Särskilda skäl för mottagande

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och föreskriver att NN ska tas emot som företrädesberättigad sökande (sökande i första hand) till Estetiska programmet i X kommun.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Av handlingarna i ärendet framgår bl.a. att NN, som är hemmahörande i Y kommun, inför höstterminen 2015 sökte till Estetiska programmet med inriktning musik vid gymnasieskolan i X kommun.

Antagningskansliet vid Xskolan i Z kommun har i ett yttrande över ansökan uppgett att hemkommunen erbjuder det sökta nationella programmet med den angivna nationella inriktningen.

X kommun beslutade den 3 mars 2015 att inte ta emot NN som företrädesberättigad sökande utan endast som sökande i andra hand.

NN har överklagat beslutet och anfört bl.a. följande. Hen bor i en by i södra utkanten av Y kommun. I det beslut/yttrande de fått står det att hemkommunen erbjuder programmet, vilket är felaktigt, då Y kommun inte har estetprogrammet. De närmaste orter det erbjuds är X och Z, bägge med ett avstånd på närmare 19 mil från deras by.

Anledningen till att hen söker plats i X är att familjen har ett stort kontaktnät där. NN:s mamma jobbar mycket i X vilket gör att hon kommer att ha möjligheter att hälsa på. NN anger vidare att hen inte känner sig mogen att bo helt själv ännu och därför kommer få möjlighet att vara inneboende hos familjemedlemmar i orten X under sin utbildning.

I Z har hen ingen, hen hade lika gärna kunnat flytta till Norrköping. Om hen tvingas flytta till Z, där det är en helt orimlig bostadssituation som gör det både extra dyrt och nästintill omöjligt att hitta boende, kommer hen inte kunna gå det hen vill.

Överklagandenämnden har inhämtat uppgiften att Y kommun erbjuder den sökta utbildningen genom samverkansavtal med Z kommun.

Gällande bestämmelser

En huvudman är skyldig att till ett nationellt program i gymnasieskolan ta emot en behörig sökande från en annan kommun, om hemkommunen inte erbjuder det sökta programmet eller den nationellt fastställda inriktning som sökanden åberopar eller om sökanden med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i kommunens gymnasieskola, 16 kap. 43 och 44 §§ skollagen (2010:800).

Ett beslut om att ta emot en sökande gäller under förutsättning att sökanden innan utbildningen startar har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och har godkända betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst nio andra ämnen, eller på annat sätt förvärvat likvärdiga kunskaper (15 kap. 5 § första stycket, 16 kap. 31 § och 33 § skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Överklagandenämnden kan konstatera att NN har sökt utbildning på ett sådant program och sådan inriktning som också erbjuds av hemkommunen (genom samverkansavtal med Z kommun). X kommun är därmed skyldig att ta emot henom som företrädesberättigad sökande endast om det finns särskilda skäl med hänsyn till hens personliga förhållanden.

I de fall en elev på grund av sina gymnasiestudier behöver inackordering, vare sig hen studerar på den ort hemkommunen erbjuder utbildning eller i en annan kommun, har Överklagandenämnden tidigare funnit att elevens och föräldrarnas önskemål om studieort ska beaktas där inackordering kan ske hos släktingar. (ÖKN:s avgörande dnr: 01:195)

NN anför i sitt överklagande bl.a. att hen inte har några anhöriga i Kiruna, att hen kan bo hos anhöriga i orten X samt att hon inte känner sig redo att bo helt själv.

Överklagandenämnden finner att NN till följd härav har särskilda skäl att tas emot som företrädesberättigad sökande (sökande i första hand) till den sökta utbildningen i X kommun. Överklagandet ska därför bifallas.

På Överklagandenämndens vägnar

Barbro Molander
Nisse Rosenlund Hedman

Beslutet har fattats av Barbro Molander, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Lars Werner och Gunilla Thole efter föredragning av juristen Nisse Rosenlund Hedman. I ärendets slutliga handläggning har kanslichefen Anna-Karin Lundgren deltagit.

G, som är hemmahörande i Nyköping kommun, har överklagat Luleå kommuns beslut om att inte motta honom som sökande i första hand till gymnasieskolan i Luleå kommun. 

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.

Beslutet får inte överklagas.

Skäl

Enligt 1 § lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) ska nya skollagen tillämpas på utbildning och annan verksamhet från och med den 1 juli 2011. Det innebär att den nya skollagen ska tillämpas på detta ärende.

