Skolplacering

Överklagat beslut

Beslut den 25 mars 2022 om skolplacering

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagande beslutet och återförvisar ärendet till X kommun för förnyad prövning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

X kommun beslutade den 25 mars 2022 att avslå NNs ansökan om placering i årskurs 7 vid skola As fotbollsprofil inför höstterminen 2022.

NN har, genom sina vårdnadshavare, överklagat beslutet. NN har spelat fotboll i fotbollsklubb B sedan han var 6 år. Det har varit bra för hans personliga utveckling. NN är även duktig i skolan. En placering i fotbollsprofilen skulle bidra till NNs fortsatta utveckling inom fotboll.

X kommun har i yttrande till Överklagandenämnden i huvudsak angett följande. För att kunna tillgodogöra sig undervisningen och komma i fråga som elev i fotbollsklass i skola A skall eleven ha grundläggande intresse och färdigheter i fotbollsspel. Detta innebär att klara en lägsta nivå inom teknik, fysisk prestation och social mognad. Nedan följer de moment eleven behöver klara för att antas till Skola As fotbollklass.

• Teknik – Eleven skall kunna passa och ta emot en boll, kunna driva bollen, vända med den och nicka.
• Fysik – Eleven skall ha en snabbhet och kondition som räcker för att delta i en fotbollsmatch.
• Socialt – Eleven skall ha förmåga att koncentrera sig och vara upp­märksam på spel och instruktion samt vara samarbetsvillig och fungera i grupp.

Eftersom det var många sökande till Skola As fotbollsklass har skolan har utifrån kriterierna ovan gjort en helhetsbedömnings av NNs färdigheter. Enligt skolan var tillräckligt många sökande bättre än NN, vilket ledde till att NN inte fick en plats i fotbollsklassen. NN har en befintlig plats vid skola A och kommer gå kvar där.

Både elever som redan är placerade vid Skola A och utomstående elever kan söka till fotbollsprofilen och deras önskemål behandlas i ett gemensamt antagningsförfarande.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser

I 10 kap. 9 § första stycket skollagen (2010:800) anges att tester och prov inte får utgöra villkor för antagning eller grund för urval till eller inom en skolenhet.

Enligt 10 kap. 9 § tredje stycket får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter som innebär undantag från första och andra styckena för utbildning från och med årskurs 7 och, om det finns särskilda skäl, även för utbildning från och med årskurs 4. Sådana föreskrifter får innebära att bestämmelsen i 30 § första stycket om en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts.

I 9 kap. 25 § skolförordningen (2011:185) anges följande. En huvudman som anordnar utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd får från och med årskurs 7 använda färdighetsprov som
1. villkor för antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp,
2. grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler sökande än platser, och
3. villkor för fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elevgrupp.

Av 15 kap. 1 § skolförordningen framgår att beslut fattade enligt förordningen endast får överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt        13 kap. kommunallagen (2017:725).

Av 10 kap. 30 § första stycket skollagen framgår att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

Av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 10 kap. 30 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?

Den första frågan som Överklagandenämnden har att ta ställning till är om det överklagade beslutet får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 10 kap. 30 § andra stycket skollagen.

Av handlingarna i ärendet framgår att det har varit fler sökande till Skola As fotbollsprofil än det har funnits platser, och att ett urval har gjorts bland de sökande för att avgöra vilka av dem som ska placeras vid fotbollsprofilen. Urvalet har gjorts genom ett färdighetstest. Vidare framgår det att Skola A inte enbart består av fotbollsprofilen och att NN redan är placerad vid en annan del av skolan.

Överklagandenämnden har i tidigare ärenden bedömt att när ett urval till en elev­grupp görs genom färdighetsprov med stöd av 9 kap. 25 § skolförordningen är det en annan fråga än ett beslut om skolplacering enligt 10 kap. 30 § andra stycket skollagen. När det har rört sig om ett urval genom färdighetsprov till en skolenhet har Överklagande­nämnden dock bedömt att det är fråga om ett beslut om skol­placering enligt skollagens skolplaceringsbestämmelse (jfr Överklagande­nämndens beslut den 7 maj 2018, dnr 2018:32, och Överklagandenämndens beslut den 23 maj 2018, dnr 2018:142).

I andra, senare, ärenden har Överklagandenämnden bedömt att det varit fråga om skol­placerings­beslut enligt 10 kap. 30 § andra stycket skollagen när färdighetstest använts för att göra ett urval bland elever som sökt till profilklasser, trots att skolenheterna inte enbart utgjorts av de profilklasser som sökts av de klagande. I dessa fall hanterades profilklasserna som om de vore egna skolenheter i skolvalet och resultatet av färdighetsprovet var avgörande för om eleverna placeras vid skol­enheterna eller inte (jfr Över­klagande­­nämndens beslut den 10 mars 2022, dnr 2021:181, och Över­klagande­nämndens beslut den 16 juni 2022, dnr 2021:170).

Även i det aktuella ärendet har kommunen behandlat fotbollsprofilen vid Skola A som om den vore en egen skolenhet i skolvalet. För NN har dock X kommuns bedömning av hans prestation i färdighets­provet inte varit avgörande för om NN placeras i skolenheten eller inte. Detta eftersom NN redan är placerad i Skola A. Det över­klagade beslutet innebär bara att NN inte fick plats vid skolans fotbolls­profil.

Frågan för Överklagandenämnden blir därför hur den nu uppkomna situationen ska bedömas. Förvisso skulle NN vara placerad vid Skola A oavsett om hans önskemål om att få gå i skolans fotbollsprofil hade tillgodosetts eller inte, vilket antyder att det överklagade beslutet rör en intern gruppindelning av skolans elever istället för en skolplacering. I Överklagande­nämndens mening är det synsättet dock inte tillfredställande, då det innebär att huruvida en sökande kan få beslutet överprövat är beroende av vilken skolenhet den sökande är placerad vid trots att kommunen har tillämpat ett gemensamt för­farande för alla elever oaktat av var de är placerade.

Eftersom fotbollsprofilen vid Skola A har behandlats som en egen skolenhet i kommunens skol­placerings­förfarande, och inte som en skolintern gruppindelning av skolans elever, samt att ett urval skett eftersom det varit fler sökande än det funnits platser, anser Överklagandenämnden att det överklagade beslutet ska ses som ett beslut om skolplacering fattat utifrån 10 kap. 30 § andra stycket. Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet.

Bedömningen i detta fall

Frågan i ärendet är om X kommun har haft skäl för att frångå vårdnads­havarnas önskemål om att NN ska beredas plats vid Skola As fotbollsprofil. En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnads­havarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Över­klagande­nämnden har tidigare funnit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Överklagandenämnden har inte skäl att ifrågasätta X kommuns uppgifter om att skola As fotbollsprofil inte kan ta emot alla elever som sökt till profilen. Överklagan­denämnden finner därför att det skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter för kommunen att bereda plats för samtliga ansökande elever vid den aktuella profilen i skolan. X kommun har således haft rätt att neka elever plats vid skola As fotbollsprofil.

Nästa fråga blir då om X kommun har haft skäl för att neka just NN plats vid den önskade profilen. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid profilen har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminer­ande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns inte i skollagen. Huvudregeln är att tester och prov inte får ligga till grund för urval till eller inom en skolenhet. I skolförordningen anges ett undantag från huvudregeln.  För utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bl.a. idrott och hälsa får färdighetsprov användas som grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler sökande än platser.

Av det underlag som X kommun har gett in till Överklagandenämnden framgår att ett färdighetsprov har använts för att göra urvalet till profilen samt vilka kriterier de sökande testats mot. Kommunen har inte inkommit med någon dokumentation gällande de sökandes resultat i färdighetsprovet, vilka moment som ingått i färdighetsprovet eller hur de sökandes resultat i de olika kriterierna sammanvägs.

