Anpassad studiegång

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet om anpassad studiegång och återförvisar ärendet till rektorn vid Y-skolan för förnyad prövning.
Beslutet får inte överklagas.

Ärende

X kommun beslutade den 28 augusti 2017 om anpassad studiegång för NN som går i årskurs 8. I beslutet anges att NN undervisas enskilt måndagar 14.30–15.00 i ämnet biologi och torsdagar 14.00 – 14.30 i ämnet matematik.
NN har överklagat beslutet om anpassad studiegång genom sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. De vill att NN ska ha undervisningstillfällen varje dag på eftermiddagen.

Rektorn har i yttrande till Överklagandenämnden bl.a. uppgett att NN under höstterminen 2016 och vårterminen 2017 hade anpassad studiegång och att han undervisades 30 minuter varje tillfälle. Detta skedde inledningsvis tre tillfällen per vecka och utökades efter en tid till fem tillfällen, då förlagt till morgonen. På önskemål från vårdnadshavarna har NN gått i skolan med anpassad studiegång på eftermiddagen. Skolan kan i dagsläget erbjuda undervisning inom ramen för ordinarie klassundervisning alternativt enskild undervisning förmiddagar.

NNs vårdnadshavare har lämnat synpunkter på rektorns yttrande och bl.a. anfört följande. Beslutet om anpassad studiegång bygger på skolans resursbrist, inte på NNs behov. Rektorn har sagt att det inledningsvis ska vara två undervisningstillfällen per vecka. Detta på grund av att man saknar lärare på skolan, inte för att det är NNs behov. NNär inte i form att ta in någon undervisning förrän efter lunch. De två tillfällen i veckan han varit i skolan har fungerat bra. Han har för närvarande förmåga att ha undervisning 1-2 pass på eftermiddagen fem dagar per vecka.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.
Av 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Av 3 kap. 12 § skollagen framgår att om det särskilda stödet för en elev i grundskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut om särskilt stöd innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.

Överklagandenämndens bedömning

Ramen för Överklagandenämndens prövning
NN har genom sina vårdnadshavare överklagat ett beslut om anpassad studiegång. Det finns i ärendet uppgifter om beslut om åtgärdsprogram och om enskild undervisning. Dessa beslut har dock inte överklagats. Överklagandenämndens prövning omfattar därmed enbart beslutet om anpassad studiegång.

Utredningen i ärendet
Det huvudsakliga syftet med en utredning enligt 3 kap. 8 § skollagen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Att ett åtgärdsprogram föregås av en ordentlig utredning är av yttersta vikt för att tillräckliga och adekvata särskilda stödåtgärder ska kunna ges. Omfattningen av en utredning beror på det enskilda fallet. En utredning bör bestå av två delar; en del där elevens skolsituation kartläggs och eventuella utlåtanden inhämtas och en del med en bedömning, utifrån den kartläggande delen, av vilken typ av särskilt stöd eleven har behov av och ungefär i vilken omfattning. I den kartläggande delen krävs som regel även en analys av de tänkbara orsakerna till elevens svårigheter (jfr bl.a. Överklagandenämndens beslut den 16 januari 2014 med dnr 2013:468 och Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram s. 27 ff.).

Av utredningen i ärendet framgår bl.a. att undervisning på förmiddagen fungerar sämre eftersom NN behöver sova längre för att orka med aktiviteter som är kravfyllda.

Beslutet om anpassad studiegång

Överklagandenämnden finner att det är visat i ärendet at NN har behov av anpassad undervisning för att klara av skolgången. Det som återstår att pröva är i vilken utsträckning studiegången anpassas.

Anpassad studiegång är ett mycket ingripande beslut för den enskilde eleven. Avsaknaden av undervisning i vissa ämnen kan komma att innebära att eleven inte kan bli behörig till nationella program i gymnasieskolan. Det är därför att stor vikt att rektorn säkerställer att det finns behov av att undervisningens omfattning inte minskas mer än vad eleven har behov av. Det är också viktigt att, när behovet av anpassning är stort och eleven endast orkar med undervisning i liten omfattning, att skolan noga avväger vilka ämnen eleven ges undervisning. 
I det aktuella ärendet framstår det inte som att anledningen till att NN endast ges undervisning tre gånger i veckan 30 minuter per tillfälle grundas i NNs behov. Av rektorns yttrande i ärendet framgår att skolan inte kan ge undervisning i enlighet med vårdnadshavarnas önskemål.