En kommun är skyldig att till ett nationellt program i gymnasieskolan ta emot en behörig sökande från en annan kommun, om hemkommunen inte erbjuder det sökta programmet eller den nationella inriktning som sökanden åberopar eller om sökanden med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i kommunens gymnasieskola, 16 kap. 43 och 44 §§ skollagen. En kommun är också skyldig att ta emot en behörig sökande från en annan kommun om Skolverket har fattat beslut om att utbildningen i första hand ska ta emot sökande från hela landet enligt 16 kap. 45 § skollagen (riksrekrytering).

Vad som utgör nationella inriktningar framgår av 4 kap. 2 § gymnasieförordningen (2010:2039) jämfört med bilaga 1 till samma förordning.

Av 16 kap. 47 § skollagen framgår att när en kommun har tagit emot alla behöriga sökande som enligt 16 kap. 43 och 44 §§ skollagen ska tas emot i första hand, får den ta emot andra behöriga sökande i andra hand, till platser som återstår sedan alla de som ska tas emot i första hand har antagits till utbildningen.

Av handlingarna i ärendet framgår bl.a. att G, som är hemmahörande i Nyköpings kommun, inför höstterminen 2011 har sökt till barn- och fritidsprogrammet vid gymnasieskolan i Luleå kommun. Nyköpings kommun har inte träffat samverkansavtal om utbildningen med Luleå kommun.

Hemkommunen har uppgett i yttrande över ansökan att kommunen erbjuder det sökta nationella programmet i den egna kommunen.

Luleå kommun beslutade att inte ta emot G som företrädesberättigad sökande, utan endast som sökande i andra hand.

G har anfört i huvudsak följande. Han har av Luleå Hockey erbjudits möjligheten att påbörja en yrkesmässig karriär som ishockeyspelare och han har ingått ett ungdomsspelaravtal med Luleå Hockey. I hans nuvarande hemkommun saknas förutsättningar att på ett liknande sätt satsa mot en yrkesmässig karriär som ishockeyspelare.

Överklagandenämnden har med anledning av överklagandet och det där nämnda kontraktet vänt sig till Luleå Hockey med ett antal frågor för att få en bättre bild av kontraktet och de förhållanden som ligger till grund för att klubben valt att teckna kontrakt med G. Av Luleå Hockeys svar framgår sammanfattningsvis följande. Klubben har tecknat ett ungdomsspelaravtal med G eftersom de tror att han har stora möjligheter att bli elitspelare i framtiden och att de därför vill att han ska flytta till Luleå för att där utveckla sina hockeykunskaper för att på sikt spela i klubbens A-lag. Ungdomsspelaravtalet är individuellt och har författats utifrån hans hockeykunskaper. Av de tretton spelare som ska gå på NIU i Luleå har ett kontrakt tecknats med tio av dem.

Av det kontrakt som bifogats klubbens svar framkommer att de skyldigheter som åligger klubben huvudsakligen består av en förbindelse att tillhandahålla en hyreslägenhet där halva hyreskostnaden subventioneras, att tillhandahålla utrustning för spelaren, fritt medge spelaren två hemresor per termin samt betala spelaravgiften och tillhandahålla spelaren en måltid om dagen till ett reducerat pris. Av kontraktet framkommer vidare att det åligger spelaren att verka som en god ambassadör för klubben, delta i den verksamhet som föreningen anser nödvändig samt betala alla rörliga kostnader, inklusive hemförsäkring, för den lägenhet som erbjuds spelaren.

Överklagandenämnden kan inledningsvis konstatera att den nationellt godkända idrottsutbildning (NIU) i ishockey som G sökt till inte är att betrakta som en nationell inriktning enligt gymnasieförordningen. Nämnden kan vidare konstatera att det program som G har sökt också erbjuds av hemkommunen. Luleå kommun är därmed skyldig att ta emot honom som företrädesberättigad sökande (sökande i första hand) bara om det finns särskilda skäl med hänsyn till hans personliga förhållanden.

Av förarbetena till skollagen (1985:1100) framgår att avsikten är att begreppet särskilda skäl vid tillämpningen ska ges en restriktiv innebörd (se prop. 1990/91:85 s 61 f). Bestämmelsen rörande särskilda skäl i nya skollagen (2010:800) motsvarar i sak vad som framgick av tidigare gällande bestämmelse (se prop. 2009/10:165, s 800). Överklagandenämnden har vid ett tidigare avgörande tagit fasta vid att det bör finnas en möjlighet för elever med särskild talang och mycket lovande framtidsutsikter inom sin idrott att under vissa förutsättningar beredas möjligheten att tas emot i första hand på grund av särskilda skäl (jfr. dnr 2007:246).