Överklagandenämnden finner att X kommun har gått tillväga på ett sätt som inte uppfyller grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsebarhet vid urvalet. Det går, mot bakgrund av att det saknas dokumentation, inte att bedöma om urvalet har skett på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt. Det överklagade beslutet ska därmed upphävas och återförvisas till X kommun för förnyad prövning.

På Överklagandenämndens vägnar

Elin Carbell Brunner

Beslutet har fattats av Elin Carbell Brunner, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Daniel Wanhatalo, Einar Jakobsson, Greger Bååt, Elisabeth Fernell och Eva Ekstedt Salzmann efter föredragning av juristen Emil Karlsson. Ersättaren Cindra Klingspor Lindblom har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Överklagat beslut

Beslut den 6 mars 2020 om skolplacering

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till X kommun för ny skyndsam prövning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

X kommun beslutade den 6 mars 2020 att avslå NNs ansökan om skolplacering vid X skola inför läsåret 2020/2021. NN placerades i stället på Y skolan. Som skäl för beslutet angavs bl.a. följande. Fler elever har sökt placering vid X skola än vad skolan har plats för. Kommunen har med stöd av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen (2010:800) tillämpat lottning som urvalsgrund för de platser som återstått vid skolan efter att platser tilldelats enligt principerna om vårdnadshavarens önskemål och närhet mellan skola och hem. Mot bakgrund av detta och efter lottning har eleven inte blivit placerad vid X skola som vårdnadshavarna i första hand har önskat.

NN har överklagat beslutet företrädd av sina vårdnadshavare. Av överklagandet och yttrande framgår bl.a. följande. NN önskade helst att gå på X skola då hennes storasyster går där. Skolan ligger också närmast deras hem. Detta val stämmer därför väl överens med kommunens riktlinje att varje barn ska erbjudas plats på den skolenhet som ligger närmast hemmet. Den skola NN fått placering på, Y skolan, har inte ens funnits med som tredjehandsval i skolvalet. Hon känner en stor besvikelse över beskedet om skolplacering. De ställer sig tveksamma till det sätt X kommun har valt att hantera fördelningen av platser till kommunens högstadieskolor. De hoppas att beslutet kan ändras så att NN kan ges en plats på X skola där även hennes syster går.

X kommun har i yttrande till Överklagandenämnden bl.a. anfört följande. Eleven har inte kunnat tas emot på X skola då skolan haft fler ansökningar än det finns platser för. Det skulle innebära betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter för kommunen att bereda plats för alla sökanden vid den aktuella skolan. Kommunen har en urvalsprocess inför skolvalet till årskurs 7 som innebär att vårdnadshavare får önska vilken skola deras barn ska gå i. I första hand får alltså eleven gå vid den skolenhet som vårdnadshavarna valt. Placering av eleven vid den valda skolenheten får dock inte innebära att en annan elev inte får gå i en skola nära hemmet. X kommuns skolor med årskurs 7-9 är belägna i samma område, förutom Z skolan. Där fler elever sökt till en skola än skolan har plats för, tillämpar kommunen urvalsgrunden lottning. Lottningsförfarandet genomförs i enlighet med en fastslagen rutin och protokollförs. Inför skolvalet får vårdnadshavare tydlig information om hur kommunens skolvalsprocess går till. Information finns också på kommunens hemsida. Kommunen har prövat aktuell elevs val av skola och har efter lottning gett skolplatsen till en annan elev.

Kommunen har bl.a. gett in ett dokument benämnt "Lottning vid skolval för årskurs 7" där det bl.a. framgår följande. Vårdnadshavare till blivande årskurs 7 elever har fått möjligheten att göra ett skolval med möjlighet till tre rangordnade val där två val är tvingande. Skolvalen sammanställs och varje elev blir tilldelad ett nummer. En placering får emellertid inte gå ut över ett annat barns berättigade krav på placering vid en skola nära hemmet. Verksamhetschef för årskurs 7-9 utgör lottningsförrättare och förklarar lottningen påbörjad och avslutad. Arbetsgruppen består av sex stycken personer på Barn- och utbildningsförvaltningen med olika professioner. Lottningsförfarandet protokollförs.

Steg för steg:

1. Lottningen förklaras påbörjad.
2. En digital slumpgenerator väljer ut ett nummer.
3. Numret som blev valt är kopplat till en elev. Här tittar vi om det finns plats på den skolenhet som eleven har som förstahandsval, om plats finns placeras eleven där. Om det inte finns plats så tittar vi om det finns plats på andrahandsvalet, om plats finns placeras eleven där osv.
4. En registrator registrerar i vilken ordning som den digitala slumpgeneratorn valde ut eleven i.
5. En registrator registrerar eleven på den skola som eleven hamnade på.
6. Efter detta så börjar processen om med att den digitala slumpgeneratorn väljer ut ett nytt nummer. När alla elever är skolplacerade så förklaras lottningen avslutad.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser

Av 10 kap. 30 § första stycket skollagen (2010:800) framgår att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

Av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 10 kap. 30 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena prop. 2009/10:165 s. 580) till skollagen uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Frågan i ärendet är om X kommun har haft skäl att frångå vårdnadshavarnas önskemål om att NN ska beredas plats vid den önskade skolan. En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnadshavarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Överklagandenämnden har tidigare funnit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Av handlingarna i ärendet framgår att X skola inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. Det finns inte skäl att ifrågasätta denna uppgift. Överklagandenämnden finner att det mot denna bakgrund skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter att bereda samtliga elever plats på den önskade skolan.

Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid skolenheten har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns dock inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas.

Överklagandenämnden har tidigare funnit att det av grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsebarhet även följer att det redan vid tidpunkten för ansökan ska stå klart för alla presumtiva sökanden vilka urvalskriterier kommunen avser att tillämpa för det fall samtliga elever som har sökt en viss skolenhet inte kan beredas plats vid skolan (jfr Överklagandenämndens beslut den 9 augusti 2018, dnr 2018:557).

Av utredningen i ärendet framgår att X kommun har tillämpat urvalsgrunden lottning i det aktuella skolvalet, vilket också är den enda urvalsgrunden. Förfarandet med lottningen har varit känt för vårdnadshavarna genom den information som framgått på kommunens hemsida som kommunen hänvisat till i det informationsbrev om skolvalet som skickats ut.

Överklagandenämndens bedömning är att lottning som enda urvalsgrund brister i grundläggande krav på förutsägbarhet och är därför inte godtagbar. Även om information om lottningsförfarandet på förhand har varit känt för vårdnadshavarna är lottning som urvalsgrund oförutsägbar i sig då det lätt kan uppstå osäkerhet och frågor samt att utfallet av lottningen inte går att förutse.

Överklagandenämnden anser mot denna bakgrund att det överklagade beslutet om skolplacering ska upphävas och ärendet återförvisas till X kommun för förnyad prövning.

På Överklagandenämndens vägnar

Elin Carbell Brunner

Beslutet har fattats av Elin Carbell Brunner, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Daniel Wanhatalo, Einar Jakobsson, Greger Bååt, Elisabeth Fernell och Jonas Hedström efter föredragning av juristen Isabella Markskog.

Överklagat beslut

Beslut den 10 mars 2019 om skolplacering

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.
Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

NN är hemmahörande i X kommun. 
Y kommun beslutade den 10 mars 2019 att avslå NNs ansökan om skolplacering i årskurs 5 vid X skola (musikklass) inför höstterminen 2019. Av beslutet framgår att för det fall hon inte placerats på sitt förstahandsval är beslutet fattat med stöd av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen (2010:800). Som skäl för beslutet anfördes i huvudsak följande. NN har inte tagits emot vid någon av de skolor som vårdnadshavarna sökt, eftersom hon är yngre än sex år vid skolstart eller är folkbokförd i en annan kommun. Hon har därför inte kunnat garanteras/erbjudas en plats i Y kommuns skolor.

