Till huvudinnehåll

Skolplacering

Beslut: 2020-06-18, dnr 2020:289

Överklagat beslut

Beslut den 6 mars 2020 om skolplacering

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till X kommun för ny skyndsam prövning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

X kommun beslutade den 6 mars 2020 att avslå NNs ansökan om skolplacering vid X skola inför läsåret 2020/2021. NN placerades i stället på Y skolan. Som skäl för beslutet angavs bl.a. följande. Fler elever har sökt placering vid X skola än vad skolan har plats för. Kommunen har med stöd av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen (2010:800) tillämpat lottning som urvalsgrund för de platser som återstått vid skolan efter att platser tilldelats enligt principerna om vårdnadshavarens önskemål och närhet mellan skola och hem. Mot bakgrund av detta och efter lottning har eleven inte blivit placerad vid X skola som vårdnadshavarna i första hand har önskat.

NN har överklagat beslutet företrädd av sina vårdnadshavare. Av överklagandet och yttrande framgår bl.a. följande. NN önskade helst att gå på X skola då hennes storasyster går där. Skolan ligger också närmast deras hem. Detta val stämmer därför väl överens med kommunens riktlinje att varje barn ska erbjudas plats på den skolenhet som ligger närmast hemmet. Den skola NN fått placering på, Y skolan, har inte ens funnits med som tredjehandsval i skolvalet. Hon känner en stor besvikelse över beskedet om skolplacering. De ställer sig tveksamma till det sätt X kommun har valt att hantera fördelningen av platser till kommunens högstadieskolor. De hoppas att beslutet kan ändras så att NN kan ges en plats på X skola där även hennes syster går.

X kommun har i yttrande till Överklagandenämnden bl.a. anfört följande. Eleven har inte kunnat tas emot på X skola då skolan haft fler ansökningar än det finns platser för. Det skulle innebära betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter för kommunen att bereda plats för alla sökanden vid den aktuella skolan. Kommunen har en urvalsprocess inför skolvalet till årskurs 7 som innebär att vårdnadshavare får önska vilken skola deras barn ska gå i. I första hand får alltså eleven gå vid den skolenhet som vårdnadshavarna valt. Placering av eleven vid den valda skolenheten får dock inte innebära att en annan elev inte får gå i en skola nära hemmet. X kommuns skolor med årskurs 7-9 är belägna i samma område, förutom Z skolan. Där fler elever sökt till en skola än skolan har plats för, tillämpar kommunen urvalsgrunden lottning. Lottningsförfarandet genomförs i enlighet med en fastslagen rutin och protokollförs. Inför skolvalet får vårdnadshavare tydlig information om hur kommunens skolvalsprocess går till. Information finns också på kommunens hemsida. Kommunen har prövat aktuell elevs val av skola och har efter lottning gett skolplatsen till en annan elev.

Kommunen har bl.a. gett in ett dokument benämnt "Lottning vid skolval för årskurs 7" där det bl.a. framgår följande. Vårdnadshavare till blivande årskurs 7 elever har fått möjligheten att göra ett skolval med möjlighet till tre rangordnade val där två val är tvingande. Skolvalen sammanställs och varje elev blir tilldelad ett nummer. En placering får emellertid inte gå ut över ett annat barns berättigade krav på placering vid en skola nära hemmet. Verksamhetschef för årskurs 7-9 utgör lottningsförrättare och förklarar lottningen påbörjad och avslutad. Arbetsgruppen består av sex stycken personer på Barn- och utbildningsförvaltningen med olika professioner. Lottningsförfarandet protokollförs.

Steg för steg:

  1. Lottningen förklaras påbörjad.
  2. En digital slumpgenerator väljer ut ett nummer.
  3. Numret som blev valt är kopplat till en elev. Här tittar vi om det finns plats på den skolenhet som eleven har som förstahandsval, om plats finns placeras eleven där. Om det inte finns plats så tittar vi om det finns plats på andrahandsvalet, om plats finns placeras eleven där osv.
  4. En registrator registrerar i vilken ordning som den digitala slumpgeneratorn valde ut eleven i.
  5. En registrator registrerar eleven på den skola som eleven hamnade på.
  6. Efter detta så börjar processen om med att den digitala slumpgeneratorn väljer ut ett nytt nummer. När alla elever är skolplacerade så förklaras lottningen avslutad.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser

Av 10 kap. 30 § första stycket skollagen (2010:800) framgår att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

Av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 10 kap. 30 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena prop. 2009/10:165 s. 580) till skollagen uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Frågan i ärendet är om X kommun har haft skäl att frångå vårdnadshavarnas önskemål om att NN ska beredas plats vid den önskade skolan. En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnadshavarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Överklagandenämnden har tidigare funnit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Av handlingarna i ärendet framgår att X skola inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. Det finns inte skäl att ifrågasätta denna uppgift. Överklagandenämnden finner att det mot denna bakgrund skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter att bereda samtliga elever plats på den önskade skolan.

Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid skolenheten har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns dock inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas.