En av skiljelinjerna mellan de riksrekryterande Riksidrottsgymnasierna och de i första hand lokal- och regionalrekryterande NIU gymnasierna är att Riksidrottsgymnasierna generellt sett har en kvalitetsmässigt högre målbild med ambitionen att antagna elever till utbildningen ska kunna uppnå internationell elit. Även om NIU alltjämt ska betraktas som en elitsatsning, med syfte att uttagna elever på sikt ska kunna nå nationell elit, har dock utbildningarna på grund av den lägre ambitionen en lägre lägstanivå bland de uttagna eleverna. Den omständigheten att en elev blivit antagen till NIU ska beaktas vid bedömningen om särskilda skäl föreligger eftersom detta indikerar att eleven nått en viss nivå och har vissa förutsättningar att utvecklas till nationell elit inom sin idrott. Omständigheten utgör dock, med hänsyn till det förhållandevis stora antalet certifierade NIU och de kvalitetskrav som ställs på de antagna, inte ensamt tillräckliga skäl för att bli mottagen som företrädesberättigad sökande. Det går inte att i generella termer exakt slå fast var gränsen för särskilda skäl ska ligga i dessa fall, utan det måste ske en avvägning med beaktande av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Överklagandenämnden kan dock konstatera att ett grundläggande kriterium bör vara att eleven tillhör en exklusiv skara när det gäller talang och utvecklingspotential inom sin idrott. Det ska vara en mycket hög elitnivå som är jämförbar med förutsättningar för att nå internationell elit. Förekomsten av ett förhållandevis exklusivt kontrakt mellan eleven och den elitklubb som den aktuella NIU är kopplad till bör kunna utgöra en stark indikator på att sådana förutsättningar finns, om kontraktet innebär tillräckligt omfattande åtaganden för båda parter.

Överklagandenämnden kan konstatera att Luleå Hockey har tecknat ett ungdomsspelaravtal med G som löper över hans önskade skolgång vid hockeygymnasiet i Luleå kommun. Det står vidare klart att det endast är tre av de tretton eleverna vid hockeygymnasiets NIU som inte har tecknat ett ungdomsspelaravtal med Luleå Hockey.

Med utgångspunkt från att närmast alla idrottsligt antagna elever till utbildningen har tecknat ett ungdomsspelaravtal med Luleå Hockey finner överklagandenämnden att tecknandet av ett sådant avtal i sig inte ensamt tyder på en sådan exklusivitet som krävs för att G ska tas emot i första hand på grund av särskilda skäl. När det gäller innebörden av förpliktelserna enligt det aktuella avtalet kan överklagandenämnden konstatera följande. Eftersom hjälp med att anskaffa boende och möjlighet att träna i en klubb/miljö med elitinriktad verksamhet utanför skoltid är två av de grundläggande kraven som specialidrottsförbundet ställer på alla skolor som avser att driva NIU bedömer överklagandenämnden att de i kontraktet uppställda förpliktelserna för kontraktsparterna är förhållandevis grundläggande. Överklagandenämnden finner därför att inte heller parternas förpliktelser enligt det kontrakt som G tecknat kan anses indikera en sådan exklusivitet som krävs för att han ska tas emot i första hand på grund av särskilda skäl.

Vad G har anfört om antagning till NIU och i övrigt utgör mot den bakgrunden inte särskilda skäl för ett mottagande. Överklagandet ska därför avslås.

På Överklagandenämndens vägnarAnders Heiborn

Erik Svensson

Beslutet har fattats av Anders Heiborn, ordförande i nämnden, Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm och Gunilla Thole efter föredragning av Erik Svensson.

Författningsbestämmelser

En kommun är skyldig att till ett nationellt program i gymnasieskolan ta emot en behörig sökande från en annan kommun, om hemkommunen inte erbjuder det sökta programmet eller den nationellt fastställda inriktning som sökanden åberopar eller om sökanden med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i kommunens gymnasieskola (5 kap. 8 § skollagen [1985:1100]).

En elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd (8 kap. 1 § gymnasieförordningen [1992:394]).

Ärendet

A är hemmahörande i Varbergs kommun. Han sökte inför höstterminen 2003 som första val till den lokala inriktningen TV-video på Medieprogrammet och som andra val till Medieprogrammet vid gymnasieskolan i Halmstads kommun.

Hemkommunen uppgav i yttrande över ansökan att kommunen anordnar den sökta utbildningen i den egna gymnasieskolan.

Halmstads kommun avslog ansökan med hänvisning till hemkommunens yttrande.