NN har överklagat beslutet genom sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. De anser att NN har både talang och stor motivation för att bli antagen vid X skola (musikklass). Av antagningsbeskedet framgår inte hur många poäng hon fick på antagningsprovet. De har redan planerat att flytta i närheten av skolan. Hon har personliga skäl till varför hon behöver byta skola.

Y kommun har anfört att den rättsliga grunden för beslutet är 9 kap. 25 och 26 §§ skolförordningen (2011:185) och att en felaktig överklagandehänvisning har genererats till beslutet i aktuellt fall. Vidare har angetts att NN har deltagit i färdighetsprov och efter godkänt prov fått reservplats 12 i konkurrens med andra sökande. Y kommun har i ett senare yttrande anfört att NN inte har någon skolplacering i kommunen.

Överklagandenämnden har den 3 juni 2019, den 9 juli 2019 samt den 8 november 2019 anmodat Y kommun att inkomma med det underlag som legat till grund för beslutet att neka NN skolplacering vid X skola (musikklass). Y kommun har därefter ingett information avseende ansökan till årskurs 5 på X skolas musikklasser och information gällande NNs färdighetsprov, samt angett följande.

Till årskurs 5 fanns inga vakanta platser. Godkända elever kallas om vakanser uppstår, och då i turordning efter deras poäng på färdighetsprovet. 2019 kallades tre elever till årskurs 5. De hade resultaten 111, 104 respektive 91 av 129 möjliga poäng på färdighetsprovet. NN hade 77 poäng och har reservplats 12. Vid bedömningstillfället är två musiklärare från årskurs 5 med. Vid flera tillfällen under perioden för färdighetsprovet gör de avstämningar där musiklärarna säkerställer att de bedömer lika. Någon som inte varit med i bedömningsprocessen förut, exempelvis nyanställda, står bredvid och observerar erfarna musiklärare i tre dagar innan de själva får bedöma. NN har testats mot Ackord (6/20 poäng), Rytm (16/20 poäng), Teori (2/3 poäng), Melodi (6/20 poäng), Följa pianot (15/20 poäng), Obligatorisk sång 1 (14/20 poäng), Obligatorisk sång 2 (4/6 poäng) samt Valfri sång (14/20 poäng).

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser
I 10 kap. 9 § första stycket skollagen anges att tester och prov inte får utgöra villkor för antagning eller grund för urval till eller inom en skolenhet.

Enligt 10 kap. 9 § tredje stycket skollagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter som innebär undantag från första och andra styckena för utbildning från och med årskurs 7 och, om det finns särskilda skäl, även för utbildning från och med årskurs 4. Sådana föreskrifter får innebära att bestämmelsen i 30 § första stycket om en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts.

I 9 kap. 25 § skolförordningen anges följande. En huvudman som anordnar utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd får från och med årskurs 7 använda färdighetsprov som

1. villkor för antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp,
2. grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler sökande än platser, och
3. villkor för fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elevgrupp.

Enligt 9 kap. 26 § skolförordningen får en huvudman, efter beslut från Statens skolinspektion, använda färdighetsprov från och med årskurs 4 i de fall som avses i 25 §, om det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll och inriktning.

Enligt 10 kap. 24 § skollagen ansvarar hemkommunen för att utbildning i grundskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundskolan och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt. Skyldigheten ska fullgöras genom att hemkommunen anordnar grundskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda.

Av 10 kap. 25 § skollagen följer att en elev har rätt att bli mottagen i en grundskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev ska deninhämta yttrande från elevens hemkommun. 

Av 10 kap. 30 § första stycket skollagen framgår att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

Av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 10 kap. 30 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär (prop. 2009/10:165 s. 580). Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Frågan om mottagande i annan kommun
Överklagandenämnden konstaterar inledningsvis att NN är folkbokförd i X kommun. Y kommun har emellertid låtit henne delta i färdighetsprov vid X skola (musikklass) och anfört att hon fått en reservplats för att bli antagen till skolan. Genom att ha gett henne en reservplats på den önskade skolan får Y kommun anses ha beslutat om mottagande av NN till kommunens grundskola (jfr Överklagandenämndens beslut den 10 augusti 2017, dnr 2017:440).

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?
Den första fråga som Överklagandenämnden har att ta ställning till är om Y kommuns skolplacering får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 10 kap. 30 § andra stycket skollagen.

Y kommun har anfört att NN inte kan tas emot på X skola (musikklass) eftersom skolan haft fler sökande än det finns platser. Y kommun har inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet (närhetsgarantin) har varit avgörande för att neka NN plats vid den önskade skolan.

Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet. Att urvalet i det aktuella fallet skett genom färdighetsprov som regleras särskilt i 9 kap. 25 § skolförordningen föranleder ingen annan bedömning (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45 samt den 7 maj 2018, dnr 2018:32).

Bedömningen i detta fall
Frågan i ärendet är om Y kommun har haft fog för att frångå vårdnadshavarnas önskemål om att NN ska beredas plats vid X skola (musikklass). En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnadshavarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Överklagandenämnden har tidigare funnit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Av handlingarna i ärendet framgår att X skola (musikklass) inte har kunnat ta emot alla elever som sökt till skolan. Överklagandenämnden finner att det mot denna bakgrund skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter att bereda plats för samtliga elever som sökt plats vid skolan.

Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid skolenheten har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns inte i skollagen. Huvudregeln är att tester och prov inte får ligga till grund för urval till eller inom en skolenhet. I skolförordningen anges ett undantag från huvudregeln. För utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bl.a. musik får färdighetsprov, från och med årskurs 4, användas som grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler sökande än platser.

Mot bakgrund av den information som ingetts till Överklagandenämnden av Y kommun där det framgår bl.a. vilket instuderingsmaterial som getts till eleverna i förväg, en redogörelse för antagningsprovets upplägg dag för dag, en förteckning över vilka moment NN har testats mot samt en beskrivning av hur testningen har gått till, finner Överklagandenämnden att det går att bedöma om urvalet har skett på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt. Urvalet till X skola (musikklass) har således gått tillväga på ett sätt som uppfyller grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsebarhet.

Det har inte framkommit att Y kommun har tillämpat färdighetsprovet på ett felaktigt sätt i just NNs fall. Y kommun har följaktligen haft fog för att neka NN plats vid X skola (musikklass). Vad vårdnadshavarna anfört i övrigt föranleder inte någon annan bedömning. Mot denna bakgrund ska överklagandet avslås.

På Överklagandenämndens vägnar

Elin Carbell Brunner 
Beslutet har fattats av Elin Carbell Brunner, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt och Elisabeth Fernell efter föredragning av juristen Niklas Beijar Johansson. Ersättaren Lars Werner och kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Överklagat beslut

Beslut den 29 april 2019 om skolplacering 

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till X kommun för skyndsam ny prövning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet 

X kommunbeslutade den 29 april 2019 att avslå NNs ansökan om placering i årskurs 7 vid X skolan införhöstterminen 2019. Hon har istället fått en plats vid 
Y skolan. Som skäl för beslutet angavs följande. Då det var fler sökande till 
X skolan än tillgängliga platser måste ett urval ske, vilket har gjorts enligt den av Skolnämnden beslutade prioriteringsordningen. Skolplacering sker i följande prioriteringsordning:

1. Särskilda skäl

2. Önskemål med syskonförtur (eleven har äldre syskon på skolenheten)

3. Önskemål utan syskonförtur

4. Övriga

Om det finns fler sökande än platser med syskonförtur anses förturen starkare ju lägre årskurs syskonet går i. Om detta är lika, och därmed någon större saklig grund för särskiljning inte finns, fördelas platserna utifrån:

1. Sökande elevs ålder, yngst går före, och om eleverna är födda på samma dag,

2. de fyra sista siffrorna i personnumret betraktade som ett tal, lägst går före.