Överklagandenämnden har tidigare funnit att det av grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsebarhet även följer att det redan vid tidpunkten för ansökan ska stå klart för alla presumtiva sökanden vilka urvalskriterier kommunen avser att tillämpa för det fall samtliga elever som har sökt en viss skolenhet inte kan beredas plats vid skolan (jfr Överklagandenämndens beslut den 9 augusti 2018, dnr 2018:557).

Av utredningen i ärendet framgår att X kommun har tillämpat urvalsgrunden lottning i det aktuella skolvalet, vilket också är den enda urvalsgrunden. Förfarandet med lottningen har varit känt för vårdnadshavarna genom den information som framgått på kommunens hemsida som kommunen hänvisat till i det informationsbrev om skolvalet som skickats ut.

Överklagandenämndens bedömning är att lottning som enda urvalsgrund brister i grundläggande krav på förutsägbarhet och är därför inte godtagbar. Även om information om lottningsförfarandet på förhand har varit känt för vårdnadshavarna är lottning som urvalsgrund oförutsägbar i sig då det lätt kan uppstå osäkerhet och frågor samt att utfallet av lottningen inte går att förutse.

Överklagandenämnden anser mot denna bakgrund att det överklagade beslutet om skolplacering ska upphävas och ärendet återförvisas till X kommun för förnyad prövning.

På Överklagandenämndens vägnar

 

Elin Carbell Brunner

 

Beslutet har fattats av Elin Carbell Brunner, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Daniel Wanhatalo, Einar Jakobsson, Greger Bååt, Elisabeth Fernell och Jonas Hedström efter föredragning av juristen Isabella Markskog.

Beslut: 2020-09-03, dnr 2020:1367

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och förordnar att
NN ska beredas plats vid Y skolan.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

X kommun beslutade den 11 maj 2020 att avslå NNs ansökan om skolplacering till resursskolan Y skolan. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak följande. Beslutet är fattat enligt 10 kap. 30 § andra stycket, första punkten skollagen (2010:800). Resursskolan är till för elever där behoven av anpassningar i den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön är så stora att de inte kan tillgodoses i den ordinarie skolmiljön och där den kan utgöra ett hinder för elevens lärande och personliga utveckling. NNs behov är kartlagt och dokumenterat och med dessa underlag som grund görs bedömningen att hans behov motsvarar de fastställda kriterierna. Ansökningarna till resursskolan överstiger dock antalet platser inför kommande läsår. Av organisatoriska och ekonomiska skäl är det inte möjligt att erbjuda alla elever plats. Mottagningsteamet har gjort ett urval utifrån inkomna ansökningar och NN kommer inte erbjudas en plats på resursskolan kommande läsår. Beslutet är fattat utifrån urvalskriterierna och prioritering har gjorts utifrån NNs behov av resursskola i förhållande till övriga sökande.

NN har, genom sina vårdnadshavare, överklagat beslutet. De har i huvudsak anfört följande. NN tillhör Y skolans målgrupp och har stora behov av ett mindre sammanhang och en skola som kan möta hans behov av förutsägbarhet, kontinuitet och tydliga rutiner. Hans tre senaste skolår har dessa behov inte kunnat uppfyllas. Svårigheterna har snarare blivit större över tid. Det är inte möjligt för NN att utvecklas och nå de kunskapskrav som minst ska uppnås så länge han inte får det stöd han behöver och har rätt till.

X kommun har i yttrande till Överklagandenämnden bl.a. uppgett följande. NN kan inte erbjudas placering på resursskolan då antalet sökande är så många att det skulle innebära betydande och ekonomiska svårigheter för kommunen att ta emot fler elever. Möjlighet att utöka resursskolans lokaler finns inte. Målgruppen för resursskolan är elever som är i behov av en anpassad lärmiljö utifrån en varaktig och omfattande funktionsnedsättning relaterad till följande kriterier.

  • Förmåga till social kommunikation, social interaktion och social ömsesidighet.
  • Förmåga att utveckla, bevara och förstå relationer.
  • Omfattande svårigheter att växla mellan aktiviteter, planering och organisation samt hantera förändringar och oförutsägbarheter.
  • Begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter som stör funktionsförmågan i vardagen.
  • Starkt begränsade fixerade intressen som kan uppta stor del av uppmärksamhet och tid.
  • Sensorisk över- eller underkänslighet.

I mottagningsteamet för resursskolan ingår psykolog, skolsköterska, logoped, socionom, specialpedagog och rektor. Som underlag för bedömning av placering på skolan har antagningsteamet haft samtal med nuvarande skola samt tagit del av befintliga utredningar och pedagogisk dokumentation av vikt för ansökan. Enligt mottagningsteamets bedömning tillhör NN målgruppen för resursskolan. Det finns dock andra elever som i förhållande till NN har större behov av att placeras på resursskolan.