A har anfört bl.a. följande. Han är diagnostiserad dyslektiker och lider av Tourettes syndrom. Detta tar sig bl. a. uttryck i att han har problem med närminnet, koncentrationssvårigheter och inte hinner med i vissa övningar i skolan. Han har inte fått det stöd han behöver av Varbergs kommun. Att han klarat sig med godkänt genom högstadiet beror på att hans mor har jobbat med honom. I Halmstad arbetar de med Alfasmartdatorer med de dyslektiska eleverna, något som rekommenderats av dem som utrett A:s problem. Den arbetsmetod som man använder sig av på inriktningen TVvideo passar honom bra. I tidigare projekt på högstadiet har A fått bra resultat när han arbetat med filmproduktion och moment som ingår där.

A har inkommit med dels en psykologbedömning av AN, legitimerad psykolog vid Habiliteringen i Appelviken daterad den 12 november 2001 dels journalanteckningar från IN, logoped vid Logopedmottagningen på Varbergs sjukhus, daterade den 21 januari 2002.

Överväganden

A har sökt utbildning på ett sådant program som också erbjuds av hemkommunen. Halmstads kommun är därför skyldig att ta emot honom bara om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till hans personliga förhållanden. Vad A har anfört utgör emellertid enligt nämndens bedömning inte tillräckliga skäl för ett mottagande. Nämnden har härvid särskilt beaktat att det enligt den ovan återgivna bestämmelsen i 8 kap. 1 § gymnasieförordningen åligger Varbergs kommun att ge A de stödinsatser som han har behov av. Överklagandet kan således inte bifallas.

Beslut

Nämnden avslår överklagandet.

Beslut: 2002-07-11
Dnr: 02:462

Författningsbestämmelser

Av behöriga sökande till ett nationellt program i en kommuns gymnasieskola skall i första hand tas emot, de som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, de som är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder det sökta programmet eller den nationellt fastställda inriktning som sökanden åberopar, och de som med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt (5 kap. 8 § skollagen [1985:1100] ).

När alla sådana sökande har tagits emot får kommunen ta emot andra behöriga sökande (6 kap. 1 § gymnasieförordningen [1992:394]).

Ett beslut om att ta emot en sökande gäller under förutsättning att sökanden innan utbildningen startar har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och har godkända betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik eller på annat sätt förvärvat likvärdiga kunskaper (5 kap. 5 § första stycket 1 skollagen samt 6 kap. 1 § andra stycket gymnasieförordningen [1992:394]).

Ärendet

J, som är hemmahörande i Täby kommun, sökte inför höstterminen 2002 till Samhällsvetenskapsprogrammet, i första hand med nationell inriktning samhällsvetenskap, i andra hand med nationell inriktning kultur, vid gymnasieskolan i Danderyds kommun.

Hemkommunen uppgav i yttrande över ansökan att kommunen erbjuder sökt program och sökta inriktningar i den egna gymnasieskolan.

Danderyds kommun beslutade att ta emot henne först i andra hand, d.v.s. under förutsättning att det finns platser kvar efter den första intagningsomgången.

J har anfört bl.a. följande. I mitten av augusti år 2000 drabbades hon av anorexi. Hon har genomgått en behandling på Nordiska Klinikerna, en specialenhet för behandling av unga anorektiker vid Löwenströmska sjukhuset i Upplands Väsby. Under sjukdomstiden förlorade hon kontakten med många av sina tidigare kamrater, men ett fåtal mycket nära vänner gav inte upp och dessa vänner har betytt oerhört mycket för den successiva förbättring som hon sedan genomgick under hösten 2001 och våren 2002. Hon är ännu inte helt återställd. Därför är det oerhört viktigt att hon får vistas i en lugn och trygg miljö tillsammans med sina närmaste vänner. Alla hennes närmaste vänner går på Danderyds gymnasium.

I ärendet har åberopats två skrivelser till stöd för överklagandet. Den ena skrivelsen är utfärdad av A, socionom och leg. psykoterapeut vid Anorexiakontakt i Stockholm och den andra skrivelsen är utfärdad av G, överläkare vid Nordiska Klinikerna vid Löwenströmska sjukhuset i Upplands Väsby.

Överväganden

På grund av vad som har anförts, bl.a. i intygen, finner nämnden att J har sådana särskilda skäl med hänsyn till sina personliga förhållanden att hon skall tas emot som företrädesberättigad sökande till gymnasieskolan i Danderyds kommun. Överklagandet skall därför bifallas.

Beslut

Nämnden upphäver det överklagade beslutet och föreskriver att J skall tas emot som företrädesberättigad sökande till Samhällsvetenskapsprogrammet i Danderyds kommun.
Mottagandet gäller under förutsättning att hon innan utbildningen startar uppfyller gällande behörighetskrav (se ovan).

