Särskilt stöd

Överklagat beslut

Beslut den 22 januari 2020 om placering i särskild undervisningsgrupp

Beslut

Överklagandenämnden bifaller överklagandet och upphäver beslutet om placering i särskild undervisningsgrupp.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Rektorn vid X-skolan i Y kommun fattade den 22 januari 2020 beslut om placering i särskild undervisningsgrupp för NN som går i årskurs 8.

Av beslutet om placering i särskild undervisningsgrupp framgår bl.a. att undervisningen bedrivs i huvudsak enligt individuellt utformat schema.

Överklagandet

NN har överklagat beslutet genom sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. Schemat för denna grupp innebär avsteg från ordinarie schema. Flera ämnen saknas och skoldagarna innehåller färre timmar och avvikelse från timplanen med mindre undervisningstid. Detta innebär en anpassad studiegång. Beslutet har uppenbarligen inte föregåtts av de noggranna överväganden som krävs enligt skollagen. Schemat innebär att NN inte kommer att få behörighet till gymnasieskolans nationella program eftersom schemat inte innehåller samtliga skolämnen. Eleverna i den särskilda undervisningsgruppen behandlas olämpligt. Den särskilda undervisningsgruppen undervisas avskilt från klasskamraterna i ett hus ca 200 meter från skolgården och de tvingas äta lunch i lokalen istället för i matsalen som alla andra. Eleverna i den särskilda undervisningsgruppen får inte träffa klasskamraterna på raster. Rasterna tillbringas inomhus i undervisningslokalen då de inte får gå ut. Skolans personal följer till och med eleverna i gruppen till bussen och detta vid ett klockslag där de inte riskerar att träffa sina vanliga klasskamrater.

Rektorns inställning

Rektorn har i yttrande till Överklagandenämnden bl.a. uppgett följande. Eleven har haft olika former av särskilt stöd och kortsiktiga disciplinära åtgärder sedan mellanstadiet. Det behov av särskilt stöd som eleven har kan inte erbjudas i form av stöd inom klassens ram. Sedan årskurs fem har hen haft extra anpassningar som tillsammans med de kortsiktiga disciplinära åtgärder som vidtagits inte varit framgångsrika i syfte att möjliggöra en förändring av elevens beteende. Lokalen för SU-gruppen är placerad i ett av skolans skolhus. NN behöver också förberedelse vid förändringar, varför hen behöver äta skollunch i en lugn och avskild miljö som en anpassning utifrån hens behov. NN behöver vidare vuxenstöd i att hantera de situationer som kan uppstå. Det har också vid flertalet tillfällen tidigare förekommit kränkningar och incidenter mot elever och personal på raster och i matsalen. Det är en arbetsmiljöfråga för både elever och personal.  Eleven erbjuds undervisning utifrån gällande timplan i SU-gruppen. Eleven har inte anpassad studiegång. Det fanns även ett åtgärdsprogram för vårterminen 2019. För höstterminen 2019 finns inget åtgärdsprogram framtaget.

NNs vårdnadshavare har lämnat synpunkter på rektorns yttrande och bl.a. anfört följande. Det fanns inte några åtgärdsprogram för NN som kan ha legat till grund för beslut om att placera hen i särskild undervisningsgrupp. De särskilda stödåtgärder som vidtagits förefaller därmed snarare ha varit av disciplinär karaktär. NN är hemma och har inte någon skolgång i nuläget.

Utredningen i ärendet

I psykologisk utredning den 13 maj 2019 anges bl.a. att det är relevant med insats vad gäller beteendeproblematik och en fördjupad barnpsykiatrisk bedömning utifrån det resultat som framkommit.

I en handling benämnd Extra anpassningar den 8 september 2017 anges bl.a. följande. Eleven ges extra anpassningar i form av plats att gå till vid affekt. Hen hade placering i klassrummet som fungerade bra för NN men inte för övriga klassen, extra vuxenstöd i sociala situationer. I klassrummet har hen fått en skärm att sitta bakom, inlagda pauser i arbetstiden och extra färdighetsträning.

I åtgärdsprogrammet den 30 april 2019 anges som åtgärder att NN får undervisning i en särskild undervisningsgrupp bestående av 4-5 elever i teoretiska ämnen, för att öka möjligheten till studiero och hjälpa NN att stänga ute stimuli från andra elever. NN läser de praktisk/estetiska ämnena med sin hemklass. Samtalsstöd av skolkurator ges med fokus på sociala strategier.

I ärendet finns ett åtgärdsprogram som har beslutats den 15 februari 2020 av rektorn AA (sid. 3). Första sidan i dokumentet är daterad den 16 januari 2020. Då var BB rektorn för X-skolan enligt övrigt underlag i ärendet (bl.a. bilaga 7).

I pedagogisk utredning den 8 januari 2019 anges följande. NN har inga kognitiva svårigheter och har goda förutsättningar att ta in kunskap både visuellt och auditivt vilket underlättar hens skolgång. I samråd med NN och hens vårdnadshavare har man tagit beslut om att NN sitter ensam med tillgång till en flyttbar skärm, som hen själv kan justera som hen vill. NN visar att hen har god förmåga att nå kunskapsmålen. I sociala färdigheter visar NN svårigheter i samspel med andra. Kamratrelationerna fungerar mindre bra. Hen har vid flera tillfällen hamnat i konflikt med flera klasskamrater.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.

Av 3 kap. 7 § skollagen (2010:800) framgår att om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska hen eller hon ges sådant stöd. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Av 3 kap. 8 § skollagen framgår att särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollagen eller annan författning.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå.

Av 3 kap. 10 § skollagen framgår att det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås

Av 3 kap. 11 § skollagen framgår att ett beslut enligt 3 kap. 9 § får innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild under­visningsgrupp) än den som eleven normalt hör till om det finns särskilda skäl

I förarbetena till bestämmelsen i 3 kap. 11 § skollagen (prop. 2009/10:165 s. 292 f.) anges i huvudsak följande. Stödinsatsen ska i första hand ges i den gemenskap eller gruppering där eleven vanligtvis ingår. Placering i särskild undervisnings­grupp n ske om det finns bättre förutsättningar att ge en elev det stöd som eleven behöver i en sådan grupp. Förutom inlärningsproblematik kan det handla om olika funktionsnedsättningar, språkproblem, beteendestörningar m.m. Det har riktats kritik mot hur vissa kommuner har använt möjligheten att inrätta särskilda undervisningsgrupper som en utväg, när det handlar om utagerande elever eller elever med svår social problematik, utan att andra stödmöjligheter inom den ordinarie gruppen prövats i tillräcklig utsträckning. Det är viktigt att skolan har en möjlighet att använda särskilda undervisningsgrupper som åtgärd för elever i behov av särskilt stöd, under förutsättning att det kan ske på ett rättssäkert sätt. Placering i en särskild undervisningsgrupp ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst kan tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Placeringen ska regelbundet omprövas.