NNs vårdnadshavare har getts tillfälle att yttra sig över vad X kommun anfört och har i huvudsak anfört följande. Det finns mycket som tyder på att Y skolan inte har haft tillgång till all information eller till viss del fått bristfällig information om situationen. Beslutet bygger således på delvis felaktiga grunder. De har inte haft någon kontakt med mottagningsteamet och inte heller fått någon information om att observationer gjorts eller att någon i teamet träffat NN. Det betyder att skolans överlämning och den pedagogiska kartläggning skolan gjort har varit centralt för beslutet. I de åtgärdsprogram som upprättats av NNs nuvarande skola har det hela tiden funnits en oro för att det saknas möjligheter för honom att nå målen. NN behöver en trygg miljö, utan störande ljud eller klasskamrater som han måste förhålla sig till, för att kunna delta i undervisningen.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser

Av 10 kap. 30 § första stycket skollagen framgår att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

Av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 10 kap. 30 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 580) till skollagen uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Organisatoriska eller ekonomiska svårigheter

I förarbetena till bestämmelsen om skolplacering (prop. 1992/93:230 s. 73) anges bl.a. följande om innebörden av begreppet organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. ”Om ett önskemål skulle leda till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen skall kommunen kunna bortse från önske­målet. För att kommunen skall kunna bortse från önskemålet måste svårigheterna vara betydande. Det självklara fallet är att skolan inte har plats för alla som vill gå där.”

Överklagandenämnden har tidigare funnit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Överklagandenämnden har inte skäl att ifrågasätta X kommuns uppgifter om att Y skolan inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. Enligt Överklagandenämndens uppfattning står det mot den bakgrunden klart att det skulle medföra höga kostnader att bereda ytterligare elever plats på den aktuella skolan. X kommun har således haft rätt att neka elever plats på Y skolan.

Urval till den önskade skolan

Frågan blir då om X kommun har haft fog för att neka plats vid den önskade skolan i det aktuella ärendet. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid skolenheten har gått till på ett godtagbart sätt.

Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns inte i skollagen. Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att skollagens bestämmelser inte hindrar att en kommun inrättar enheter inom grundskolan med inriktning mot elever i behov av särskilt stöd. Bestämmelserna hindrar inte heller kommunerna från att göra en behovsprövning i samband med placering vid en skola med inriktning mot elever i behov av särskilt stöd (se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2017 ref. 50).

Kommunerna har följaktligen ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas vid urval till de särskilda resursskolorna. Ett grund­läggande krav är emellertid att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminer­ande sätt (jfr HFD 2015 ref. 50).

Överklagandenämnden har i ett tidigare ärende bedömt att det som urvalsprincip vid urval till resursskola är godtagbart att eleven ska uppfylla kriterierna för diagnosen generell språkstörning (se Överklagandenämndens beslut den 10 augusti 2017, dnr 2017:410). Enligt Överklagandenämndens mening är även den av X kommun tillämpade urvalsgrunden, att eleven måste tillhöra en viss målgrupp utifrån ett antal fastställda kriterier, godtagbar.

X kommun har bedömt att NN tillhör den aktuella målgruppen. Överklagande­nämnden finner ingen anledning att ifrågasätta detta. Ytterligare urval har dock skett utifrån NNs behov i förhållande till andra sökande. Enligt uppgifter i yttrande från X kommun har elever som bedömts ha ett större behov av placering vid resursskolan prioriterats framför NN.

I ärendet saknas uppgifter om vilka aspekter som ska vägas in i bedömningen av hur stort en elevs behov av resursskola är. Med hänsyn till detta finner Överklagande­nämnden att prioriteringsgrunden är alltför oprecist beskriven för att det ska vara möjligt att avgöra hur jämförelsen mellan två elevers stödbehov går till. Av detta skäl är det inte möjligt för Överklagandenämnden att bedöma om urvalet till den aktuella skolan har skett på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt.

Vidare konstaterar nämnden att det av grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsebarhet följer att det redan vid tidpunkten för ansökan ska stå klart för alla presumtiva sökanden vilka urvalskriterier kommunen avser att tillämpa för det fall samtliga elever som har sökt en viss skolenhet inte kan beredas plats vid skolan. Att ytterligare prioritering görs utifrån storleken på elevens behov framgår dock inte av den information som varit tillgänglig vid ansökningsförfarandet till den aktuella resursskolan.

Överklagandenämnden finner mot bakgrund av ovanstående att X kommun vid prioritering av elever till resursskolan Y skolan har gått tillväga på ett sätt som inte uppfyller grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsebarhet. Mot bakgrund av Överklagandenämndens bedömning att den urvalsgrund som X kommun tillämpat är godtagbar, samt att NN omfattas av den aktuella urvalsgrunden, ska överklagandet bifallas och NN ska beredas plats vid resurs­skolan Y skolan under höstterminen 2020.

På Överklagandenämndens vägnar


Elin Carbell Brunner

Beslutet har fattats av Elin Carbell Brunner, ordförande i nämnden, samt
Magnus Åhammar, Daniel Wanhatalo, Einar Jakobsson, Greger Bååt,
Elisabeth Fernell och Jonas Hedström efter föredragning av juristen
Lisa Ljunggren. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Beslut: 2019-12-19, dnr 2019:285

Överklagat beslut

Beslut den 10 mars 2019 om skolplacering

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.
Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

NN är hemmahörande i X kommun. 
Y kommun beslutade den 10 mars 2019 att avslå NNs ansökan om skolplacering i årskurs 5 vid X skola (musikklass) inför höstterminen 2019. Av beslutet framgår att för det fall hon inte placerats på sitt förstahandsval är beslutet fattat med stöd av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen (2010:800). Som skäl för beslutet anfördes i huvudsak följande. NN har inte tagits emot vid någon av de skolor som vårdnadshavarna sökt, eftersom hon är yngre än sex år vid skolstart eller är folkbokförd i en annan kommun. Hon har därför inte kunnat garanteras/erbjudas en plats i Y kommuns skolor.