Författningsbestämmelser

Av behöriga sökande till ett nationellt program i en kommuns gymnasieskola skall i första hand tas emot de som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, de som är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder det sökta programmet eller den nationellt fastställda inriktning som sökanden åberopar, och de som med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt (5 kap. 8 § skollagen).

När alla sådana sökande har tagits emot får kommunen ta emot andra behöriga sökande (6 kap. 1 § gymnasieförordningen).

Ärendet

J, som är hemmahörande i Stockholms kommun, sökte inför höstterminen 2001 i första hand till Naturvetenskapsprogrammet och i andra hand till Samhällsvetenskapsprogrammet vid gymnasieskolan i Danderyds kommun. Som skäl för ansökan anförde han bl.a. följande. Under årskurs 8 och 9 sviktade hans förmåga i skolarbetet p.g.a. den starka psykiska påfrestning föräldrarnas komplicerade skilsmässa utgjorde. Han led av trötthet, håglöshet, nedstämdhet, sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter. Detta påverkade hans prestationer i skolan till det sämre. Familjens psykosociala problematik och hans psykiska besvär är väl kända hos skolhälsovården och rektorn på hans högstadieskola. Idag mår han bättre och han är motiverad för gymnasiestudier till hösten.

Hemkommunen erbjuder de sökta programmen i den egna gymnasieskolan.

Danderyds kommun beslutade att ta emot honom först i andra hand, d.v.s. under förutsättning att det finns platser kvar efter den första intagningsomgången.

J har överklagat beslutet och anfört bl.a. följande. Efter föräldrarnas skilsmässa år 1998 har han mer och mer börjat bo hos sin pappa. Sedan hösten 2000 har han bott hos sin pappa en majoritet av sin tid och sedan mars i år bor de tillsammans i Danderyds kommun. Hans pappa har försökt mantalsskriva honom hos sig, men hans mamma motsätter sig detta.

Överväganden

Det har framkommit i ärendet att J en större del av sin tid bor i Danderyd hos sin pappa. Nämnden finner att hans faktiska vistelse i Danderyd utgör särskilda skäl för att han skall bli mottagen som företrädesberättigad sökande till gymnasieskolan i Danderyds kommun. Överklagandet skall därför bifallas.

Beslut

Nämnden upphäver det överklagade beslutet och föreskriver att J skall tas emot som företrädesberättigad sökande till Naturvetenskapsprogrammet samt till Samhällsvetenskapsprogrammet vid gymnasieskolan i Danderyds kommun.

Författningsbestämmelser

En kommun är skyldig att till ett nationellt program i gymnasieskolan ta emot en behörig sökande från en annan kommun, om hemkommunen inte erbjuder det sökta programmet eller den nationellt fastställda inriktning som sökanden åberopar eller om sökanden med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i kommunens gymnasieskola (5 kap. 8 § skollagen).

Ärendet

J, som är hemmahörande i Hörby kommun, sökte inför höstterminen 2001 i första hand till Teknikprogrammet och i andra hand till Naturvetenskapsprogrammet vid gymnasieskolan i Lunds kommun. Som skäl för ansökan angav han bl.a. att han tränar simhopp i Lund sex dagar i veckan att han skulle få svårt att hinna resa mellan skola, hem och träningen i Lund om han inte får gå i gymnasieskolan i Lund.

Hemkommunen erbjuder de sökta programmen genom samverkansavtal med Eslövs kommun.

Genom det överklagade beslutet avslog Lunds kommun ansökan.

J har anfört bl.a. följande. Det finns inget riksidrottsgymnasium som erbjuder utbildning i simhopp. Genom studier på P-gymnasiet i Lund skulle han få nära till träningen samt möjlighet att under skoltid utöva träning inom ämnet specialidrott. Att helhjärtat få koncentrera sig på såväl studier som hobby, med mycket goda resultat i båda fallen, har varit avgörande för hans motivation och höga ambitionsnivå. Ett avslag skulle kunna innebära att han tvingas till ett orimligt val mellan fortsatt ambitiös satsning på skolan eller ett fortsatt idrottande på ungdomselitnivå.

I ärendet finns en skrivelse från, Svenska Simförbundet, som bl.a. intygar att J tillhör landets bästa simhoppare i juniorklass A, och att det bästa för honom är att få gå i gymnasieskolan i Lund.

Överväganden

J har sökt utbildning på sådana program som också erbjuds av hemkommunen. Lunds kommun är därför skyldig att ta emot honom bara om det finns särskilda skäl med hänsyn till hans personliga förhållanden. De angivna förhållandena utgör emellertid inte tillräckliga skäl för mottagande i Lund. Överklagandet kan därför inte bifallas.

Beslut

Nämnden avslår överklagandet.