Överklagandenämndens bedömning

Placering i särskild undervisningsgrupp är ett särskilt beslut m fattas av rektorn i samband med ett beslut om åtgärdsprogram. Eleven ska ha behov av särskilt stöd. Därutöver krävs även särskilda skäl. En placering i särskild undervisningsgrupp kan ske om elevens behov bäst kan tillgodoses där och alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats.

En viktig del i Överklagandenämndens överprövning av beslutet är utredningens kvalitet. Syftet med en utredning enligt 3 kap. 7 § skollagen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd som eleven har. Det ska också finnas underlag så att det går att ta ställning till om det föreligger särskilda skäl för att placera eleven i en särskild undervisningsgrupp. Om utredningen inte är tillräcklig för att bedöma det eventuella behovet av särskilt stöd bör Överklagandenämnden upphäva beslutet (prop. 2009/2010:165 s. 585 f.).

Nämnden konstaterar att pedagogiska utredningen i ärendet är daterad den 8 januari 2019, dvs. för mer än ett år sedan. En aktuell kartläggning av NNs sociala skolsituation och en aktuell pedagogisk bedömning av hens kunskapsinhämtning har därmed saknats vid beslutstillfället för placering i särskild undervisningsgrupp. Detta är en brist.

Nämnden anser att utredningen i ärendet visar att NN har sociala svårigheter som är kopplande till hens beteendeproblematik. Av handlingarna framgår att skolan har haft extra anpassningar inom ordinarie klassen för NNs sociala svårigheter och att detta stöd inte har fungerat. I vilken omfattning och på vilket sätt har NN fått stöd, t.ex. vuxet stöd för sociala svårigheter, inom ordinarie undervisningen framgår dock inte med tydlighet och konkretisering i utredningen. Av utredningen i ärendet framgår inte heller att alternativet att låta NN gå kvar i sin ordinarie undervisningsgrupp med eventuella särskilda stödåtgärder prövats av skolan innan rektorn beslutat om placering i särskild undervisningsgrupp. Det kan inte heller utläsas av det tidigare åtgärdsprogrammet daterat den 30 april 2019.

Av underlaget i ärendet framgår det inte heller att det överklagade beslutet beslutats av rektorn i samband med ett åtgärdsprogram, vilket innebär en formell brist.

Det överklagade beslutet har mot bakgrund av ovanstående inte tillkommit i den ordning som förutsätts i förarbetena till skollagen. Därtill finner nämnden att rektorn inte visat att det föreligger särskilda skäl för sådana ingripande åtgärder som att placera NN i särskild undervisningsgrupp. Överklagandenämnden finner att det överklagade beslutet om placering i särskild undervisningsgrupp på dessa grunder ska upphävas.

På Överklagandenämndens vägnar

Elin Carbell Brunner

Beslutet har fattats av Elin Carbell Brunner, ordförande i nämnden, samt
Magnus Åhammar, Daniel Wanhatalo, Einar Jakobsson, Greger Bååt,
Elisabeth Fernell och Jonas Hedström efter föredragning av juristen
Jeanna Fransén. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Kopia till

Rektorn vid X-skolan i Y kommun

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet om åtgärdsprogram och återförvisar ärendet till rektorn vid Y-skolan i X kommun för skyndsam kompletterande utredning och förnyad prövning. 
Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Det överklagade beslutet

X kommun beslutade den 18 september 2018 om åtgärdsprogram för NN som går i årskurs 1.

Åtgärdsprogrammet innehåller bl.a. följande åtgärder:

- Teckenspråksstöd finns i den dagliga verksamheten för att ge stimulans för att kommunicera i tal och skrift. Teckenspråksstöd har individuella reflektionsmöten och undervisningstillfällen med NN enligt schema 
o 07:30 – 13.45 tisdag, torsdag och fredag 
o 07:30 – 14:30 måndag och onsdag
Stödet innefattar förförståelse inför dagens lektioner, reflektion efter skoldagen och fokus på nya begrepp i matematik, svenska, SO och NO. 
- Teckenspråksstöd ger stöd och stimulans i social utveckling. Vid behov ska teckenspråksstöd teckna det pedagogerna säger i olika lärande aktiviteter. 
- Hörselpedagog träffar NN cirka 30 minuter varannan vecka och arbetar då med muntlig uttrycksförmåga och gör individuella anpassningar kring språkförståelse utifrån aktuell nivå. 
- NN deltar 2-3 gånger per termin i hörselgruppsverksamhet som anordnas av hörselpedagoger. Hon får identifikation och kunskap och får lära sig att skapa egna strategier för att klara vardagen ur ett hörselperspektiv.

Överklagandet

NN har överklagat beslutet genom sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. Det stöd om 31,5 timmar per vecka som erbjuds NN tillgodoser inte hennes behov av att utvecklas som andra elever utan funktionsnedsättning. Skolan anger att NN behöver få stöd för att bli säkrare under sin dag i skolan och på fritidshemmet. NN har tappat mark i sin språkutveckling. Stödtiden ger inte utrymme för aktiviteter att utveckla NN under de timmar hon vistas på fritidshemmet. NN ska tilldelas en heltäckande insats under sin skoldag, vilket innefattar tiden på fritidshemmet.

Utredningen i ärendet

Rektorn har bl.a. gett in 
- en pedagogisk utredning av NNs behov av särskilt stöd (daterad den 1 november 2017)
- två utvärderingar av föregående åtgärdsprogram (daterade den 14 februari 2018 och den 21 juni 2018) 
- ett tidigare åtgärdsprogram (daterat den 29 november 2017)

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.

Av 3 kap. 8 § skollagen framgår i huvudsak att om det framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Enligt förarbeten till skollagen (prop. 2013/14:160 s. 27 ff.) är utgångspunkten att åtgärdsprogrammet ska vara ett redskap för lärare, rektorer och annan skolpersonal i arbetet med att stödja en elev i behov av särskilt stöd så att han eller hon kan uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Av förarbeten till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 404 f.) följer vidare att fritidshemmet, förutom att erbjuda eleverna en meningsfull fritid, ska stimulera elevernas utveckling och lärande och inte bara vara ett stöd i elevernas utveckling. En förutsättning för att eleverna ska uppleva fritiden som meningsfull är att verksamheten utformas med deras behov, intressen och erfarenheter som grund och att stor vikt ska läggas vid att uppmuntra eleverna att i samspel med kamrater och vuxna utveckla sin sociala kompetens. Verksamheten ska därför utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap, både mellan eleverna och vuxna. Fritidshemmet kan genom att arbeta med en utforskande, laborativ och praktisk metodik även medverka till att skolans kunskapsmål uppnås.