NN har överklagat beslutet genom sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. De anser att NN har både talang och stor motivation för att bli antagen vid X skola (musikklass). Av antagningsbeskedet framgår inte hur många poäng hon fick på antagningsprovet. De har redan planerat att flytta i närheten av skolan. Hon har personliga skäl till varför hon behöver byta skola.

Y kommun har anfört att den rättsliga grunden för beslutet är 9 kap. 25 och 26 §§ skolförordningen (2011:185) och att en felaktig överklagandehänvisning har genererats till beslutet i aktuellt fall. Vidare har angetts att NN har deltagit i färdighetsprov och efter godkänt prov fått reservplats 12 i konkurrens med andra sökande. Y kommun har i ett senare yttrande anfört att NN inte har någon skolplacering i kommunen.

Överklagandenämnden har den 3 juni 2019, den 9 juli 2019 samt den 8 november 2019 anmodat Y kommun att inkomma med det underlag som legat till grund för beslutet att neka NN skolplacering vid X skola (musikklass). Y kommun har därefter ingett information avseende ansökan till årskurs 5 på X skolas musikklasser och information gällande NNs färdighetsprov, samt angett följande.

Till årskurs 5 fanns inga vakanta platser. Godkända elever kallas om vakanser uppstår, och då i turordning efter deras poäng på färdighetsprovet. 2019 kallades tre elever till årskurs 5. De hade resultaten 111, 104 respektive 91 av 129 möjliga poäng på färdighetsprovet. NN hade 77 poäng och har reservplats 12. Vid bedömningstillfället är två musiklärare från årskurs 5 med. Vid flera tillfällen under perioden för färdighetsprovet gör de avstämningar där musiklärarna säkerställer att de bedömer lika. Någon som inte varit med i bedömningsprocessen förut, exempelvis nyanställda, står bredvid och observerar erfarna musiklärare i tre dagar innan de själva får bedöma. NN har testats mot Ackord (6/20 poäng), Rytm (16/20 poäng), Teori (2/3 poäng), Melodi (6/20 poäng), Följa pianot (15/20 poäng), Obligatorisk sång 1 (14/20 poäng), Obligatorisk sång 2 (4/6 poäng) samt Valfri sång (14/20 poäng).

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser
I 10 kap. 9 § första stycket skollagen anges att tester och prov inte får utgöra villkor för antagning eller grund för urval till eller inom en skolenhet.

Enligt 10 kap. 9 § tredje stycket skollagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter som innebär undantag från första och andra styckena för utbildning från och med årskurs 7 och, om det finns särskilda skäl, även för utbildning från och med årskurs 4. Sådana föreskrifter får innebära att bestämmelsen i 30 § första stycket om en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts.

I 9 kap. 25 § skolförordningen anges följande. En huvudman som anordnar utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd får från och med årskurs 7 använda färdighetsprov som

1. villkor för antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp,
2. grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler sökande än platser, och
3. villkor för fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elevgrupp.

Enligt 9 kap. 26 § skolförordningen får en huvudman, efter beslut från Statens skolinspektion, använda färdighetsprov från och med årskurs 4 i de fall som avses i 25 §, om det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll och inriktning.

Enligt 10 kap. 24 § skollagen ansvarar hemkommunen för att utbildning i grundskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundskolan och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt. Skyldigheten ska fullgöras genom att hemkommunen anordnar grundskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda.

Av 10 kap. 25 § skollagen följer att en elev har rätt att bli mottagen i en grundskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev ska deninhämta yttrande från elevens hemkommun. 

Av 10 kap. 30 § första stycket skollagen framgår att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

Av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 10 kap. 30 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär (prop. 2009/10:165 s. 580). Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Frågan om mottagande i annan kommun
Överklagandenämnden konstaterar inledningsvis att NN är folkbokförd i X kommun. Y kommun har emellertid låtit henne delta i färdighetsprov vid X skola (musikklass) och anfört att hon fått en reservplats för att bli antagen till skolan. Genom att ha gett henne en reservplats på den önskade skolan får Y kommun anses ha beslutat om mottagande av NN till kommunens grundskola (jfr Överklagandenämndens beslut den 10 augusti 2017, dnr 2017:440).

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?
Den första fråga som Överklagandenämnden har att ta ställning till är om Y kommuns skolplacering får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 10 kap. 30 § andra stycket skollagen.

Y kommun har anfört att NN inte kan tas emot på X skola (musikklass) eftersom skolan haft fler sökande än det finns platser. Y kommun har inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet (närhetsgarantin) har varit avgörande för att neka NN plats vid den önskade skolan.

Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet. Att urvalet i det aktuella fallet skett genom färdighetsprov som regleras särskilt i 9 kap. 25 § skolförordningen föranleder ingen annan bedömning (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45 samt den 7 maj 2018, dnr 2018:32).

Bedömningen i detta fall
Frågan i ärendet är om Y kommun har haft fog för att frångå vårdnadshavarnas önskemål om att NN ska beredas plats vid X skola (musikklass). En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnadshavarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Överklagandenämnden har tidigare funnit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Av handlingarna i ärendet framgår att X skola (musikklass) inte har kunnat ta emot alla elever som sökt till skolan. Överklagandenämnden finner att det mot denna bakgrund skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter att bereda plats för samtliga elever som sökt plats vid skolan.

Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid skolenheten har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns inte i skollagen. Huvudregeln är att tester och prov inte får ligga till grund för urval till eller inom en skolenhet. I skolförordningen anges ett undantag från huvudregeln. För utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bl.a. musik får färdighetsprov, från och med årskurs 4, användas som grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler sökande än platser.

Mot bakgrund av den information som ingetts till Överklagandenämnden av Y kommun där det framgår bl.a. vilket instuderingsmaterial som getts till eleverna i förväg, en redogörelse för antagningsprovets upplägg dag för dag, en förteckning över vilka moment NN har testats mot samt en beskrivning av hur testningen har gått till, finner Överklagandenämnden att det går att bedöma om urvalet har skett på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt. Urvalet till X skola (musikklass) har således gått tillväga på ett sätt som uppfyller grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsebarhet.

Det har inte framkommit att Y kommun har tillämpat färdighetsprovet på ett felaktigt sätt i just NNs fall. Y kommun har följaktligen haft fog för att neka NN plats vid X skola (musikklass). Vad vårdnadshavarna anfört i övrigt föranleder inte någon annan bedömning. Mot denna bakgrund ska överklagandet avslås.

På Överklagandenämndens vägnar

Elin Carbell Brunner 
Beslutet har fattats av Elin Carbell Brunner, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt och Elisabeth Fernell efter föredragning av juristen Niklas Beijar Johansson. Ersättaren Lars Werner och kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Beslut: 2019-11-07, dnr: 2019:1036

Överklagat beslut

Beslut den 29 april 2019 om skolplacering 

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till X kommun för skyndsam ny prövning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet 

X kommunbeslutade den 29 april 2019 att avslå NNs ansökan om placering i årskurs 7 vid X skolan införhöstterminen 2019. Hon har istället fått en plats vid 
Y skolan. Som skäl för beslutet angavs följande. Då det var fler sökande till 
X skolan än tillgängliga platser måste ett urval ske, vilket har gjorts enligt den av Skolnämnden beslutade prioriteringsordningen. Skolplacering sker i följande prioriteringsordning:

  1. Särskilda skäl

  2. Önskemål med syskonförtur (eleven har äldre syskon på skolenheten)

  3. Önskemål utan syskonförtur

  4. Övriga

Om det finns fler sökande än platser med syskonförtur anses förturen starkare ju lägre årskurs syskonet går i. Om detta är lika, och därmed någon större saklig grund för särskiljning inte finns, fördelas platserna utifrån:

  1. Sökande elevs ålder, yngst går före, och om eleverna är födda på samma dag,

  2. de fyra sista siffrorna i personnumret betraktade som ett tal, lägst går före.

Urvalsreglerna a. och b. tillämpas även på önskemål utan syskonförtur och övriga.

Alla med särskilda skäl eller syskonförtur har fått sin skolplacering enligt önskemål. Urvalet har alltså gjorts inom grupp 3, med hänsyn till ålder där de yngre går före och de äldre alltså inte får sitt val tillgodosett, varvid NN hör till de äldre. Som framgår av texten är detta inte någon saklig grund, utan närmast att jämföra med ett slags lottning.

NN har, genom sina vårdnadshavare, överklagat beslutet. De har i huvudsak anfört följande. NN gick i klass 6 vid Z skolan, där elever tidigare per automatik hamnat på X skolan om inget annat val gjorts. De fick ett preliminärt beslut där de fick höra att NN plus sex klasskompisar från Z skolan istället hade hamnat på Y skolan. Sedan fick de det definitiva beskedet, men nu med skillnaden att de andra klasskompisarna blivit flyttade till X skolan. NN är med andra ord den enda i sin klass som inte fick sitt aktiva val.

X kommun har i yttrande till Överklagandenämnden i huvudsak anfört följande. Urvalsgrunden särskilda skäl har grundats på psykiskt eller fysiskt mående som hindrar att eleven kan gå på ena eller andra skolan på basis av information från vårdnadshavare och tidigare mentorer. Ingen har fått placering genom urvalsgrunden särskilda skäl utifrån fysiskt mående. När vårdnadshavare hävdat särskilda skäl har elevens dåvarande skola kontaktats. De tre elever som åberopat särskilda skäl har fått sin önskade placering. Därutöver har skolchefen bedömt att det förelåg särskilda skäl i ytterligare ett fall.