Urvalsreglerna a. och b. tillämpas även på önskemål utan syskonförtur och övriga.

Alla med särskilda skäl eller syskonförtur har fått sin skolplacering enligt önskemål. Urvalet har alltså gjorts inom grupp 3, med hänsyn till ålder där de yngre går före och de äldre alltså inte får sitt val tillgodosett, varvid NN hör till de äldre. Som framgår av texten är detta inte någon saklig grund, utan närmast att jämföra med ett slags lottning.

NN har, genom sina vårdnadshavare, överklagat beslutet. De har i huvudsak anfört följande. NN gick i klass 6 vid Z skolan, där elever tidigare per automatik hamnat på X skolan om inget annat val gjorts. De fick ett preliminärt beslut där de fick höra att NN plus sex klasskompisar från Z skolan istället hade hamnat på Y skolan. Sedan fick de det definitiva beskedet, men nu med skillnaden att de andra klasskompisarna blivit flyttade till X skolan. NN är med andra ord den enda i sin klass som inte fick sitt aktiva val.

X kommun har i yttrande till Överklagandenämnden i huvudsak anfört följande. Urvalsgrunden särskilda skäl har grundats på psykiskt eller fysiskt mående som hindrar att eleven kan gå på ena eller andra skolan på basis av information från vårdnadshavare och tidigare mentorer. Ingen har fått placering genom urvalsgrunden särskilda skäl utifrån fysiskt mående. När vårdnadshavare hävdat särskilda skäl har elevens dåvarande skola kontaktats. De tre elever som åberopat särskilda skäl har fått sin önskade placering. Därutöver har skolchefen bedömt att det förelåg särskilda skäl i ytterligare ett fall.

Elever som placeras i förberedelseklass (FBK) kommer ha sin placering på 
Y skolan. När eleven bedöms klara av undervisning i ordinarie klass görs en bedömning vilken klass eleven slussas till. Det innebär att klassen kan ligga på såväl Z skolan som på X skolan.

Vårdnadshavarnas beskrivning är i huvudsak korrekt, dock var det så att fem av sju elever kunde beredas plats på X skolan. Skolan gjorde först en preliminär placering, i vilken NN och sex klasskamrater placerades på Y skolan. Vid den slutliga framtagningen av underlag till skolchefens beslut blev resultatet att fem av dessa kunde placeras på X skolan. Detta gjordes enligt prioriteringsordningen. Två av eleverna placerades på Y skolan.

X kommun har till nämnden ingett placeringslistor som visar vilken skola eleverna blivit placerade på utifrån deras födelsedatum.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser

Enligt 10 kap. 30 § första stycket skollagen (2010:800) ska en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. 

Av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 10 kap. 30 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 580) till skollagen uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning enligt kommunallagen, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?

Den första fråga som Överklagandenämnden ska ta ställning till är om X kommuns beslut får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 9 kap. 15 § andra stycket skollagen. 

X kommun har anfört att NN inte kan tas emot på X skolan eftersom det varit fler sökande till skolan än tillgängliga platser och ett urval har skett. X kommun har inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet (närhetsgarantin) har varit avgörande för att neka NN plats vid den önskade skolan. 

Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Bedömningen i detta fall

Frågan i ärendet är om X kommun har haft fog för att frångå vårdnadshavarnas önskemål om att NN ska beredas plats vid den önskade skolan. En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnadshavarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. 

Överklagandenämnden har inte skäl att ifrågasätta X kommuns uppgifter om att X skolan inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. Enligt Överklagandenämndens uppfattning står det mot den bakgrunden klart att det skulle medföra höga kostnader att bereda ytterligare elever plats, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal. I förarbetena till skollagen har också utgångspunkten varit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet (prop. 1992/93:230 s. 73). X kommun har således haft rätt att neka elever plats på X skolan.

Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid skolenheten har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns dock inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas.

Överklagandenämnden gör bedömningen att urvalsprincipen syskonförtur är godtagbar (jfr Överklagandenämndens beslut den 8 september 2016, dnr 2016:300).

X kommun har beskrivit att urvalsgrunden särskilda skäl avser psykiskt eller fysiskt mående som hindrar att eleven kan gå på ena eller andra skolan. Överklagandenämnden bedömer dock att urvalsgrunden är alltför oprecist beskriven för att det ska vara möjligt att bedöma vilka skäl som kan beaktas. Av detta skäl är det inte möjligt för Överklagandenämnden att bedöma om urvalet har skett på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr Överklagandenämndens beslut den 29 juni 2017, dnr 2017:139).

Överklagandenämnden har vidare i tidigare ärenden uttalat att en grundläggande förutsättning för att skolvalet ska anses ha gått till på ett godtagbart sätt är att alla potentiella sökande kan ansöka på lika villkor och har en likvärdig tillgång till information om ansökningsförfarandet (se bl.a. Överklagandenämndens beslut den 15 december 2016, dnr 2016:560, och den 12 april 2017, dnr 2017:101). Metoden X kommun använt sig av, genom att rangordna eleverna utifrån vilken dag på året de är födda, innebär att eleverna inte har kunna söka till skolorna på lika villkor. Istället har metoden inneburit att det i praktiken varit uppgjort på förhand vilka elever som kommer att få sina val tillgodosedda och vilka som inte kommer att få det ifall det finns fler sökanden än tillgängliga platser. Ett dylikt förfarande går inte att jämställa med lottning, som hade inneburit att alla elever getts samma möjlighet att bli antagna.

Överklagandenämnden finner mot bakgrund av ovanstående att X kommun vid skolvalet har gått tillväga på ett sätt som inte uppfyller grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsebarhet vid urvalet. Mot denna bakgrund ska det överklagade beslutet om skolplacering upphävas och ärendet återförvisas till 
X kommun för förnyad prövning. 

På Överklagandenämndens vägnar

Elin Carbell Brunner

Beslutet har fattats av Elin Carbell Brunner, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Einar Jakobsson, Birgit Blomqvist, Elisabeth Fernell och Greger Bååt efter föredragning av juristen Niklas Beijar Johansson. Ersättaren Lars Werner samt juristen Stefaine de Pourbaix har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet. 

Överklagat beslut

Beslut den 14 mars 2019 om skolplacering

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till X kommun för skyndsam ny prövning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

X kommun beslutade den 14 mars 2019 att avslå NNs ansökan om placering i förskoleklass vid skola A inför höstterminen 2019. Som skäl för beslutet angavs följande. Inför läsåret 2019/20 är antalet elever som bor inom skola As upptagningsområde samt elever boende utanför upptagningsområdet, men som önskar plats, fler än antalet platser. Barn som bor i skola As upptagningsområde har ett berättigat krav på en placering nära hemmet och måste prioriteras. Eftersom skolan har ett begränsat antal platser skulle den önskade placeringen medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter för kommunen. De befintliga lokalerna skulle inte räcka till för en god arbetsmiljö eller goda förutsättningar för elevernas kunskaps­utveckling. Alternativet skulle vara att utöka lokalerna med antingen en tillbyggnad eller med en paviljong. Det skulle också behöva anställas ytterligare personal.

NN har, genom sina vårdnadshavare, överklagat beslutet. De anför bl.a. följande. De fick inför sitt beslut att byta förskola år 2017 beskedet av rektorn på skola A att denne aldrig hade behövt säga nej till någon elev under sina tio år som rektor och att de kunde vara lugna. Det är oacceptabelt att kommunen avslagit deras ansökan utan att de fått någon uppföljande kommunikation. Det är viktigt för sonen med kontinuitet, och han skulle må bäst av att få börja skolan tillsammans med sina kompisar från förskolan.  