Av samma förarbeten (ovan anförd prop. s. 287) följer att fritidshemmet inte har några egna mål, men följer läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och arbetar därmed mot samma mål. Eleverna kan behöva stöd i fritidshemmet för att förebygga svårigheter för eleven att uppnå skolans mål. Därför föreslås att bestämmelserna om särskilt stöd i 3 kap. även ska gälla för fritidshemmet.

Av 4 kap. i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (SKOLFS 2010:37) framgår att undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värde¬grund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i läroplanen (avseende grundskolan).

Överklagandenämndens bedömning

Ramen för Överklagandenämndens prövning
Överklagandenämnden kan vid en prövning av ett överklagat åtgärdsprogram antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning (28 kap. 16 § andra stycket skollagen). Nämnden är förhindrad att besluta att särskilt stöd ska ges i en viss omfattning eller i en viss form.

Prövningen i sak 
Vårdnadshavarna har i sitt överklagande angett att NN inte får sitt behov av särskilt stöd på fritidshemmet tillgodosett. Prövningen i ärendet är därför begränsad till om skolan genom åtgärdsprogrammet tillgodoser NNs behov av stöd på fritidshemmet.

En viktig del i Överklagandenämndens överprövning av åtgärdsprogrammet är utredningens kvalitet. Syftet med utredningen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Om utredningen inte är tillräcklig för att bedöma det eventuella behovet av särskilt stöd bör Överklagandenämnden upphäva åtgärdsprogrammet (prop. 2009/2010:165 s. 585 f.).

Fritidshemmet har inte några egna mål och kunskapskrav. Det anges dock i förarbetena att en elev kan behöva stöd i fritidshemmet för att förebygga svårigheter att nå målen i grundskolan eller förskoleklassen. Utgångspunkten för om en elev är i behov av särskilt stöd på fritidshemmet är således att sådant stöd behövs för att ge eleven förutsättningar att nå kunskapskraven i grundskolan. En elev med andra svårigheter i sin skolsituation, såsom en funktionsnedsättning, som på längre sikt kan påverka elevens möjligheter att nå kunskapskraven kan av detta skäl vara i behov av särskilt stöd. För att eleven av detta skäl ska vara i behov av särskilt stöd i fritidshemmet krävs att stödåtgärder i denna skolform behövs för att eleven på längre sikt ska ges förutsättningar att nå kunskapskraven i grundskolan.

En förutsättning för att eleven ska vara i behov av särskilt stöd på fritidshemmet är följaktligen att det finns en koppling till elevens måluppfyllelse i grundskolan på så sätt att särskilt stöd behövs för att ge eleven förutsättningar att nå kunskapskraven i grundskolan, antingen för närvarande eller på sikt.

Av utredningen i ärendet framgår att NN ges omfattande särskilt stöd under sin skoldag genom att en hörselpedagog finns tillgänglig för henne under all tid som hon ges undervisning. Det framgår också att NN genom denna undervisning får utveckla sitt språk för att kommunicera och lära. Det anges också att resultatet i träningssituationen tillsammans med hörselpedagog och teckenspråksstöd pekar på en positiv utveckling för NN när det gäller bl.a. grammatisk förståelse, men att hon behöver fortsatt stöd och stimulans för att befästa sina kunskaper. Skolan anger också att NN är i behov av undervisning kring ord- och begrepp, meningsbyggnad och grammatik.

Överklagandenämnden konstaterar att det framgår av utredningen att NN utvecklas genom det särskilda stöd som hon ges under skoldagen. Av utredningen framgår emellertid inte hur NN ligger till mot kunskapskraven i årskurs 1. Det finns därför inte förutsättningar att ta ställning till om NN är i behov av särskilt stöd på fritidshemmet för att förbygga svårigheter att uppnå kunskapskraven i grundskolan.

Utredningen är därmed inte tillräcklig för att det ska gå att ta ställning till NNs behov av särskilt stöd på fritidshemmet. Mot denna bakgrund ska det överklagade beslutet upphävas och ärendet återförvisas till rektorn vid Y-skolan för skyndsam kompletterande utredning och förnyad prövning.

Överklagandenämnden noterar slutligen att det av åtgärdsprogrammet inte framgår vem som ansvarar för uppföljningen och utvärderingen av åtgärdsprogrammet, något som enligt skollagen ska framgå. Detta utgör en formell brist.

På Överklagandenämndens vägnar

Niklas Schüllerqvist

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt och Elisabeth Fernell efter föredragning av juristen Helena Söderberg. Ersättaren Lars Werner och kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet om anpassad studiegång och återförvisar ärendet till rektorn vid Y-skolan för förnyad prövning.
Beslutet får inte överklagas.

Ärende

X kommun beslutade den 28 augusti 2017 om anpassad studiegång för NN som går i årskurs 8. I beslutet anges att NN undervisas enskilt måndagar 14.30–15.00 i ämnet biologi och torsdagar 14.00 – 14.30 i ämnet matematik.
NN har överklagat beslutet om anpassad studiegång genom sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. De vill att NN ska ha undervisningstillfällen varje dag på eftermiddagen.

Rektorn har i yttrande till Överklagandenämnden bl.a. uppgett att NN under höstterminen 2016 och vårterminen 2017 hade anpassad studiegång och att han undervisades 30 minuter varje tillfälle. Detta skedde inledningsvis tre tillfällen per vecka och utökades efter en tid till fem tillfällen, då förlagt till morgonen. På önskemål från vårdnadshavarna har NN gått i skolan med anpassad studiegång på eftermiddagen. Skolan kan i dagsläget erbjuda undervisning inom ramen för ordinarie klassundervisning alternativt enskild undervisning förmiddagar.

NNs vårdnadshavare har lämnat synpunkter på rektorns yttrande och bl.a. anfört följande. Beslutet om anpassad studiegång bygger på skolans resursbrist, inte på NNs behov. Rektorn har sagt att det inledningsvis ska vara två undervisningstillfällen per vecka. Detta på grund av att man saknar lärare på skolan, inte för att det är NNs behov. NNär inte i form att ta in någon undervisning förrän efter lunch. De två tillfällen i veckan han varit i skolan har fungerat bra. Han har för närvarande förmåga att ha undervisning 1-2 pass på eftermiddagen fem dagar per vecka.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.
Av 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Av 3 kap. 12 § skollagen framgår att om det särskilda stödet för en elev i grundskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut om särskilt stöd innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.