Elever som placeras i förberedelseklass (FBK) kommer ha sin placering på 
Y skolan. När eleven bedöms klara av undervisning i ordinarie klass görs en bedömning vilken klass eleven slussas till. Det innebär att klassen kan ligga på såväl Z skolan som på X skolan.

Vårdnadshavarnas beskrivning är i huvudsak korrekt, dock var det så att fem av sju elever kunde beredas plats på X skolan. Skolan gjorde först en preliminär placering, i vilken NN och sex klasskamrater placerades på Y skolan. Vid den slutliga framtagningen av underlag till skolchefens beslut blev resultatet att fem av dessa kunde placeras på X skolan. Detta gjordes enligt prioriteringsordningen. Två av eleverna placerades på Y skolan.

X kommun har till nämnden ingett placeringslistor som visar vilken skola eleverna blivit placerade på utifrån deras födelsedatum.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser

Enligt 10 kap. 30 § första stycket skollagen (2010:800) ska en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. 

Av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 10 kap. 30 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 580) till skollagen uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning enligt kommunallagen, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?

Den första fråga som Överklagandenämnden ska ta ställning till är om X kommuns beslut får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 9 kap. 15 § andra stycket skollagen. 

X kommun har anfört att NN inte kan tas emot på X skolan eftersom det varit fler sökande till skolan än tillgängliga platser och ett urval har skett. X kommun har inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet (närhetsgarantin) har varit avgörande för att neka NN plats vid den önskade skolan. 

Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Bedömningen i detta fall

Frågan i ärendet är om X kommun har haft fog för att frångå vårdnadshavarnas önskemål om att NN ska beredas plats vid den önskade skolan. En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnadshavarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. 

Överklagandenämnden har inte skäl att ifrågasätta X kommuns uppgifter om att X skolan inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. Enligt Överklagandenämndens uppfattning står det mot den bakgrunden klart att det skulle medföra höga kostnader att bereda ytterligare elever plats, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal. I förarbetena till skollagen har också utgångspunkten varit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet (prop. 1992/93:230 s. 73). X kommun har således haft rätt att neka elever plats på X skolan.

Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid skolenheten har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns dock inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas.

Överklagandenämnden gör bedömningen att urvalsprincipen syskonförtur är godtagbar (jfr Överklagandenämndens beslut den 8 september 2016, dnr 2016:300).

X kommun har beskrivit att urvalsgrunden särskilda skäl avser psykiskt eller fysiskt mående som hindrar att eleven kan gå på ena eller andra skolan. Överklagandenämnden bedömer dock att urvalsgrunden är alltför oprecist beskriven för att det ska vara möjligt att bedöma vilka skäl som kan beaktas. Av detta skäl är det inte möjligt för Överklagandenämnden att bedöma om urvalet har skett på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr Överklagandenämndens beslut den 29 juni 2017, dnr 2017:139).

Överklagandenämnden har vidare i tidigare ärenden uttalat att en grundläggande förutsättning för att skolvalet ska anses ha gått till på ett godtagbart sätt är att alla potentiella sökande kan ansöka på lika villkor och har en likvärdig tillgång till information om ansökningsförfarandet (se bl.a. Överklagandenämndens beslut den 15 december 2016, dnr 2016:560, och den 12 april 2017, dnr 2017:101). Metoden X kommun använt sig av, genom att rangordna eleverna utifrån vilken dag på året de är födda, innebär att eleverna inte har kunna söka till skolorna på lika villkor. Istället har metoden inneburit att det i praktiken varit uppgjort på förhand vilka elever som kommer att få sina val tillgodosedda och vilka som inte kommer att få det ifall det finns fler sökanden än tillgängliga platser. Ett dylikt förfarande går inte att jämställa med lottning, som hade inneburit att alla elever getts samma möjlighet att bli antagna.

Överklagandenämnden finner mot bakgrund av ovanstående att X kommun vid skolvalet har gått tillväga på ett sätt som inte uppfyller grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsebarhet vid urvalet. Mot denna bakgrund ska det överklagade beslutet om skolplacering upphävas och ärendet återförvisas till 
X kommun för förnyad prövning. 

På Överklagandenämndens vägnar

Elin Carbell Brunner

Beslutet har fattats av Elin Carbell Brunner, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Einar Jakobsson, Birgit Blomqvist, Elisabeth Fernell och Greger Bååt efter föredragning av juristen Niklas Beijar Johansson. Ersättaren Lars Werner samt juristen Stefaine de Pourbaix har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet. 

Beslut: 2019-09-26, dnr: 2019:1152

Överklagat beslut

Beslut den 3 mars 2019 om skolplacering 

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet 

X kommun beslutade den 3 mars 2019 att avslå NNs ansökan om placering i årskurs 7 vid X skolan 7–9 införhöstterminen 2019. NN placerades istället vid Y skolan. Som skäl för beslutet angavs följande. Beslutet har fattats med stöd av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen (2010:800). Det har varit fler sökande än antalet platser på den önskade skolan. Prioritering har därför skett enligt grundskolenämndens beslutade prioriteringsordning. Det skulle innebära betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter för kommunen att utöka antalet platser. Kommunen har därför beslutat om placering vid annan skolenhet än den önskade.

