Placering i särskild undervisningsgrupp

Rektor beslutade den 5 juni 2012 att NN skulle placeras i särskild undervisningsgrupp. NNs vårdnadshavare har överklagat beslutet. Överklagandenämnden har den 5 juli 2012 beviljat inhibition i ärendet.

Beslut

1.  Överklagandenämnden bifaller överklagandet.

2.  Beslutet om inhibition upphör att gälla.

Beslutet kan inte överklagas.

Skäl

Gällande bestämmelser

Enligt 3 kap. 9 § skollagen (2010:800) ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt eller i form av anpassad studiegång får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.
Av 3 kap. 11 § skollagen får, om det finns särskilda skäl, ett beslut om åtgärdsprogram för en elev i grundskolan innebära att särskilt stöd ska ges i en annan undervisningsgrupp än den som eleven hör till.

Utredningen i ärendet

Av den samlade utredningen framgår bl.a. att placera NN placerats i en särskild undervisningsgrupp i Y skola i Xs kommun. NN har diagnoserna autistiskt syndrom och lindrig utvecklingsstörning och är sedan skolstart inskriven på grundsärskola. Vårterminen 2011 flyttades han till en särskola med träningsskoleinriktning. Han fick först ett eget rum men flyttades i maj 2011 till ett eget hus med enskild undervisning. Han har ett eget arbetslag bestående av tre personal och han deltar inte i särskolans övriga verksamhet. NN är i behov av en strukturerad fysisk miljö och behöver utrymme för att kunna dra sig undan, speciellt vid dåliga perioder. Han har också ett behov av att röra på sig och kräver personal med kompetens och kontinuitet eftersom hans beteende och dagsform är mycket skiftande. Han behöver undervisning som bygger på flexibilitet eftersom hans behov av stimulans är olika beroende på om han befinner sig i en bra eller dålig period. När han har bra perioder jobbar skolan med alla mål i den individuella utvecklingsplanen. Inflytandenivån är då hög och skolan utmanar honom i undervisningen och försöker skapa en undervisning med mycket variation och valmöjligheter. Han har ett utåtagerande beteendet som i dessa perioder är obetydligt och lindrigt. Vid dåliga perioder är han i behov av en striktare tydliggörande pedagogik. Han är då väldigt kravkänslig och den egna kommunikationen försvinner i princip helt. Arbetet sker i korta intervaller och undervisningen sker stora delar av skoldagen i det egna rummet. De bra och dåliga perioderna varierar i längd men de bra perioderna är betydligt längre än de dåliga. Arbetet med NN sker utifrån bildschema, skolschemat anpassas efter dagsformen och kravkänslighet och arbetsmaterialet kräver inte så mycket verbala instruktioner. Han har struktur i rum och arbetssätt och arbetar med att utveckla kommunikationen. Man har också olika strategier för att förebygga det utåtagerande beteendet. Vid utvärdering framgår att NNs utåtagerande beteende i princip har upphört och att han har fått ett jämnare humör. Kontinuiteten och ett gemensamt förhållningssätt i arbetslag och nätverk samt en lugn miljö på Blå Villan kan ha haft inverkan. NNs utåtagerande beteende skapar dock vissa problematiska situationer för personalen.

Enligt rektor finns det bättre förutsättningar att ge NN det stöd han behöver i en särskild undervisningsgrupp. I Y skolan skulle han få gå i en grupp med samma undervisningsbehov som honom och där det finns hög kompetens hos personalen. Han skulle få tillhörighet till en grupp och en social gemenskap.

NNs vårdnadshavare har överklagat beslutet och anfört bl.a. följande. Beslutet är felaktigt och lever inte upp till de krav som ställs i skollagen. NN har en skolplacering som till stor del innebär enskild undervisning. Beslutet om placering i särskild undervisningsgrupp är dock inte motiverat i enlighet med skollagen. Det saknas i beslutet, åtgärdsprogrammet samt i de pedagogiska utredningarna stöd för placering i särskild undervisningsgrupp. Motivet uppges endast kort i beslutet och är inte tillräckligt för att leva upp till skollagens krav. I bifogat yttrande från psykolog ges stöd för att NNs skolsituation och allmänna utvecklig bäst gynnas av att han får gå kvar i nuvarande miljö. Beslutet har inte föregåtts av en ordentlig utredning och är inte tillräckligt motiverat. Placeringen som gjorts är i en specialsärskola som är till för barn med svåra beteendestörningar och som har svårt att vistas i större grupper. NN har i grunden inte problem med att vistas i större grupper. Ett mål är att få tillbaka NN till en vanlig särskola och den nya placeringen kan inte på ett naturligt sätt tillgodose det behovet. Faktorer i utredningen pekar också på att skolan i själva verket betraktar placeringen som en ny skolplacering för NN. Inte minst framgår det av den bilagda informationen om ny skolplacering som skickades till familjen från rektorn. Är det fråga om en ny skolplacering är naturligtvis inte reglerna om särskild undervisningsgrupp tillämpliga. Vad gäller åtgärdsprogrammet har varken skolan eller hemmet skrivit under det.