Överklagandenämndens bedömning

Ramen för Överklagandenämndens prövning
NN har genom sina vårdnadshavare överklagat ett beslut om anpassad studiegång. Det finns i ärendet uppgifter om beslut om åtgärdsprogram och om enskild undervisning. Dessa beslut har dock inte överklagats. Överklagandenämndens prövning omfattar därmed enbart beslutet om anpassad studiegång.

Utredningen i ärendet
Det huvudsakliga syftet med en utredning enligt 3 kap. 8 § skollagen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Att ett åtgärdsprogram föregås av en ordentlig utredning är av yttersta vikt för att tillräckliga och adekvata särskilda stödåtgärder ska kunna ges. Omfattningen av en utredning beror på det enskilda fallet. En utredning bör bestå av två delar; en del där elevens skolsituation kartläggs och eventuella utlåtanden inhämtas och en del med en bedömning, utifrån den kartläggande delen, av vilken typ av särskilt stöd eleven har behov av och ungefär i vilken omfattning. I den kartläggande delen krävs som regel även en analys av de tänkbara orsakerna till elevens svårigheter (jfr bl.a. Överklagandenämndens beslut den 16 januari 2014 med dnr 2013:468 och Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram s. 27 ff.).

Av utredningen i ärendet framgår bl.a. att undervisning på förmiddagen fungerar sämre eftersom NN behöver sova längre för att orka med aktiviteter som är kravfyllda.

Beslutet om anpassad studiegång

Överklagandenämnden finner att det är visat i ärendet at NN har behov av anpassad undervisning för att klara av skolgången. Det som återstår att pröva är i vilken utsträckning studiegången anpassas.

Anpassad studiegång är ett mycket ingripande beslut för den enskilde eleven. Avsaknaden av undervisning i vissa ämnen kan komma att innebära att eleven inte kan bli behörig till nationella program i gymnasieskolan. Det är därför att stor vikt att rektorn säkerställer att det finns behov av att undervisningens omfattning inte minskas mer än vad eleven har behov av. Det är också viktigt att, när behovet av anpassning är stort och eleven endast orkar med undervisning i liten omfattning, att skolan noga avväger vilka ämnen eleven ges undervisning. 
I det aktuella ärendet framstår det inte som att anledningen till att NN endast ges undervisning tre gånger i veckan 30 minuter per tillfälle grundas i NNs behov. Av rektorns yttrande i ärendet framgår att skolan inte kan ge undervisning i enlighet med vårdnadshavarnas önskemål.

Det framgår inte av utredningen i ärendet att skolan tagit ställning till hur många timmar per vecka NN, utifrån hans behov, kan ges undervisning. Det framgår inte heller att någon avvägning skett när det gäller vilka ämnen NN ska ges undervisning i vid de tillfällen han är i skolan. Detta innebär att det överklagade beslutet om anpassad studiegång är behäftat med sådana brister att detta ska upphävas. Ärendet ska återförvisas till rektorn för Y-skolan för skyndsam kompletterande utredning och förnyat beslut.

På Överklagandenämndens vägnar 
Niklas Schüllerqvist 

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt och Elisabeth Fernell efter föredragning av juristen Nisse Rosenlund Hedman. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren och ersättaren Lars Werner har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Beslut

Yrkandet om sekretess för utredningen besvaras på så sätt att Överklagandenämnden sekretessmarkerar de handlingar som innehåller känsliga uppgifter.

Överklagandenämnden avslår överklagandet och fastställer åtgärdsprogrammet.
Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Det överklagade beslutet
Rektorn vid X-skolan i Y kommun beslutade den 15 augusti 2017 om åtgärdsprogram för NN som går i årskurs 1. 

Överklagandet
NN har överklagat beslutet genom sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. Beslutet om åtgärdsprogram saknar underlag. Det saknas kartläggning, bedömning och analys. Det ska i underlaget redogöras för hur man arbetar med att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. De önskar en handlingsplan för skoltid. 

Behovet av särskilt stöd är otydligt beskrivet. Man utgår från NN motoriska utmaningar men utelämnar den pedagogiska biten. Åtgärdsprogrammets innebörd behöver förtydligas och det behövs dokumentation av bl.a. vilket stöd som ska ges, hur och av vem. Den special-pedagogiska bedömningen är bristfällig, man har inte kartlagt, utrett eller analyserat behov, metoder i lärandemiljön eller vilka förhållanden som råder som påverkar NN skolsituation. Den pedagogiska utvärderingen är bristfällig och utelämnar det faktum att NN hade en resurs på heltid hela året i förskoleklass samt på fritids, vilket var en förutsättning för NN att klara förskoleklass. Resursen fick inte medverka i utvärderingen. Utvärderingen innehåller felaktigheter.

Det saknas åtgärdsprogram för fritids. Beslut om åtgärdsprogram för både skola och fritids meddelades muntligt på möte den 21 juni 2017. Den handlingsplan som finns är bristfällig. De har inte erbjudits att medverka vid upprättandet av åtgärdsprogrammet. Det framgår inte vem som ansvarar för uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet. De önskar att utredningen beläggs med sekretess.

Överklagandenämnden har även tagit del av Kommentarer till Pedagogisk utvärdering från den 12 oktober 2017, Anteckningar från Planeringsmöte inför ett arbete med att upprätta en handlingsplan med extra anpassningar från den 25 juli 2017, Handlingsplan med extra anpassningar, Förslag på handlingsplan från habiliteringen, Reviderad handlingsplan gällande fr.o.m. 11 oktober 2017, Förtydligande till överklagan, Komplettering till överklagan, Åtgärdsprogram med utvärdering, dokument benämnt Mejlkonversation pedagogisk utvärdering samt utredning den 7 december 2015, intyg den 15 februari, den 17 februari och den 1 mars 2017 samt allmän information från sjukgymnast ingivna av vårdnadshavarna.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.
Av 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Överklagandenämndens bedömning

Ramen för Överklagandenämndens prövning
Överklagandenämnden kan vid en prövning av ett överklagat åtgärdsprogram antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet (28 kap. 16 § andra stycket skollagen). Nämnden prövar bl.a. om utredningen inför upprättandet av åtgärdsprogrammet kan anses vara tillräcklig för att bedöma elevens behov av särskilt stöd, om eleven genom det särskilda stödet kan förväntas nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås, om åtgärderna som anges är konkreta och utvärderingsbara och om lagens krav i övrigt på vad åtgärdsprogrammet ska innehålla är uppfyllda. Nämnden kan inte sätta ett annat beslut i det överklagade beslutets ställe, stryka eller lägga till uppgifter i ett åtgärdsprogram. Nämnden kan inte besluta om att skolan ska skriva en ny handlingsplan. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning (28 kap. 16 § andra stycket skollagen).