X kommun har i kompletterande yttranden bl.a. anfört att den rättsliga grunden för beslutet är 9 kap. 15 § andra stycket skollagen (2010:800). I anslutning till information under rubriken förskoleklass på X kommuns hemsida finns en länk till en blankett för att ansöka om plats för sexåringen i förskoleklass eller grundskola. Blanketten skickas till den skolan där vårdnadshavaren vill att deras barn ska gå. X kommun har inga riktlinjer för placering på skolenheter utan följer skollagens bestämmelser. Alla elever har utifrån geografiskt upptagningsområde en anvisad skola nära hemmet där de garanteras en plats. Varje skola skickar under vårterminen med start i januari kontinuerligt ut information till vårdnads­havare till blivande elever. De får bl.a. information till informations­möten, klasslistor och datum för eventuell inskolning. Skola A har i dag tre parallella årskurser (F-3) och klasserna bör inte överstiga 25 elever per årskurs, men på grund av stor inflyttning i området så är några klasser större än så. Det saknas mark att ställa upp fler paviljonger på skolans område. I dagsläget kan skolan inte ta emot fler elever än de som tillhör skolans upptagningsområde. Till höstterminen 2019 sökte över 90 elever till skola A. Samtliga sökande med annan skola än skola A som anvisningsskola (totalt 6 stycken) har fått avslag. NN har placerats i förskoleklass på skola B. Rektorn på skola B har kontinuerligt informerat vårdnadshavarna till blivande förskoleklasselever. Samtliga vårdnadshavare bjöds skriftligen in till ett föräldramöte i januari 2019 där det gavs allmän information om förskoleklass. På mötet delades en ansöknings­blankett ut. Blanketten skickas också hem till alla blivande förskoleklasselever. Blanketten används bara för dem som vill välja en annan skola än den som de har informerats om att de har anvisats en plats på.

X kommun har gett in vårdnadshavarnas ansökan till skola A (blanketten ”Val av skola och fritidshem för sexåringen”) och en e-post­konversation mellan NNs vårdnadshavare och rektorn vid skola A.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser

Enligt 9 kap. 15 § första stycket skollagen ska en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

Av 9 kap. 15 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 9 kap. 15 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 580) till skollagen uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?

Den första fråga som Överklagandenämnden ska ta ställning till är om X kommuns beslut får prövas av Överklagandenämnden, d.v.s. om beslutet är ett beslut om skolplacering som grundar sig på 9 kap. 15 § andra stycket skollagen såsom kommunen har uppgett.

Utformningen av den aktuella bestämmelsen i 9 kap. 15 § skollagen innebär att en granskning av det aktuella beslutets innebörd måste göras för att Överklagande­nämnden ska kunna ta ställning till om ett visst överklagande kan tas upp till prövning eller inte. Det bör således inte vara den aktuella besvärs- eller lagrumshänvisningen som är avgörande i sig. Istället bör innebörden av den prövning som kommunen har gjort vara avgörande (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

X kommun har som skäl för sitt beslut angett omständigheter som rör både första och andra stycket i 9 kap. 15 § skollagen. Kommunen har anfört att NN inte kan tas emot på Skola A eftersom skolan inte har plats för samtliga elever som sökt dit. Kommunen har vidare anfört att elever som bor i den önskade skolans upptagningsområde har ett berättigat krav på en placering nära hemmet och därför prioriteras. Samtliga sökande med en annan skola än skola A som anvisningsskola har fått avslag. Överklagandenämnden kan konstatera att X kommun härvid jämställer de elever som bor i skolans upptagnings­område med de elever som har ett berättigat krav på placering vid en skolenhet nära hemmet.

Om begreppen ”nära hemmet” och ”upptagningsområde”

Av 9 kap. 15 § skollagen framgår att utgångspunkten för placeringen av elever vid olika skolenheter i första hand är vårdnadshavares önskemål. Enligt första stycket i bestämmelsen ska dock kommunen frångå vårdnadshavarnas önskemål om att få sitt barn placerat i förskoleklass vid en viss skolenhet när det krävs för att tillgodose en annan elevs berättigade krav på att få gå i en skola nära hemmet. En förutsättning för att detta undantag ska vara tillämpligt är således att det finns andra elever vars berättigade krav på att få gå i en skola nära hemmet annars inte kan tillgodoses (jfr Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2015 ref 50).

Innebörden av uttrycket ”nära hemmet” är inte närmare definierad vare sig i lagen eller i dess förarbeten. Innebörden får antas vara beroende av de lokala förhållandena och det får därmed i första hand ankomma på varje kommun att för sig bestämma vilka kriterier som ska gälla med beaktande av faktorer som t.ex. elevernas ålder och avståndet mellan hemmet och olika tillgängliga skolor (jfr HFD 2015 ref 50). Överklagande­nämnden noterar i sammanhanget att X kommun saknar riktlinjer för skolplaceringar.

Begreppet ”nära hemmet” får semantiskt och kontextuellt anses inbegripa ett visst avstånds­förhållande, oaktat att det ankommer på kommunen att i första hand bestämma vilka närmare kriterier som ska gälla. Enligt Överklagandenämndens bedömning kan således begreppen ”nära hemmet” och ”upptagnings­område” inte jämställas, då elever som är bosatta i ett visst upptagningsområde rent faktiskt kan ha nära till ett flertal skolenheter.

Enligt första stycket i 9 kap. 15 § skollagen ska kommunen frångå vårdnads­havarnas önskemål om att få sitt barn placerat i förskoleklass vid en viss skolenhet när det krävs för att tillgodose en annan elevs berättigade krav på att få gå i en skola nära hemmet. Att ett presumtivt beslut om att placera NN vid skola A skulle åsidosätta samtliga vid skola A placerade elevers berättigade krav på en skolenhet nära hemmet framstår för nämnden inte som trovärdigt. Bestämmelsen i 9 kap. 15 § första stycket skollagen kan heller inte anses ge utrymme för att de elever som bor närmast en viss skola enbart av detta skäl ges företräde framför andra sökande i kommunen (jfr HFD 2015 ref 50).

Överklagandenämnden är behörig

En förutsättning för att 9 kap. 15 § andra stycket skollagen ska bli tillämpligt är att vårdnadshavarnas önskemål ska kunna uppfyllas utan att närhetsgarantin i första stycket tillämpas. Bestämmelsen i andra stycket förutsätter vidare att kommunen gör ett urval av de elever som måste anvisas plats i en annan skola än den önskade (jfr HFD 2015 ref 50).

Överklagandenämnden konstaterar mot bakgrund av vad som ovan sagts att en annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet (närhetsgarantin) inte kan anses ha varit avgörande för att neka NN plats vid skola A. Det överklagade beslutet faller därmed heller inte in under 9 kap. 15 § första stycket skollagen. Enligt nämndens bedömning har istället kommunens indelning av eleverna i upptagningsområden utgjort en (primär) urvalsgrund och därigenom varit avgörande för att avslå NNs ansökan om att placeras vid skola A.

Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Bedömningen i detta fall

Frågan i ärendet är om X kommun har haft fog för att frångå vårdnadshavarnas önskemål om att NN ska beredas plats vid den önskade skolan.

En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnadshavarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.

Överklagandenämnden har tidigare funnit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Av handlingarna i ärendet framgår att skola A inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. X kommun har bl.a. anfört att de befintliga lokalerna inte skulle räcka till för en god arbetsmiljö eller goda förutsättningar för elevernas kunskaps­utveckling och att det saknas mark på skolans område för att ställa upp fler paviljonger. Överklagandenämnden finner att det mot denna bakgrund skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att bereda samtliga elever plats vid skola A.

Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns dock inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas.

Utgångspunkten i skollagstiftningen är att skolplaceringen i första hand ska utgå från elevens vårdnadshavares önskemål. Detta följer av 9 kap. 15 § skollagen där det framgår att en elev enligt huvudregeln ska placeras vid den skolenhet där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå.

X kommun har som grund för sitt beslut att inte placera NN vid den önskade skolan bl.a. anfört att alla elever utifrån ett geografiskt upptagnings­område har en anvisad skola nära hemmet där de garanteras plats. De vårdnads­havare som önskar en annan skolplacering än den anvisade skolan ombeds skicka in en ansökan till den önskade skolan.

Överklagandenämnden har tidigare uttalat att en kommun som, utan att ta in önskemål om skolplacering från de elever i kommunen som har rätt till skolgång enligt skollagen, placerar elever vid hänvisningsskolor och därefter endast tillgodoser vårdnadshavarnas önskemål i mån av plats har tillämpat bestämmelsen om skolplacering på ett felaktigt sätt (jfr Överklagandenämndens beslut den 11 augusti 2016, dnr 2016:177).

Genom det förfarande X kommun tillämpar utgår kommunen enligt Överklagandenämndens bedömning inte i första hand från vårdnadshavarnas önskemål, utan från den indelning av elever som kommunen gör utifrån upptagningsområden. Vårdnadshavarnas aktiva val ges en försämrad ställning i förhållande till kommunens föreslagna placeringar då en skolplacering vid en annan skola än den anvisade enbart kan bli aktuell i mån av plats. Beslut om skolplacering har således i praktiken fattats redan innan vårdnadshavarna fått information om föreslagen skola (jfr Överklagandenämndens beslut den 27 juni 2019, dnr 2019:185).

Överklagandenämnden finner sammantaget att X kommun inte i första hand utgått från vårdnadshavarnas önskemål vid skolplaceringen på det sätt som krävs enligt 9 kap. 15 § skollagen. Kommunens urval vid fördelningen av platser har således inte gått till på ett godtagbart sätt (jfr Överklagandenämndens beslut den 26 september 2019, dnr 2019:1115).

Mot bakgrund av ovanstående ska det överklagade beslutet upphävas och återförvisas till X kommun för skyndsam förnyad handläggning.

Särskilda uttalanden

Av handlingarna i ärendet har framkommit att vårdnadshavarna enbart haft möjlighet att välja en skolenhet vid ansökan om skolplacering. Överklagande­nämnden påpekar att skollagen inte anger någon begränsning avseende antalet skolenheter en elev får ansöka om att placeras vid (jfr Överklagandenämndens beslut den 13 juni 2019, dnr 2019:129 och Överklagandenämndens beslut den 21 juli 2017, dnr 2017:310). Det har följaktligen varit felaktigt av X kommun att inte bereda eleven möjlighet att ansöka om placering vid flera skolor.

X kommun har angett att kommunen saknar riktlinjer för skolplacering. Nämnden vill särskilt betona att tydlig information om vilka urvalsgrunder som kommunen använder sig av alltid ska finnas tillgänglig för alla sökande inför skolvalet av förutsebarhets- och rättssäkerhetsskäl.

På Överklagandenämndens vägnar

Elin Carbell Brunner                                                                          

Beslutet har fattats av Elin Carbell Brunner, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Elisabeth Fernell och Greger Bååt efter föredragning av juristen Hanna Teleman. Ersättaren Lars Werner har också varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Överklagat beslut

Beslut den 3 mars 2019 om skolplacering 

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet 

X kommun beslutade den 3 mars 2019 att avslå NNs ansökan om placering i årskurs 7 vid X skolan 7–9 införhöstterminen 2019. NN placerades istället vid Y skolan. Som skäl för beslutet angavs följande. Beslutet har fattats med stöd av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen (2010:800). Det har varit fler sökande än antalet platser på den önskade skolan. Prioritering har därför skett enligt grundskolenämndens beslutade prioriteringsordning. Det skulle innebära betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter för kommunen att utöka antalet platser. Kommunen har därför beslutat om placering vid annan skolenhet än den önskade.

NN har, genom sina vårdnadshavare, överklagat beslutet. De har bl.a. anfört följande. NN går redan på X skolan i årskurs 6. Det är viktigt för honom att få fortsätta på X skolan 7–9 då han har sina vänner och lärare som han känner där. 

X kommun har i yttranden till Överklagandenämnden i huvudsak anfört följande. Ett urval görs om en skola har fler sökande än platser. Följande prioriteringsordning tillämpas vid ett urval:

1. Nyanländ elev ges företräde om den aktuella skolenheten har en låg andel nyanlända elever

2. Eleven har syskon på aktuell skola (syskonförtur)

3. Absolut närhet (fågelvägen)

4. Skulle två elever bo på exakt samma avstånd till en skola ska det lottas mellan dessa elever. 

NN har nekats plats på den sökta skolan på grund av att han inte bor tillräckligt nära i relation till övriga elever som också sökt plats på skolan (prioriteringsgrund 3 - absolut närhet). NN bor 5828 meter från X skolan 7–9. Den sista antagna eleven bor 2223 meter från X skolan 7–9. 

X skolan F–6 är en skolenhet och X skolan 7–9 är en annan skolenhet. Elever som gick i årskurs 6 på X skolan F–6 vårterminen 2019 måste därför ansöka till X skolan 7–9 om de vill gå där i årskurs 7.

I X kommuns dokument benämnt ”Regler för antagning till förskoleklass och grundskola” framgår bl.a. följande. Kommunstyrelsen har beslutat om Handlingslinjer för att främja en jämnare fördelning av nyanlända elever i behov av särskilt språkstöd. I syfte att förbättra integrationen och skapa goda utbildningsvillkor för alla elever ges nyanlända elever företräde till vissa skolplatser. För att avgöra om en skolenhet har en låg andel nyanlända elever görs en helhetsbedömning där utgångspunkten är att en skolenhet med upp till fem procent nyanlända elever är en skolenhet som har en låg andel nyanlända elever. Med nyanländ elev avses en elev som varit bosatt utomlands men som nu är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin grundskoleutbildning i Sverige senare än höstterminens start det kalenderår hen fyller sju år. En elev anses inte vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige (3 kap. 12 a § skollagen). 

Ingen elev har fått skolplacering i årskurs 7 på X skolan 7–9 utifrån urvalsgrunden Nyanländ elev. NN har således inte påverkats av denna urvalsgrund.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser m.m.

Placering av elev i skolenhet 

Av 10 kap. 30 § första stycket skollagen framgår att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. 

Av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Enligt 10 kap. 31 § skollagen har som har blivit placerad vid en viss skolenhet rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 30 § andra stycket. 

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 10 kap. 30 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 580) till skollagen uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Skolenhetsbegreppet

Enligt 1 kap. 3 § skollagen är en skolenhet en av huvudman organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad.

I förarbetena (prop. 2009/10:165) till bestämmelsen anges att skolenhet ska stå för en av huvudmannen organiserad enhet som omfattar verksamheten i en byggnad eller i flera närliggande byggnader och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon byggnad. Uttrycket används t.ex. i samband med val av skola och mottagande i en vald skola. Av definitionen följer att en skolenhet även omfattar verksamhet som ibland bedrivs t.ex. på en arbetsplats. Däremot är inte en enhet automatiskt synonym med rektorns ansvarsområde eller andra organisatoriska indelningar som bestämts av huvudmannen. En rektors ansvarsområde kan således omfatta en eller flera skolenheter (s. 216 f.).