Överklagandenämndens bedömning

När det gäller placering i särskild undervisningsgrupp anges i förarbeten till skollagen att en sådan placering kan ske om det finns bättre förutsättningar att ge en elev det stöd som eleven behöver i en sådan grupp. Förutom inlärningsproblematik kan det handla om olika funktionsnedsättningar, språkproblem, beteendestörningar m.m. Stödinsatser ska dock i första hand ges inom den gemenskap där eleven vanligtvis går. Det har riktats kritik mot hur vissa kommuner har använt möjligheten att inrätta särskilda undervisningsgrupper som en utväg, när det handlar om utagerande elever eller elever med svår social problematik, utan att andra stödmöjligheter inom den ordinarie gruppen har prövats i tillräcklig utsträckning. Det är viktigt att skolan har en möjlighet att använda särskilda undervisningsgrupper som åtgärd för elever i behov av särskilt stöd, under förutsättning att det kan ske på ett rättssäkert sätt. Placering i en särskild undervisningsgrupp ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst kan tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Placeringen ska regelbundet omprövas (prop. 2009/2010: 165 s. 292 f.).

Överklagandenämnden kan inledningsvis konstatera att nämnden ska pröva om det finns särskilda skäl att placera NN i en särskild undervisningsgrupp. Enligt rektor finns det bättre förutsättningar att ge NN det stöd han behöver i en särskild undervisningsgrupp. Det framgår dock inte vilka förutsättningarna är. Mot bakgrund av vad som framkommer i utredningen om NNs stödbehov och hur det tillgodoses i ordinarie klass finner Överklagandenämnden att det inte är visat att NNs stödbehov bäst skulle tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Överklagandet ska därför bifallas och beslutet om inhibition upphör att gälla.

Överklagandenämnden vill betona att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap 11 § skollagen inte kan ersätta beslut om skolplacering enligt bestämmelser i respektive skolformskapitel, se prop. 2009/10:165 del 2 s 666. Ett beslut om placering i särskild undervisningsgrupp får inte innebära att eleven i och med det placeras vid en annan skolenhet. Beslut om skolplacering ska fattas i ett separat och formenligt beslut. Eftersom målsättningen vid placering i en särskild undervisningsgrupp är att eleven ska återgå till sin ordinarie klass är det av vikt att det är klarlagt vid vilken skolenhet eleven har sin placering. Ett beslut om skolplacering är, om det grundar sig på 11 kap. 29 § andra stycket skollagen, överklagbart till Överklagandenämnden.

På Överklagandenämndens vägnar

Anders Heiborn

Åsa Lindbäck

Beslutet har fattats av Anders Heiborn, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist och Einar Jakobsson efter föredragning av juristen Åsa Lindbäck

Överklagat beslut

Beslut den 22 januari 2020 om placering i särskild undervisningsgrupp

Beslut

Överklagandenämnden bifaller överklagandet och upphäver beslutet om placering i särskild undervisningsgrupp.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Rektorn vid X-skolan i Y kommun fattade den 22 januari 2020 beslut om placering i särskild undervisningsgrupp för NN som går i årskurs 8.

Av beslutet om placering i särskild undervisningsgrupp framgår bl.a. att undervisningen bedrivs i huvudsak enligt individuellt utformat schema.

Överklagandet

NN har överklagat beslutet genom sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. Schemat för denna grupp innebär avsteg från ordinarie schema. Flera ämnen saknas och skoldagarna innehåller färre timmar och avvikelse från timplanen med mindre undervisningstid. Detta innebär en anpassad studiegång. Beslutet har uppenbarligen inte föregåtts av de noggranna överväganden som krävs enligt skollagen. Schemat innebär att NN inte kommer att få behörighet till gymnasieskolans nationella program eftersom schemat inte innehåller samtliga skolämnen. Eleverna i den särskilda undervisningsgruppen behandlas olämpligt. Den särskilda undervisningsgruppen undervisas avskilt från klasskamraterna i ett hus ca 200 meter från skolgården och de tvingas äta lunch i lokalen istället för i matsalen som alla andra. Eleverna i den särskilda undervisningsgruppen får inte träffa klasskamraterna på raster. Rasterna tillbringas inomhus i undervisningslokalen då de inte får gå ut. Skolans personal följer till och med eleverna i gruppen till bussen och detta vid ett klockslag där de inte riskerar att träffa sina vanliga klasskamrater.