Yrkandet om sekretess
Av 23 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) framgår bl.a. att sekretess gäller hos Skolväsendets överklagandenämnd i ärenden som uppkommit där till följd av överklagande av beslut, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ett ärende. Överklagandenämnden har således en skyldighet att göra en sekretessprövning vid varje tillfälle någon begär uppgifter eller handlingar i ett ärende. Det saknas bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen eller andra föreskrifter som ger Överklagandenämnden möjligheter att belägga uppgifter eller allmänna handlingar i ett ärende med sekretess innan någon begär att ta del av dem. Vårdnadshavarnas yrkande om sekretess för utredningen ska därför besvaras på så sätt att de handlingar som innehåller känsliga uppgifter sekretessmarkeras och att en sekretessprövning görs för det fall någon begär att få ut handlingar.

Vårdnadshavarnas medverkan
I ”Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd” daterad den 23 maj 2017 anges att vårdnadshavarna inte medverkat i utredningen. Det framgår dock av uppgifter i ärendet att vårdnadshavarna fått del av den pedagogiska utvärdering som gjorts i juni 2017 och att de lämnat synpunkter på denna, samt att de deltagit i möten med skolan gällande stöd till NN den 21 juni och den 25 juli 2017.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Innebörden av att vårdnads¬havarna ska ges möjlighet att delta vid upprättandet är, enligt Överklagandenämndens praxis, att de inför upprättandet av ett åtgärdsprogram har rätt att få insyn i utredningen och att de ska ha möjlighet att få framföra sina synpunkter.

Utifrån vad som framkommer av handlingarna i ärendet finner Överklagande¬nämnden att vårdnadshavarna har getts möjlighet att delta inför upprättandet av åtgärdsprogrammet på det sätt som krävs.

Utredningen i ärendet
Det huvudsakliga syftet med en utredning enligt 3 kap. 8 § skollagen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Att ett åtgärdsprogram föregås av en ordentlig utredning är av yttersta vikt för att tillräckliga och adekvata särskilda stödåtgärder ska kunna ges. Omfattningen av en utredning beror på det enskilda fallet. En utredning bör bestå av två delar; en del där elevens skolsituation kartläggs och eventuella utlåtanden inhämtas och en del med en bedömning, utifrån den kartläggande delen, av vilken typ av särskilt stöd eleven har behov av och ungefär i vilken omfattning. I den kartläggande delen krävs som regel även en analys av de tänkbara orsakerna till elevens svårigheter (jfr bl.a. Överklagandenämndens beslut den 16 januari 2014 med dnr 2013:468 och Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram s. 27 ff.).

Skolans utredning är förhållandevis kortfattad. Dokumentet ”Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd” innehåller en kartläggande del där man med hjälp av Skolverkets bedömningsstöd utrett NN förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen i årskurs 1. Dokumentet benämnt ”Pedagogisk utvärdering” innehåller en redogörelse för vardagssituationer, social situation och kunskapsutveckling. Vad gäller NN kunskapsutveckling anges att speciallärare bedömt kunskapsutvecklingen normal samt att NN inte behöver mer förberedelse och stöd än övriga elever i klassen vid genomgångar och instruktioner. Av protokoll från elevhälsomöte den 21 juni 2017 framgår att NN under kommande läsår i årskurs 1 bedöms ha behov av stöd under skoltid samt vissa moment under fritidstid. En person kommer att finnas som resursstöd för NN under skoltid (ca 5 timmar/dag). Under fritidstid kommer två personal ha ansvaret för att tillse att NN får det stöd han behöver vid de moment som anges i handlingsplanen.

Den pedagogiska bedömningen är att NN har behov av särskilt stöd i form av åtgärder som kan kompensera för hans funktionsnedsättning. Vad gäller hans kunskapsinhämtning utarbetas inget åtgärdsprogram.

Överklagandenämnden finner att utredningen är knapphändig, särskilt vad gäller vilket stödbehov NN har på fritids. Det framgår dock att det för närvarande inte finns någon oro för att NN inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Mot denna bakgrund får utredningen anses vara tillräcklig för att bedöma NN behov av särskilt stöd.

Åtgärdsprogrammet
Av åtgärdsprogrammet framgår bl.a. följande. NN har svårigheter beträffande de visiospatiala färdigheterna. Han behöver stöd i skolarbete beträffande finmotorik och grovmotorik. Han behöver vila ibland. Han behöver stöd i hur han sitter, vilket arbetsmaterial han använder samt sortera bland arbetsuppgifter. Han behöver till viss del fysiskt stöd vid toalettbesök och större stöd vid av- och påklädning. Han behöver stöd i matsalssituationer och vid utflykter samt vid större fysiska ansträngningar.

De åtgärder som skolenheten bedömer som nödvändiga för att tillgodose NN behov av särskilt stöd är resursperson under skoldagen så att arbetet underlättas för att säkerställa att han når kunskapskraven. Resursstödet stöttar vid behov NN så att han kan vara delaktig och inkluderad i alla aktiviteter, och att han får möjlighet att vila vid behov. 
Av åtgärdsprogrammet framgår också att NN har en handlingsplan med anpassningar för fritidstid.

Överklagandenämnden finner att det inte framgått annat än att den beslutade åtgärden är adekvat och att NN genom det särskilda stödet kan förväntas nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås. Åtgärden är vidare konkret såtillvida att det framgår i vilken omfattning NN ska ha resursperson och vilket stöd denne ska ge.

Av åtgärdsprogrammet framgår inte när åtgärdsprogrammet ska följas upp eller vem som ansvarar för uppföljningen och utvärderingen av åtgärdsprogrammet, något som enligt skollagen ska framgå. Detta utgör en formell brist. Överklagandenämnden finner dock inte skäl att upphäva åtgärdsprogrammet på denna grund.

Slutsats 
Överklagandenämnden finner att det inte framkommit skäl att upphäva åtgärdsprogrammet. Överklagandet ska därmed avslås.

Överklagandenämnden vill poängtera vikten av att såväl regelbundna uppföljningar som utvärderingar genomförs. Om skolan finner att beslutade åtgärder inte medför önskvärt resultat, eller om det kan befaras att NN stödbehov på fritids inte kan tillgodoses med extra anpassningar, kan skolan behöva göra en kompletterande utredning och besluta om nya åtgärder och/eller förändrad omfattning av åtgärderna.