Vidare anges att begreppet skolenhet avser skolan i fysisk bemärkelse, dvs. de byggnader, lokaler och utrymmen utomhus där huvudmannen bedriver sin verksamhet. För att flera byggnader ska anses som en skolenhet krävs att de ligger någorlunda nära varandra och på ett naturligt sätt hör ihop. Byggnaderna i en skolenhet ingår också i samma administrativa enhet. Även verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad men som är nära knuten till enheten omfattas av begreppet skolenhet (s. 633).

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?

Den första fråga som Överklagandenämnden ska ta ställning till är om X kommuns beslut får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 10 kap. 30 § andra stycket skollagen.

X kommun har anfört att NN inte kan tas emot på den önskade skolan eftersom skolan har fått fler ansökningar än det finns platser. Ett urval har gjorts i enlighet med kommunens riktlinjer. Kommunen har inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet (närhetsgarantin) har varit avgörande för att neka NN plats vid den önskade skolan. Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45). 

Bedömningen i detta fall

Frågan i ärendet är om X kommun har haft fog för att frångå vårdnadshavarnas önskemål om att NN ska beredas plats vid den önskade skolan.

En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnadshavarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. 

Överklagandenämnden har tidigare funnit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45). 

Av handlingarna i ärendet framgår att den önskade skolan inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. X kommun har bl.a. anfört att skolan haft fler sökande än antalet platser, och att det skulle innebära betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter för kommunen att utöka antalet platser. Det finns inte skäl att ifrågasätta dessa uppgifter. Överklagandenämnden finner att det mot denna bakgrund skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter att bereda samtliga elever plats på skolan. Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. 

Av handlingarna i ärendet framgår att NN under vårterminen 2019 har gått i årskurs 6 på X skolan F–6 och att han inför höstterminen 2019 söker till årskurs 7 i X skolan 7–9. 

Överklagandenämnden konstaterar att en elev har rätt att gå kvar vid den skolenhet där han eller hon har blivit placerad, om det t.ex. inte innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen (10 kap. 31 § skollagen). Frågan uppkommer därför om X skolan F–6 och X skolan 7–9 är en eller två skolenheter.

Överklagandenämnden har tidigare uttalat att vid bedömningen av om skolor ska betraktas som en eller två skolenheter saknar det betydelse om skolorna ingår i samma rektors ansvarsområde, är inom samma budgetram, har samma elevhälsa och om viss personal går mellan skolorna (jfr Överklagandenämndens beslut den 5 september 2019, dnr 2019:801). 

Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 250) framgår vidare att kommunen ska ha fortsatt frihet att organisera verksamheten på det sätt som bäst passar de lokala förutsättningarna. Överklagandenämnden noterar att innebörden av att kommunen har frihet att organisera sin verksamhet bl.a. innebär att den kan bestämma storleken på en skolenhet (jfr Överklagandenämndens beslut den 11 maj 2016, dnr 2016:41). Av förarbetena (a.a.s. 250) framgår även att en skola ofta är detsamma som en skolenhet, men behöver inte nödvändigtvis vara det. Nämndens bedömning är att en kommun får besluta att det finns flera skolenheter inom samma skolbyggnad.

Överklagandenämnden vill dock framhålla att det finns en gräns för hur långt kommunens frihet att utforma sin verksamhet kan utsträckas. Kommunen behöver alltid beakta vilka konsekvenser organiseringen av dess skolenheter får för all reglering i skollagen. Den får t.ex. inte organisera och administrera sina skolenheter på så sätt att elevers lagstadgade rättighet att gå kvar vid den skolenhet där de placerats kringgås, se ovan.

I det nu aktuella ärendet har X kommun beslutat att X skolan består av två skolenheter, varav den ena enheten omfattar årskurserna F–6 och den andra enheten omfattar årskurserna 7–9. Nämnden finner att en sådan typ av uppdelning av årskurser i olika skolenheter framstår som naturlig och är godtagbar. 

Utifrån de omständigheter som framkommer i ärendet finner nämnden således inte skäl att ifrågasätta att X skolan F–6 och X skolan 7–9 är två olika skolenheter. Nämnden vill dock ändå påpeka att omständigheten att X skolan F–6 och 7–9 är två olika skolenheter kan framstå som otydlig för den enskilde då denna uppdelning enligt nämnden inte framgår tydligt på skolans hemsida.  

Överklagandenämnden har då att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid X skolan 7–9 har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns dock inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas.  

Överklagandenämnden har i ett tidigare ärende, som gällde skolplacering i förskoleklass, uttalat att den första urvalsgrunden som X kommun tillämpar, nyanländ elevges företräde om den aktuella skolenheten har en låg andel nyanlända elever, inte är saklig (se Överklagandenämndens beslut den 5 juli 2019, dnr 2019:720). Nämnden bedömde att urvalsgrunden ”nyanländ elev” därför inte är godtagbar. I det nu förevarande ärendet som gäller skolplacering i grundskola finner nämnden inte skäl att göra någon annan bedömning. Omständigheten att X kommun gällande elever i grundskolan, till skillnad från elever i förskoleklass, tillämpar skollagens definition av begreppet nyanländ elev föranleder inte någon annan bedömning.

X kommun har dock uppgett att ingen elev har fått skolplacering i årskurs 7 på den önskade skolan utifrån urvalsgrunden ”nyanländ elev”. Överklagandenämnden finner därför inte skäl att upphäva beslutet på den grunden att urvalsgrunden ”nyanländ elev” inte är godtagbar.

De andra urvalsprinciper som har tillämpats av X kommun är elever som har syskon på skolan och därefter de elever som bor närmast skolan, fågelvägen (s.k. ”absolut närhet”). Överklagandenämnden bedömer att de urvalsprinciperna är godtagbara (jfr Överklagandenämndens beslut den 8 september 2016, dnr 2016:300). 

Det har inte framkommit att kommunen har tillämpat dessa urvalsprinciper på ett felaktigt sätt i just NNs fall. Kommunen har följaktligen haft fog för att neka NN plats vid den önskade skolan. Vad vårdnadshavarna anfört i övrigt föranleder inte någon annan bedömning. Mot denna bakgrund ska överklagandet avslås. 

På Överklagandenämndens vägnar 

Magnus Åhammar

Beslutet har fattats av Magnus Åhammar, vice ordförande i nämnden, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt, Elisabeth Fernell och Jonas Hedström efter föredragning av juristen Christine Lundgren. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.  

Överklagat beslut

Beslut den 8 mars 2019 om skolplacering

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till X kommun för skyndsam ny handläggning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

X kommun skickade den 11 januari 2019 besked till NNs vårdnadshavare att hon blivit tilldelad förskoleklassplats vid skola A. Av skrivelsen framgick att ifall vårdnadshavarna önskade en annan skola skulle de ansöka om detta via en bifogad blankett kallad ”Ansökan om byte av anvisad skola”. Den 17 januari 2019 ansökte vårdnadshavarna om placering vid skola B. Rektorn vid skola B beslutade den 8 mars 2019 att avslå NNs ansökan om placering i förskoleklass vid skola B. Som skäl för beslutet angavs att skola Bs förskoleklass är full.

NN har, genom sina vårdnadshavare, överklagat beslutet. De har i huvudsak anfört följande. NN har sedan 1 års ålder gått på förskola C i X kommun, där barnen vanligtvis sedan fortsätter till skola Bs förskoleklass. NNs bröder går på skola B och därför borde syskonförtur spelat roll. Alla NNs kompisar på dagis kommer att börja på skola B. Även några av NNs tidigare lärare har övergått till att börja undervisa på skola Bs förskola, vilket skapar trygghet för henne. Hon borde inte bli tvingad att börja på en skola två mil bort där hon inte känner varken barn, lärare eller någon släkt.