Rektorns inställning

Rektorn har i yttrande till Överklagandenämnden bl.a. uppgett följande. Eleven har haft olika former av särskilt stöd och kortsiktiga disciplinära åtgärder sedan mellanstadiet. Det behov av särskilt stöd som eleven har kan inte erbjudas i form av stöd inom klassens ram. Sedan årskurs fem har hen haft extra anpassningar som tillsammans med de kortsiktiga disciplinära åtgärder som vidtagits inte varit framgångsrika i syfte att möjliggöra en förändring av elevens beteende. Lokalen för SU-gruppen är placerad i ett av skolans skolhus. NN behöver också förberedelse vid förändringar, varför hen behöver äta skollunch i en lugn och avskild miljö som en anpassning utifrån hens behov. NN behöver vidare vuxenstöd i att hantera de situationer som kan uppstå. Det har också vid flertalet tillfällen tidigare förekommit kränkningar och incidenter mot elever och personal på raster och i matsalen. Det är en arbetsmiljöfråga för både elever och personal.  Eleven erbjuds undervisning utifrån gällande timplan i SU-gruppen. Eleven har inte anpassad studiegång. Det fanns även ett åtgärdsprogram för vårterminen 2019. För höstterminen 2019 finns inget åtgärdsprogram framtaget.

NNs vårdnadshavare har lämnat synpunkter på rektorns yttrande och bl.a. anfört följande. Det fanns inte några åtgärdsprogram för NN som kan ha legat till grund för beslut om att placera hen i särskild undervisningsgrupp. De särskilda stödåtgärder som vidtagits förefaller därmed snarare ha varit av disciplinär karaktär. NN är hemma och har inte någon skolgång i nuläget.

Utredningen i ärendet

I psykologisk utredning den 13 maj 2019 anges bl.a. att det är relevant med insats vad gäller beteendeproblematik och en fördjupad barnpsykiatrisk bedömning utifrån det resultat som framkommit.

I en handling benämnd Extra anpassningar den 8 september 2017 anges bl.a. följande. Eleven ges extra anpassningar i form av plats att gå till vid affekt. Hen hade placering i klassrummet som fungerade bra för NN men inte för övriga klassen, extra vuxenstöd i sociala situationer. I klassrummet har hen fått en skärm att sitta bakom, inlagda pauser i arbetstiden och extra färdighetsträning.

I åtgärdsprogrammet den 30 april 2019 anges som åtgärder att NN får undervisning i en särskild undervisningsgrupp bestående av 4-5 elever i teoretiska ämnen, för att öka möjligheten till studiero och hjälpa NN att stänga ute stimuli från andra elever. NN läser de praktisk/estetiska ämnena med sin hemklass. Samtalsstöd av skolkurator ges med fokus på sociala strategier.

I ärendet finns ett åtgärdsprogram som har beslutats den 15 februari 2020 av rektorn AA (sid. 3). Första sidan i dokumentet är daterad den 16 januari 2020. Då var BB rektorn för X-skolan enligt övrigt underlag i ärendet (bl.a. bilaga 7).

I pedagogisk utredning den 8 januari 2019 anges följande. NN har inga kognitiva svårigheter och har goda förutsättningar att ta in kunskap både visuellt och auditivt vilket underlättar hens skolgång. I samråd med NN och hens vårdnadshavare har man tagit beslut om att NN sitter ensam med tillgång till en flyttbar skärm, som hen själv kan justera som hen vill. NN visar att hen har god förmåga att nå kunskapsmålen. I sociala färdigheter visar NN svårigheter i samspel med andra. Kamratrelationerna fungerar mindre bra. Hen har vid flera tillfällen hamnat i konflikt med flera klasskamrater.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.

Av 3 kap. 7 § skollagen (2010:800) framgår att om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska hen eller hon ges sådant stöd. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Av 3 kap. 8 § skollagen framgår att särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollagen eller annan författning.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå.