Överklagandenämnden vill också betona att skolan har ett ansvar enligt 3 kap. 3 § skollagen att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.

På Överklagandenämndens vägnar

Magnus Åhammar

Beslutet har fattats av Magnus Åhammar, vice ordförande i nämnden, samt Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååth och Elisabeth Fernell efter föredragning av juristen Johanna Jadstrand. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Överklagat beslut

Beslut den 5 december 2016 om åtgärdsprogram

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade åtgärdsprogrammet och återförvisar ärendet till rektorn vid X-skolan för skyndsam kompletterande utredning och ny prövning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Rektorn vid X-skolan i Y kommun beslutade den 5 december 2016 om åtgärdsprogram för NN som går i årskurs 1.

Skolans utredning

Av utredning från den 5 december 2016 framgår bl.a. följande. NN behöver omfattande stöd i sitt lärande och i det sociala samspelet. Han behöver stärka sin fonologiska medvetenhet, lära sig namnge bokstäverna och bli säker på bokstavsljuden för att kunna ljuda ihop och läsa enkla ord och visa förståelse för innehållet. NN behöver stöd med att planera, genomföra och slutföra arbetsuppgifter. Han behöver enskild genomgång efter gemensam genomgång i klassen för att veta vad han ska göra. Han behöver få förförståelse och tolka det som händer kring honom, förberedelse inför förändringar och med att avsluta uppgifter och aktiviteter. NN har svårighet att reglera sin impulskontroll vilket leder till utåtagerande beteende. Ofta kan det sedan vara svårt för NN att fokusera på lärandet. Det fungerar bättre då en vuxen finns nära NN och kan ge honom förförståelse, enskild genomgång och stöd i lärandet. En resursperson finns därför med NN under hela dagen. NN har en enskild planering som resurspersonen går igenom med honom inför varje lektion, då ofta i ett enskilt rum intill klassrummet. I matematik klarar NN flera delar men behöver träna vidare på begrepp samt uppdelning av tal.

I ärendet har även getts in skolans handlingsplan för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, daterad den 31 oktober 2016.

Åtgärdsprogrammet

Följande åtgärder har bedömts nödvändiga för att tillgodose NNs behov av särskilt stöd:

• En resursperson finns med NN som stöd i lärandet och i det sociala samspelet under skoldagen och fritids.
• Skriftlig lektionsplanering. Möjlighet att bygga med resursperson eller välja pedagogiskt material då NN behöver avgränsa yttre intryck.
• NN arbetar med resursperson i ett enskilt rum intill klassrummet efter gemensam genomgång i klassrummet under matematik- och svenskalektioner.
• Vuxna förbereder NN inför övergångar mellan aktiviteter, inför rast eller vid förändringar bl.a. med hjälp av tidshjälpmedel. Vuxna hjälper NN i det sociala samspelet, att ta sig in i leken och tolka signaler.
• Speciallärare arbetar med den fonologiska medvetenheten och lästräning vid två tillfällen i veckan.

Överklagandet

NNs vårdnadshavare har i huvudsak anfört följande. Beslutet behövs inte och är inte nödvändigt för NN. Beslutet har fattats utan deras vetskap, samtycke och medverkan. Personalen har inte nämnt resursperson eller att utredning pågår. I samband med att skolan fick veta att de skulle överklaga föreslog specialpedagog ett möte. Under samtalet försökte pedagogen framföra att samarbete med vårdnadshavarna skett. Specialpedagogen lämnade hastigt ett nytt beslut som hon ändrade lite på och lade till vissa saker. De har inte godkänt specialpedagogens ändringar.

NN har inte fått någon chans då personalen redan bestämt hur det ska se ut för honom på skolan, vilket påverkat honom negativt. Det har stor betydelse för honom att vara delaktig i klassen med andra barn. De vill att han ska bemötas och behandlas på samma sätt som alla andra. Det känns fel att han sätts i ett hörn ensam. Resurspersonen är inte lämplig då hon inte kan hantera situationer och besvara deras frågor.

Rektorns yttrande

På möte den 5 december 2016 redogjorde skolan för innehållet i utredningen för vårdnadshavarna. Därefter berättade de att rektorn utifrån utredningen har beslutat om åtgärdsprogram. Även förslag på åtgärder i åtgärdsprogram delgavs. Kring skolavslutningen i december 2016 uppgav vårdnadshavarna att de kommer att överklaga åtgärdsprogrammet. Mot bakgrund härav kontaktade specialpedagog vårdnadshavarna för att höra vad de vill tillägga/ändra. Skolans tanke var att de kunde enas om innehåll i åtgärdsprogram utan att gå vidare med överklagan. Specialpedagogen nämnde för vårdnadshavarna att hon lagt till delar utifrån mötet den 5 december 2016. Vårdnadshavarna hämtade sedan reviderade handlingar. Skolan hade hoppats på att kunna samarbeta kring utformningen av åtgärdsprogrammet före jul men så blev det inte och vårdnadshavarna överklagade. 

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.

Av 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå.

Skolan har en skyldighet att ge särskilt stöd till elever som behöver det för att nå upp till kunskapskraven. Överklagandenämnden har i ett tidigare avgörande ansett att skolan även, i vissa fall, har en skyldighet att ge särskilt stöd till elever med andra svårigheter i sin skolsituation (jfr Överklagandenämndens beslut, dnr 2014:454). Med andra svårigheter avses sådana situationer där en elev kan behöva särskilt stöd även om det just då inte finns anledning att befara att eleven inte ska nå de kunskapskrav som minst ska nås (se prop. 2009/2010:165 s. 664). Andra svårig­heter kan exempelvis vara hög frånvaro, funktionsnedsättning eller sociala svårigheter som på längre sikt kan påverka elevens möjligheter att nå kunskaps­kraven.

Överklagandenämndens bedömning

Ramen för Överklagandenämndens prövning

Överklagandenämnden kan vid en prövning av ett åtgärdsprogram antingen fastställa eller upphäva det överklagande beslutet (28 kap. 16 § andra stycket skollagen). Nämnden prövar bl.a. om utredningen inför upprättandet av programmet kan anses vara tillräcklig för att bedöma elevens behov av särskilt stöd, om eleven genom det särskilda stödet kan förväntas nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås, om åtgärderna som anges är konkreta och utvärderingsbara och om lagens krav i övrigt på vad åtgärdsprogrammet ska innehålla är uppfyllda. Nämnden kan inte sätta ett annat beslut i det överklagade beslutets ställe, stryka eller lägga till åtgärder i ett åtgärdsprogram. Nämnden kan inte pröva resurspersonens lämplighet.