NN har, genom sina vårdnadshavare, överklagat beslutet. De har bl.a. anfört följande. NN går redan på X skolan i årskurs 6. Det är viktigt för honom att få fortsätta på X skolan 7–9 då han har sina vänner och lärare som han känner där. 

X kommun har i yttranden till Överklagandenämnden i huvudsak anfört följande. Ett urval görs om en skola har fler sökande än platser. Följande prioriteringsordning tillämpas vid ett urval:

1. Nyanländ elev ges företräde om den aktuella skolenheten har en låg andel nyanlända elever

2. Eleven har syskon på aktuell skola (syskonförtur)

3. Absolut närhet (fågelvägen)

4. Skulle två elever bo på exakt samma avstånd till en skola ska det lottas mellan dessa elever. 

NN har nekats plats på den sökta skolan på grund av att han inte bor tillräckligt nära i relation till övriga elever som också sökt plats på skolan (prioriteringsgrund 3 - absolut närhet). NN bor 5828 meter från X skolan 7–9. Den sista antagna eleven bor 2223 meter från X skolan 7–9. 

X skolan F–6 är en skolenhet och X skolan 7–9 är en annan skolenhet. Elever som gick i årskurs 6 på X skolan F–6 vårterminen 2019 måste därför ansöka till X skolan 7–9 om de vill gå där i årskurs 7.

I X kommuns dokument benämnt ”Regler för antagning till förskoleklass och grundskola” framgår bl.a. följande. Kommunstyrelsen har beslutat om Handlingslinjer för att främja en jämnare fördelning av nyanlända elever i behov av särskilt språkstöd. I syfte att förbättra integrationen och skapa goda utbildningsvillkor för alla elever ges nyanlända elever företräde till vissa skolplatser. För att avgöra om en skolenhet har en låg andel nyanlända elever görs en helhetsbedömning där utgångspunkten är att en skolenhet med upp till fem procent nyanlända elever är en skolenhet som har en låg andel nyanlända elever. Med nyanländ elev avses en elev som varit bosatt utomlands men som nu är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin grundskoleutbildning i Sverige senare än höstterminens start det kalenderår hen fyller sju år. En elev anses inte vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige (3 kap. 12 a § skollagen). 

Ingen elev har fått skolplacering i årskurs 7 på X skolan 7–9 utifrån urvalsgrunden Nyanländ elev. NN har således inte påverkats av denna urvalsgrund.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser m.m.

Placering av elev i skolenhet 

Av 10 kap. 30 § första stycket skollagen framgår att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. 

Av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Enligt 10 kap. 31 § skollagen har som har blivit placerad vid en viss skolenhet rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 30 § andra stycket. 

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 10 kap. 30 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 580) till skollagen uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Skolenhetsbegreppet

Enligt 1 kap. 3 § skollagen är en skolenhet en av huvudman organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad.

I förarbetena (prop. 2009/10:165) till bestämmelsen anges att skolenhet ska stå för en av huvudmannen organiserad enhet som omfattar verksamheten i en byggnad eller i flera närliggande byggnader och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon byggnad. Uttrycket används t.ex. i samband med val av skola och mottagande i en vald skola. Av definitionen följer att en skolenhet även omfattar verksamhet som ibland bedrivs t.ex. på en arbetsplats. Däremot är inte en enhet automatiskt synonym med rektorns ansvarsområde eller andra organisatoriska indelningar som bestämts av huvudmannen. En rektors ansvarsområde kan således omfatta en eller flera skolenheter (s. 216 f.).

Vidare anges att begreppet skolenhet avser skolan i fysisk bemärkelse, dvs. de byggnader, lokaler och utrymmen utomhus där huvudmannen bedriver sin verksamhet. För att flera byggnader ska anses som en skolenhet krävs att de ligger någorlunda nära varandra och på ett naturligt sätt hör ihop. Byggnaderna i en skolenhet ingår också i samma administrativa enhet. Även verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad men som är nära knuten till enheten omfattas av begreppet skolenhet (s. 633).

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?

Den första fråga som Överklagandenämnden ska ta ställning till är om X kommuns beslut får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 10 kap. 30 § andra stycket skollagen.

X kommun har anfört att NN inte kan tas emot på den önskade skolan eftersom skolan har fått fler ansökningar än det finns platser. Ett urval har gjorts i enlighet med kommunens riktlinjer. Kommunen har inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet (närhetsgarantin) har varit avgörande för att neka NN plats vid den önskade skolan. Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45). 

Bedömningen i detta fall

Frågan i ärendet är om X kommun har haft fog för att frångå vårdnadshavarnas önskemål om att NN ska beredas plats vid den önskade skolan.

En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnadshavarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. 

Överklagandenämnden har tidigare funnit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45). 