Av 3 kap. 10 § skollagen framgår att det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås

Av 3 kap. 11 § skollagen framgår att ett beslut enligt 3 kap. 9 § får innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild under­visningsgrupp) än den som eleven normalt hör till om det finns särskilda skäl

I förarbetena till bestämmelsen i 3 kap. 11 § skollagen (prop. 2009/10:165 s. 292 f.) anges i huvudsak följande. Stödinsatsen ska i första hand ges i den gemenskap eller gruppering där eleven vanligtvis ingår. Placering i särskild undervisnings­grupp n ske om det finns bättre förutsättningar att ge en elev det stöd som eleven behöver i en sådan grupp. Förutom inlärningsproblematik kan det handla om olika funktionsnedsättningar, språkproblem, beteendestörningar m.m. Det har riktats kritik mot hur vissa kommuner har använt möjligheten att inrätta särskilda undervisningsgrupper som en utväg, när det handlar om utagerande elever eller elever med svår social problematik, utan att andra stödmöjligheter inom den ordinarie gruppen prövats i tillräcklig utsträckning. Det är viktigt att skolan har en möjlighet att använda särskilda undervisningsgrupper som åtgärd för elever i behov av särskilt stöd, under förutsättning att det kan ske på ett rättssäkert sätt. Placering i en särskild undervisningsgrupp ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst kan tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Placeringen ska regelbundet omprövas.

Överklagandenämndens bedömning

Placering i särskild undervisningsgrupp är ett särskilt beslut m fattas av rektorn i samband med ett beslut om åtgärdsprogram. Eleven ska ha behov av särskilt stöd. Därutöver krävs även särskilda skäl. En placering i särskild undervisningsgrupp kan ske om elevens behov bäst kan tillgodoses där och alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats.

En viktig del i Överklagandenämndens överprövning av beslutet är utredningens kvalitet. Syftet med en utredning enligt 3 kap. 7 § skollagen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd som eleven har. Det ska också finnas underlag så att det går att ta ställning till om det föreligger särskilda skäl för att placera eleven i en särskild undervisningsgrupp. Om utredningen inte är tillräcklig för att bedöma det eventuella behovet av särskilt stöd bör Överklagandenämnden upphäva beslutet (prop. 2009/2010:165 s. 585 f.).

Nämnden konstaterar att pedagogiska utredningen i ärendet är daterad den 8 januari 2019, dvs. för mer än ett år sedan. En aktuell kartläggning av NNs sociala skolsituation och en aktuell pedagogisk bedömning av hens kunskapsinhämtning har därmed saknats vid beslutstillfället för placering i särskild undervisningsgrupp. Detta är en brist.

Nämnden anser att utredningen i ärendet visar att NN har sociala svårigheter som är kopplande till hens beteendeproblematik. Av handlingarna framgår att skolan har haft extra anpassningar inom ordinarie klassen för NNs sociala svårigheter och att detta stöd inte har fungerat. I vilken omfattning och på vilket sätt har NN fått stöd, t.ex. vuxet stöd för sociala svårigheter, inom ordinarie undervisningen framgår dock inte med tydlighet och konkretisering i utredningen. Av utredningen i ärendet framgår inte heller att alternativet att låta NN gå kvar i sin ordinarie undervisningsgrupp med eventuella särskilda stödåtgärder prövats av skolan innan rektorn beslutat om placering i särskild undervisningsgrupp. Det kan inte heller utläsas av det tidigare åtgärdsprogrammet daterat den 30 april 2019.

Av underlaget i ärendet framgår det inte heller att det överklagade beslutet beslutats av rektorn i samband med ett åtgärdsprogram, vilket innebär en formell brist.

Det överklagade beslutet har mot bakgrund av ovanstående inte tillkommit i den ordning som förutsätts i förarbetena till skollagen. Därtill finner nämnden att rektorn inte visat att det föreligger särskilda skäl för sådana ingripande åtgärder som att placera NN i särskild undervisningsgrupp. Överklagandenämnden finner att det överklagade beslutet om placering i särskild undervisningsgrupp på dessa grunder ska upphävas.

På Överklagandenämndens vägnar

Elin Carbell Brunner

Beslutet har fattats av Elin Carbell Brunner, ordförande i nämnden, samt
Magnus Åhammar, Daniel Wanhatalo, Einar Jakobsson, Greger Bååt,
Elisabeth Fernell och Jonas Hedström efter föredragning av juristen
Jeanna Fransén. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Kopia till

Rektorn vid X-skolan i Y kommun