Vårdnadshavarnas medverkan

Vårdnadshavarna och skolan är eniga om att vårdnadshavarna informerades om utredningen först efter att rektorn redan hade fattat beslut om åtgärdsprogram.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Innebörden av att vårdnadshavarna ska ges möjlighet att medverka inför upprättandet av ett åtgärdsprogram är enligt Överklagande­nämndens praxis att de har rätt att få insyn i utredningen och att de ska ha möjlighet att få framföra sina synpunkter (se exempelvis Överklagandenämndens beslut den 8 oktober 2015, dnr 2015:296).

Mot bakgrund av att vårdnadshavarna i efterhand har fått komma med synpunkter på utredningen och att rektorn förklarat vad skolan borde ha gjort annorlunda stannar Överklagandenämnden i detta ärende vid att framhålla vikten av att det finns en väl fungerande dialog mellan skolan och vårdnadshavarna.

Nämnden vill vidare påtala att en elev som utifrån vad den pedagogiska utredningen visar har behov av särskilt stöd även har rätt till det och att skolans ansvar för att eleven får det stöd denne är i behov av går utöver vårdnadshavarnas önskemål. Det överlåts således åt skolan att ha ett bestämmande inflytande över innehållet i åtgärdsprogrammet (jfr Överklagandenämndens beslut den 19 oktober 2012, dnr 2012:434). Skolan måste även lämnas ett handlingsutrymme i fråga om de pedagogiska metoderna.

Utredningen

Det huvudsakliga syftet med en utredning enligt 3 kap. 8 § skollagen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Att ett åtgärdsprogram föregås en ordentlig utredning är av yttersta vikt för att tillräckliga och adekvata särskilda stödåtgärder ska kunna ges. Omfattningen av en utredning beror på det enskilda fallet. En utredning bör bestå av två delar; en del där elevens skolsituation kartläggs och eventuella utlåtanden inhämtas och en del med en bedömning, utifrån den kartläggande delen, av vilken typ av särskilt stöd eleven har behov av och ungefär i vilken omfattning. I den kartläggande delen krävs som regel även en analys av de tänkbara orsakerna till elevens svårigheter (jfr. bl.a. Överklagandenämndens beslut den 16 januari 2014 med dnr 2013:468, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram s.27 ff, samt SKOLFS 2014:40). 

Överklagandenämnden anser att utredningen i ärendet visar att NN har svårigheter i sin studiesituation och att han har ett behov av särskilt stöd. Det har därmed funnits fog för rektorn att utreda NNs behov av särskilt stöd.

Av utredningen framgår att NN i ämnet matematik klarar flera delar enligt tester från Skolverkets bedömningsstöd för årskurs 1 men att han behöver träna vidare på begrepp samt uppdelning av tal. I övrigt saknas helt uppgifter om hur NN ligger till i förhållande till kunskapskraven i de olika ämnena. Analysen av hans behov av särskilt stöd relaterar inte till kunskapskraven. Det går inte att utifrån utredningen i ärendet ta ställning till vilket stödbehov NN har för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Överklagandenämnden bedömer således att utredningen är bristfällig.

Åtgärdsprogrammet

En åtgärd i åtgärdsprogrammet är att en resursperson finns med NN som stöd under hela skoldagen och fritidsvistelsen. Det framgår av utredningen på vilket sätt resurspersonen ska arbeta med NN. Överklagandenämnden bedömer att åtgärden visserligen framstår som adekvat i förhållande till vad som framkommer i utredningen om hans behov av stöd. Nämnden kan dock med hänsyn till de uppgivna bristerna i utredningen inte ta ställning till om beslutade stödåtgärder tillgodoser NNs totala stödbehov.

Överklagandenämnden noterar vidare att NN enligt åtgärdsprogrammet vid två tillfällen i veckan arbetar med fonologisk medvetenhet och lästräning tillsammans med speciallärare. Det framgår inte om detta sker i stället för eller som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Det framgår inte heller om stödet sker i den ordinarie klassrumssituationen eller enskilt. Om det sker enskilt kan det, beroende på omfattning och varaktighet, röra sig om enskild undervisning. Överklagande­nämnden vill erinra om att beslut om enskild undervisning inte kan delegeras samt att en förutsättning för enskild undervisning är att det föreligger särskilda skäl (jfr 3 kap. 11 § skollagen).

Överklagandenämnden konstaterar att det överklagade åtgärdsprogrammet innehåller insatser som inte är att betrakta som särskilda stödåtgärder utan snarare som extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen (3 kap. 5 a § skollagen), t.ex. skriftlig lektionsplanering och tidshjälpmedel. Dessa insatser bör som huvudregel inte beskrivas i åtgärds­programmet (se prop. 2013/14:160 s. 21).

Överklagandenämnden vill vidare påpeka att åtgärdsprogrammet har formella brister såtillvida att det inte framgår vem som ansvarar för uppföljning och utvärdering, vilket är ett lagkrav (3 kap. 9 § skollagen).

Sammanfattning

Mot bakgrund av de brister som Överklagandenämnden konstaterar i fråga om utredningen samt åtgärdsprogrammet ska beslutet om åtgärdsprogram upphävas och ärendet återförvisas till rektorn för skyndsam kompletterande utredning och ny prövning av behovet av särskilt stöd.

På Överklagandenämndens vägnar

Magnus Åhammar

Beslutet har fattats av Magnus Åhammar, vice ordförande i nämnden, samt Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Gunilla Thole, Marie Johannesson och Lars Werner efter föredragning av juristen Christine Lundgren. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Rektor beslutade den 5 juni 2012 att NN skulle placeras i särskild undervisningsgrupp. NNs vårdnadshavare har överklagat beslutet. Överklagandenämnden har den 5 juli 2012 beviljat inhibition i ärendet.

Beslut

1.  Överklagandenämnden bifaller överklagandet.

2.  Beslutet om inhibition upphör att gälla.

Beslutet kan inte överklagas.

Skäl

Gällande bestämmelser

Enligt 3 kap. 9 § skollagen (2010:800) ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt eller i form av anpassad studiegång får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.
Av 3 kap. 11 § skollagen får, om det finns särskilda skäl, ett beslut om åtgärdsprogram för en elev i grundskolan innebära att särskilt stöd ska ges i en annan undervisningsgrupp än den som eleven hör till.