X kommun har i yttrande till Överklagandenämnden i huvudsak anfört följande. Skolvalet till skolenheterna i X kommun inför höstterminen 2019 har gått till enligt följande. Alla barn som fyller sex år under året har fått ett brev hemskickat med information om skolplacering. Vilken skolplacering som erbjuds har tagits fram i kommunens datasystem utifrån barnens närhet till skolan utifrån folkbokföringsadressen. Tillsammans med informationen skickades också blanketten Ansökan om byte av skola, som används för att ansöka om byte av den anvisade skolplaceringen. Sista dag för ansökan var den 28 februari 2019. Ansökningarna lämnades sedan vidare till ansvarig rektor, som fattade beslut i frågan och meddelade vårdnadshavarna. De elever som bor i skola Bs upptagningsområde är så många att de fyller de platser som finns i förskoleklass på skolan. Om skolan skulle ta emot fler elever hade ytterligare en klass behövt bildas. Skolan har idag inte fler lokaler att bedriva undervisning i. Inget ytterligare urval har gjorts för skolplaceringen inför höstterminen 2019 utöver närheten till skolan utifrån folkbokföringsadressen, då skola Bs förskoleklasser var fyllda när de barn som bor inom upptagningsområdet erbjudits plats. Samtliga ansökningar om byte till skola Bs förskoleklasser för barn utöver dessa har avslagits.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser

Enligt 9 kap. 15 § första stycket skollagen (2010:800) ska en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

Av 9 kap. 15 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 9 kap. 15 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 580) till skollagen uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?

Den första fråga som Överklagandenämnden ska ta ställning till är om X kommuns beslut får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 9 kap. 15 § andra stycket skollagen så som har anförts.

X kommun har anfört att NN inte kan tas emot på skola B eftersom dess förskoleklasser var fyllda till antalet när de barn som bor inom upptagningsområdet erbjudits plats. X kommun har inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet (närhetsgarantin) har varit avgörande för att neka NN plats vid den önskade skolan.

Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Övergripande ställningstaganden

Utgångspunkten i skollagstiftningen är att skolplaceringen i första hand ska utgå från barnets vårdnadshavares önskemål. Detta följer av 9 kap. 15 § skollagen där det framgår att en elev enligt huvudregeln ska placeras vid den skolenhet där barnets vårdnadshavare önskar att eleven ska gå.

Överklagandenämnden har tidigare uttalat att en kommun som, utan att ta in önskemål om skolplacering från de elever i kommunen som har rätt till skolgång enligt skollagen, placerar elever vid hänvisningsskolor och därefter endast tillgodoser vårdnadshavarnas önskemål i mån av plats har tillämpat bestämmelsen om skolplacering på ett felaktigt sätt (se Överklagandenämndens beslut av den 11 augusti 2016, dnr 2016:177). Överklagandenämnden bedömde att kommunen genom ett sådant förfarande inte i första hand utgick från vårdnadshavarnas önskemål, utan efter kommunens indelning av elever i upptagningsområden.

Överklagandenämnden har vidare bedömt att en kommun som gett vårdnadshavarna möjlighet att inom viss tid lämna in önskemål om en annan skolplacering än den föreslagna skolan, och därmed getts möjlighet att aktivt eller passivt acceptera den föreslagna skolan, inte har frångått huvudregeln att låta vårdnadshavarnas önskemål vara styrande vid placeringen (Se Överklagandenämndens beslut av den 9 augusti 2018, dnr 2018:202).

Det är dock inte tillräckligt att endast retroaktivt bedöma kommunens placeringar utifrån upptagningsområden som passiva val utifrån det faktum att vårdnads-havarna inte i efterhand har begärt byte eller överklagat besluten. Avgörande för huruvida ett passivt förfarande kan bedömas som ett val är att vårdnadshavarna först fått information om föreslagen skolplacering och getts en viss tidrymd att inkomma med önskemål men avstått från att göra det, varpå beslut därefter tagits i enlighet med den föreslagna placeringen. Sker beslutet om placering däremot innan vårdnadshavarna fått information om föreslagen skola så har de vid denna tidpunkt varken gjort ett aktivt eller ett passivt val, utan förfarandet måste snarare bedömas som om något skolval över huvud taget inte har skett.

Mot bakgrund av dessa ställningstaganden måste en kommuns förfarande, för att kunna anses vara i enlighet med huvudregeln att vårdnadshavarnas önskemål ska vara styrande vid placeringen, bedömas utifrån vilken reell möjlighet vårdnadshavarna haft att påverka vilken skola deras barn kommer att placeras på, oaktat hur denna möjlighet har presenterats för vårdnadshavarna. Härvid är det av mindre intresse för Överklagandenämndens bedömning huruvida kommunen i sina beslut har använt sig av termer som ”anvisad skola”, ”föreslagen skola”, ”tilldelad skola”, ”val av skola”, ”ansökan om byte av skola” eller dylikt.

Bedömningen i detta fall

Möjligheterna att överklaga ett placeringsbeslut enligt 9 kap. 15 § andra stycket skollagen har enligt förarbetena sin främsta betydelse för att ge eftertryck åt lagens krav på en individuell bedömning i det enskilda fallet. Kommunen ska kunna visa att den har gjort en individuell prövning av önskemålet om placering och redovisa vilka åtgärder eller utgifter den önskade placeringen skulle kräva, dvs. vad de betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheterna skulle bestå av (prop. 2009/10:165 s. 580).

Överklagandenämnden har inte skäl att ifrågasätta X kommuns uppgifter om att skola B inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. Enligt Överklagandenämndens uppfattning står det mot den bakgrunden klart att det skulle medföra höga kostnader att bereda ytterligare elever plats, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal. I förarbetena (prop. 1992/93:230 s. 73) till skollagen har också utgångspunkten varit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet. X kommun har således haft rätt att neka elever plats på skola B.

Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid skolenheten har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminer­ande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns dock inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas.

Tillvägagångssättet X kommun använt sig av innebär dock att det i praktiken har skett två placeringsomgångar. Först har kommunen, utan att inhämta några önskemål från vårdnadshavarna, placerat barnen i skolor utifrån upptagningsområden. Därefter, i ett andra förfarande, har kommunen gett vårdnadshavarna möjlighet att framställa önskemål om byte i mån av plats. Dessa önskemål har sedermera avslagits på grund av att skolorna blivit fulla genom den första placeringsomgången. Metoden att inte behandla aktiva val och kommunens föreslagna placeringar i ett sammanhang, utan istället i två separata förfaranden, leder enligt Överklagandenämndens mening till otillfredsställande resultat. Detta då de aktiva valen ges en försämrad ställning i förhållande till kommunens föreslagna placeringar, då endast de senare beaktas vid den första omgången där skolplaceringarna rent faktiskt sker. Vid denna tidpunkt har vårdnadshavarna ännu inte ens getts någon möjlighet att göra ett val. När vårdnadshavarna senare getts tillfälle att göra ett aktivt val har skolorna redan blivit fyllda, varför de i praktiken inte haft någon egentlig möjlighet att kunna påverka vilken skola deras barn kommer att placeras på.

Överklagandenämnden finner sammantaget att X kommun inte i första hand har utgått från föräldrarnas önskemål vid skolplaceringen på det sätt som krävs enligt 9 kap. 15 § skollagen. Kommunens urval vid fördelningen av platser vid skolenheten har således inte gått till på ett godtagbart sätt.

Mot bakgrund av ovanstående finner Överklagandenämnden skäl att upphäva det överklagade beslutet och att återförvisa ärendet till X kommun för skyndsam förnyad handläggning.

På Överklagandenämndens vägnar

Magnus Åhammar

Beslutet har fattats av Magnus Åhammar, vice ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Einar Jakobsson, Greger Bååt, Elisabeth Fernell, Lars Werner och Jonas Hedström efter föredragning av juristen Niklas Beijar Johansson. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.