Av handlingarna i ärendet framgår att den önskade skolan inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. X kommun har bl.a. anfört att skolan haft fler sökande än antalet platser, och att det skulle innebära betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter för kommunen att utöka antalet platser. Det finns inte skäl att ifrågasätta dessa uppgifter. Överklagandenämnden finner att det mot denna bakgrund skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter att bereda samtliga elever plats på skolan. Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. 

Av handlingarna i ärendet framgår att NN under vårterminen 2019 har gått i årskurs 6 på X skolan F–6 och att han inför höstterminen 2019 söker till årskurs 7 i X skolan 7–9. 

Överklagandenämnden konstaterar att en elev har rätt att gå kvar vid den skolenhet där han eller hon har blivit placerad, om det t.ex. inte innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen (10 kap. 31 § skollagen). Frågan uppkommer därför om X skolan F–6 och X skolan 7–9 är en eller två skolenheter.

Överklagandenämnden har tidigare uttalat att vid bedömningen av om skolor ska betraktas som en eller två skolenheter saknar det betydelse om skolorna ingår i samma rektors ansvarsområde, är inom samma budgetram, har samma elevhälsa och om viss personal går mellan skolorna (jfr Överklagandenämndens beslut den 5 september 2019, dnr 2019:801). 

Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 250) framgår vidare att kommunen ska ha fortsatt frihet att organisera verksamheten på det sätt som bäst passar de lokala förutsättningarna. Överklagandenämnden noterar att innebörden av att kommunen har frihet att organisera sin verksamhet bl.a. innebär att den kan bestämma storleken på en skolenhet (jfr Överklagandenämndens beslut den 11 maj 2016, dnr 2016:41). Av förarbetena (a.a.s. 250) framgår även att en skola ofta är detsamma som en skolenhet, men behöver inte nödvändigtvis vara det. Nämndens bedömning är att en kommun får besluta att det finns flera skolenheter inom samma skolbyggnad.

Överklagandenämnden vill dock framhålla att det finns en gräns för hur långt kommunens frihet att utforma sin verksamhet kan utsträckas. Kommunen behöver alltid beakta vilka konsekvenser organiseringen av dess skolenheter får för all reglering i skollagen. Den får t.ex. inte organisera och administrera sina skolenheter på så sätt att elevers lagstadgade rättighet att gå kvar vid den skolenhet där de placerats kringgås, se ovan.

I det nu aktuella ärendet har X kommun beslutat att X skolan består av två skolenheter, varav den ena enheten omfattar årskurserna F–6 och den andra enheten omfattar årskurserna 7–9. Nämnden finner att en sådan typ av uppdelning av årskurser i olika skolenheter framstår som naturlig och är godtagbar. 

Utifrån de omständigheter som framkommer i ärendet finner nämnden således inte skäl att ifrågasätta att X skolan F–6 och X skolan 7–9 är två olika skolenheter. Nämnden vill dock ändå påpeka att omständigheten att X skolan F–6 och 7–9 är två olika skolenheter kan framstå som otydlig för den enskilde då denna uppdelning enligt nämnden inte framgår tydligt på skolans hemsida.  

Överklagandenämnden har då att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid X skolan 7–9 har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns dock inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas.  

Överklagandenämnden har i ett tidigare ärende, som gällde skolplacering i förskoleklass, uttalat att den första urvalsgrunden som X kommun tillämpar, nyanländ elevges företräde om den aktuella skolenheten har en låg andel nyanlända elever, inte är saklig (se Överklagandenämndens beslut den 5 juli 2019, dnr 2019:720). Nämnden bedömde att urvalsgrunden ”nyanländ elev” därför inte är godtagbar. I det nu förevarande ärendet som gäller skolplacering i grundskola finner nämnden inte skäl att göra någon annan bedömning. Omständigheten att X kommun gällande elever i grundskolan, till skillnad från elever i förskoleklass, tillämpar skollagens definition av begreppet nyanländ elev föranleder inte någon annan bedömning.

X kommun har dock uppgett att ingen elev har fått skolplacering i årskurs 7 på den önskade skolan utifrån urvalsgrunden ”nyanländ elev”. Överklagandenämnden finner därför inte skäl att upphäva beslutet på den grunden att urvalsgrunden ”nyanländ elev” inte är godtagbar.

De andra urvalsprinciper som har tillämpats av X kommun är elever som har syskon på skolan och därefter de elever som bor närmast skolan, fågelvägen (s.k. ”absolut närhet”). Överklagandenämnden bedömer att de urvalsprinciperna är godtagbara (jfr Överklagandenämndens beslut den 8 september 2016, dnr 2016:300). 

Det har inte framkommit att kommunen har tillämpat dessa urvalsprinciper på ett felaktigt sätt i just NNs fall. Kommunen har följaktligen haft fog för att neka NN plats vid den önskade skolan. Vad vårdnadshavarna anfört i övrigt föranleder inte någon annan bedömning. Mot denna bakgrund ska överklagandet avslås. 

På Överklagandenämndens vägnar 

Magnus Åhammar

Beslutet har fattats av Magnus Åhammar, vice ordförande i nämnden, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt, Elisabeth Fernell och Jonas Hedström efter föredragning av juristen Christine Lundgren. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.  

Senast uppdaterad: 14 september 2020