Utredningen i ärendet

Av den samlade utredningen framgår bl.a. att placera NN placerats i en särskild undervisningsgrupp i Y skola i Xs kommun. NN har diagnoserna autistiskt syndrom och lindrig utvecklingsstörning och är sedan skolstart inskriven på grundsärskola. Vårterminen 2011 flyttades han till en särskola med träningsskoleinriktning. Han fick först ett eget rum men flyttades i maj 2011 till ett eget hus med enskild undervisning. Han har ett eget arbetslag bestående av tre personal och han deltar inte i särskolans övriga verksamhet. NN är i behov av en strukturerad fysisk miljö och behöver utrymme för att kunna dra sig undan, speciellt vid dåliga perioder. Han har också ett behov av att röra på sig och kräver personal med kompetens och kontinuitet eftersom hans beteende och dagsform är mycket skiftande. Han behöver undervisning som bygger på flexibilitet eftersom hans behov av stimulans är olika beroende på om han befinner sig i en bra eller dålig period. När han har bra perioder jobbar skolan med alla mål i den individuella utvecklingsplanen. Inflytandenivån är då hög och skolan utmanar honom i undervisningen och försöker skapa en undervisning med mycket variation och valmöjligheter. Han har ett utåtagerande beteendet som i dessa perioder är obetydligt och lindrigt. Vid dåliga perioder är han i behov av en striktare tydliggörande pedagogik. Han är då väldigt kravkänslig och den egna kommunikationen försvinner i princip helt. Arbetet sker i korta intervaller och undervisningen sker stora delar av skoldagen i det egna rummet. De bra och dåliga perioderna varierar i längd men de bra perioderna är betydligt längre än de dåliga. Arbetet med NN sker utifrån bildschema, skolschemat anpassas efter dagsformen och kravkänslighet och arbetsmaterialet kräver inte så mycket verbala instruktioner. Han har struktur i rum och arbetssätt och arbetar med att utveckla kommunikationen. Man har också olika strategier för att förebygga det utåtagerande beteendet. Vid utvärdering framgår att NNs utåtagerande beteende i princip har upphört och att han har fått ett jämnare humör. Kontinuiteten och ett gemensamt förhållningssätt i arbetslag och nätverk samt en lugn miljö på Blå Villan kan ha haft inverkan. NNs utåtagerande beteende skapar dock vissa problematiska situationer för personalen.

Enligt rektor finns det bättre förutsättningar att ge NN det stöd han behöver i en särskild undervisningsgrupp. I Y skolan skulle han få gå i en grupp med samma undervisningsbehov som honom och där det finns hög kompetens hos personalen. Han skulle få tillhörighet till en grupp och en social gemenskap.

NNs vårdnadshavare har överklagat beslutet och anfört bl.a. följande. Beslutet är felaktigt och lever inte upp till de krav som ställs i skollagen. NN har en skolplacering som till stor del innebär enskild undervisning. Beslutet om placering i särskild undervisningsgrupp är dock inte motiverat i enlighet med skollagen. Det saknas i beslutet, åtgärdsprogrammet samt i de pedagogiska utredningarna stöd för placering i särskild undervisningsgrupp. Motivet uppges endast kort i beslutet och är inte tillräckligt för att leva upp till skollagens krav. I bifogat yttrande från psykolog ges stöd för att NNs skolsituation och allmänna utvecklig bäst gynnas av att han får gå kvar i nuvarande miljö. Beslutet har inte föregåtts av en ordentlig utredning och är inte tillräckligt motiverat. Placeringen som gjorts är i en specialsärskola som är till för barn med svåra beteendestörningar och som har svårt att vistas i större grupper. NN har i grunden inte problem med att vistas i större grupper. Ett mål är att få tillbaka NN till en vanlig särskola och den nya placeringen kan inte på ett naturligt sätt tillgodose det behovet. Faktorer i utredningen pekar också på att skolan i själva verket betraktar placeringen som en ny skolplacering för NN. Inte minst framgår det av den bilagda informationen om ny skolplacering som skickades till familjen från rektorn. Är det fråga om en ny skolplacering är naturligtvis inte reglerna om särskild undervisningsgrupp tillämpliga. Vad gäller åtgärdsprogrammet har varken skolan eller hemmet skrivit under det.

Överklagandenämndens bedömning

När det gäller placering i särskild undervisningsgrupp anges i förarbeten till skollagen att en sådan placering kan ske om det finns bättre förutsättningar att ge en elev det stöd som eleven behöver i en sådan grupp. Förutom inlärningsproblematik kan det handla om olika funktionsnedsättningar, språkproblem, beteendestörningar m.m. Stödinsatser ska dock i första hand ges inom den gemenskap där eleven vanligtvis går. Det har riktats kritik mot hur vissa kommuner har använt möjligheten att inrätta särskilda undervisningsgrupper som en utväg, när det handlar om utagerande elever eller elever med svår social problematik, utan att andra stödmöjligheter inom den ordinarie gruppen har prövats i tillräcklig utsträckning. Det är viktigt att skolan har en möjlighet att använda särskilda undervisningsgrupper som åtgärd för elever i behov av särskilt stöd, under förutsättning att det kan ske på ett rättssäkert sätt. Placering i en särskild undervisningsgrupp ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst kan tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Placeringen ska regelbundet omprövas (prop. 2009/2010: 165 s. 292 f.).

Överklagandenämnden kan inledningsvis konstatera att nämnden ska pröva om det finns särskilda skäl att placera NN i en särskild undervisningsgrupp. Enligt rektor finns det bättre förutsättningar att ge NN det stöd han behöver i en särskild undervisningsgrupp. Det framgår dock inte vilka förutsättningarna är. Mot bakgrund av vad som framkommer i utredningen om NNs stödbehov och hur det tillgodoses i ordinarie klass finner Överklagandenämnden att det inte är visat att NNs stödbehov bäst skulle tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Överklagandet ska därför bifallas och beslutet om inhibition upphör att gälla.

Överklagandenämnden vill betona att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap 11 § skollagen inte kan ersätta beslut om skolplacering enligt bestämmelser i respektive skolformskapitel, se prop. 2009/10:165 del 2 s 666. Ett beslut om placering i särskild undervisningsgrupp får inte innebära att eleven i och med det placeras vid en annan skolenhet. Beslut om skolplacering ska fattas i ett separat och formenligt beslut. Eftersom målsättningen vid placering i en särskild undervisningsgrupp är att eleven ska återgå till sin ordinarie klass är det av vikt att det är klarlagt vid vilken skolenhet eleven har sin placering. Ett beslut om skolplacering är, om det grundar sig på 11 kap. 29 § andra stycket skollagen, överklagbart till Överklagandenämnden.

På Överklagandenämndens vägnar

Anders Heiborn

Åsa Lindbäck

Beslutet har fattats av Anders Heiborn, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist och Einar Jakobsson efter föredragning av juristen Åsa Lindbäck