarna hämtade sedan reviderade handlingar. Skolan hade hoppats på att kunna samarbeta kring utformningen av åtgärdsprogrammet före jul men så blev det inte och vårdnadshavarna överklagade. 

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.

Av 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå.

Skolan har en skyldighet att ge särskilt stöd till elever som behöver det för att nå upp till kunskapskraven. Överklagandenämnden har i ett tidigare avgörande ansett att skolan även, i vissa fall, har en skyldighet att ge särskilt stöd till elever med andra svårigheter i sin skolsituation (jfr Överklagandenämndens beslut, dnr 2014:454). Med andra svårigheter avses sådana situationer där en elev kan behöva särskilt stöd även om det just då inte finns anledning att befara att eleven inte ska nå de kunskapskrav som minst ska nås (se prop. 2009/2010:165 s. 664). Andra svårig­heter kan exempelvis vara hög frånvaro, funktionsnedsättning eller sociala svårigheter som på längre sikt kan påverka elevens möjligheter att nå kunskaps­kraven.

Överklagandenämndens bedömning

Ramen för Överklagandenämndens prövning

Överklagandenämnden kan vid en prövning av ett åtgärdsprogram antingen fastställa eller upphäva det överklagande beslutet (28 kap. 16 § andra stycket skollagen). Nämnden prövar bl.a. om utredningen inför upprättandet av programmet kan anses vara tillräcklig för att bedöma elevens behov av särskilt stöd, om eleven genom det särskilda stödet kan förväntas nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås, om åtgärderna som anges är konkreta och utvärderingsbara och om lagens krav i övrigt på vad åtgärdsprogrammet ska innehålla är uppfyllda. Nämnden kan inte sätta ett annat beslut i det överklagade beslutets ställe, stryka eller lägga till åtgärder i ett åtgärdsprogram. Nämnden kan inte pröva resurspersonens lämplighet.

Vårdnadshavarnas medverkan

Vårdnadshavarna och skolan är eniga om att vårdnadshavarna informerades om utredningen först efter att rektorn redan hade fattat beslut om åtgärdsprogram.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Innebörden av att vårdnadshavarna ska ges möjlighet att medverka inför upprättandet av ett åtgärdsprogram är enligt Överklagande­nämndens praxis att de har rätt att få insyn i utredningen och att de ska ha möjlighet att få framföra sina synpunkter (se exempelvis Överklagandenämndens beslut den 8 oktober 2015, dnr 2015:296).

Mot bakgrund av att vårdnadshavarna i efterhand har fått komma med synpunkter på utredningen och att rektorn förklarat vad skolan borde ha gjort annorlunda stannar Överklagandenämnden i detta ärende vid att framhålla vikten av att det finns en väl fungerande dialog mellan skolan och vårdnadshavarna.

Nämnden vill vidare påtala att en elev som utifrån vad den pedagogiska utredningen visar har behov av särskilt stöd även har rätt till det och att skolans ansvar för att eleven får det stöd denne är i behov av går utöver vårdnadshavarnas önskemål. Det överlåts således åt skolan att ha ett bestämmande inflytande över innehållet i åtgärdsprogrammet (jfr Överklagandenämndens beslut den 19 oktober 2012, dnr 2012:434). Skolan måste även lämnas ett handlingsutrymme i fråga om de pedagogiska metoderna.

Utredningen

Det huvudsakliga syftet med en utredning enligt 3 kap. 8 § skollagen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Att ett åtgärdsprogram föregås en ordentlig utredning är av yttersta vikt för att tillräckliga och adekvata särskilda stödåtgärder ska kunna ges. Omfattningen av en utredning beror på det enskilda fallet. En utredning bör bestå av två delar; en del där elevens skolsituation kartläggs och eventuella utlåtanden inhämtas och en del med en bedömning, utifrån den kartläggande delen, av vilken typ av särskilt stöd eleven har behov av och ungefär i vilken omfattning. I den kartläggande delen krävs som regel även en analys av de tänkbara orsakerna till elevens svårigheter (jfr. bl.a. Överklagandenämndens beslut den 16 januari 2014 med dnr 2013:468, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram s.27 ff, samt SKOLFS 2014:40). 

Överklagandenämnden anser att utredningen i ärendet visar att NN har svårigheter i sin studiesituation och att han har ett behov av särskilt stöd. Det har därmed funnits fog för rektorn att utreda NNs behov av särskilt stöd.

Av utredningen framgår att NN i ämnet matematik klarar flera delar enligt tester från Skolverkets bedömningsstöd för årskurs 1 men att han behöver träna vidare på begrepp samt uppdelning av tal. I övrigt saknas helt uppgifter om hur NN ligger till i förhållande till kunskapskraven i de olika ämnena. Analysen av hans behov av särskilt stöd relaterar inte till kunskapskraven. Det går inte att utifrån utredningen i ärendet ta ställning till vilket stödbehov NN har för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Överklagandenämnden bedömer således att utredningen är bristfällig.

Åtgärdsprogrammet

En åtgärd i åtgärdsprogrammet är att en resursperson finns med NN som stöd under hela skoldagen och fritidsvistelsen. Det framgår av utredningen på vilket sätt resurspersonen ska arbeta med NN. Överklagandenämnden bedömer att åtgärden visserligen framstår som adekvat i förhållande till vad som framkommer i utredningen om hans behov av stöd. Nämnden kan dock med hänsyn till de uppgivna bristerna i utredningen inte ta ställning till om beslutade stödåtgärder tillgodoser NNs totala stödbehov.

Överklagandenämnden noterar vidare att NN enligt åtgärdsprogrammet vid två tillfällen i veckan arbetar med fonologisk medvetenhet och lästräning tillsammans med speciallärare. Det framgår inte om detta sker i stället för eller som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Det framgår inte heller om stödet sker i den ordinarie klassrumssituationen eller enskilt. Om det sker enskilt kan det, beroende på omfattning och varaktighet, röra sig om enskild undervisning. Överklagande­nämnden vill erinra om att beslut om enskild undervisning inte kan delegeras samt att en förutsättning för enskild undervisning är att det föreligger särskilda skäl (jfr 3 kap. 11 § skollagen).

Överklagandenämnden konstaterar att det överklagade åtgärdsprogrammet innehåller insatser som inte är att betrakta som särskilda stödåtgärder utan snarare som extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen (3 kap. 5 a § skollagen), t.ex. skriftlig lektionsplanering och tidshjälpmedel. Dessa insatser bör som huvudregel inte beskrivas i åtgärds­programmet (se prop. 2013/14:160 s. 21).

Överklagandenämnden vill vidare påpeka att åtgärdsprogrammet har formella brister såtillvida att det inte framgår vem som ansvarar för uppföljning och utvärdering, vilket är ett lagkrav (3 kap. 9 § skollagen).

Sammanfattning

Mot bakgrund av de brister som Överklagandenämnden konstaterar i fråga om utredningen samt åtgärdsprogrammet ska beslutet om åtgärdsprogram upphävas och ärendet återförvisas till rektorn för skyndsam kompletterande utredning och ny prövning av behovet av särskilt stöd.

På Överklagandenämndens vägnar

Magnus Åhammar

Beslutet har fattats av Magnus Åhammar, vice ordförande i nämnden, samt Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Gunilla Thole, Marie Johannesson och Lars Werner efter föredragning av juristen Christine Lundgren. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.