Det framgår inte av utredningen i ärendet att skolan tagit ställning till hur många timmar per vecka NN, utifrån hans behov, kan ges undervisning. Det framgår inte heller att någon avvägning skett när det gäller vilka ämnen NN ska ges undervisning i vid de tillfällen han är i skolan. Detta innebär att det överklagade beslutet om anpassad studiegång är behäftat med sådana brister att detta ska upphävas. Ärendet ska återförvisas till rektorn för Y-skolan för skyndsam kompletterande utredning och förnyat beslut.

På Överklagandenämndens vägnar 
Niklas Schüllerqvist 

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt och Elisabeth Fernell efter föredragning av juristen Nisse Rosenlund Hedman. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren och ersättaren Lars Werner har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

T.f. rektor vid X skola beslutade den 28 november 2012 om anpassad studiegång för NN. Vårdnadshavarna har överklagat beslutet.

Beslut

Överklagandenämnden bifaller överklagandet och upphäver beslutet om anpassad studiegång för NN.

Beslutet får inte överklagas. 

Skäl

Gällande bestämmelser

Av 3 kap. 7 § skollagen (2010:800) framgår att särskilt stöd får ges istället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollagen eller annan författning.

Av 3 kap. 8 § skollagen framgår att om det inom ramen för undervisning, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn som ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Av 3 kap. 10 § skollagen framgår att det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning så som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Av 3 kap. 11 § skollagen framgår att om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

Av 3 kap. 12 § skollagen framgår att om det särskilda stödet för en elev inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 § innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång).

Ärendet

Av handlingarna framgår att NN tidigare har gått i skola i Bryssel och kom till Y skolan inför skolstart hösten 2012.

 T.f. rektor har den 9 november 2012 beslutat om anpassad studiegång för NN. Beslutet innebar att NN fick anpassad undervisning i skolan mellan kl. 8:30 och 11:30. I ett mail, daterat den 28 november 2012 framgår att rektor beslutat att förlänga den anpassade studiegång till och med vecka 51. Under vecka 50 och 51 förlängs dagarna med en halvtimme och tre dagar i veckan förlängs dagen till kl. 15:00. Som grund för beslutet anger rektor bl.a. att NN uppträder mycket utåtagerande i skolan och brister i kommunikativ förmåga. Problematiken har accelererat. Han trotsar rutiner och reagerar med att sparka och slåss. Han klarar inte av att arbeta i klassen även om en pedagog som är avsedd för honom sitter bredvid. Arbetsron i klassen är väsentligt påverkad och föräldrar till andra barn har reagerat. NN visar tydliga tecken på ångest och bedöms inte kunna delta i skolans verksamhet tillsammans med klasskamraterna. Rektor uppger också att beslutet om anpassad studiegång inte är ett beslut efter avslutad utredning med anledning av fastställt åtgärdsprogram, utan ett av flera separata beslut under pågående utredning. Beslutet är av interimistisk karaktär och nödvändigt utifrån omständigheterna. Av handlingarna framgår också att rektor i ett mail hänvisar till att rektor kan vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder, även för fritidshemmet, med stöd av 5 kap. 6 § skollagen.

NN vårdnadshavare har överklagat beslutet och anför bl.a. att beslutet inte är taget för NNs bästa. De synpunkter och frågor som de framfört har inte beaktats. Skolan har inte gjort någon utredning av NNs behov och inte heller utarbetat något åtgärdsprogram. Beslutet om anpassad studiegång fattades utan att annat särskilt stöd prövats. Det är en drastisk åtgärd som kan påverka NNs möjligheter att uppnå målen i skolämnena. NNs skoltid har gått från åtta timmar per dag till tre timmar per dag. Han får inte heller delta i fritidshemsaktiviteter. NN får varken möjlighet till att leka eller äta lunch med sina skolkamrater utan har istället varit helt isolerad och tillbringat rasten med en vuxen. Det saknas också långsiktiga mål för NNs skolsituation.

Överklagandenämndens bedömning

Av förarbeten till nya skollagen framgår att det inte finns någon definition av skollagens begrepp ”behov av särskilt stöd” och att det inte heller är möjligt att i lagtext närmare definiera vilka förutsättningar som ska finnas för att stöd ska ges i skolarbetet. Bestämmelserna måste därför bli allmänt hållna och knytas till ett ansvar för skolan att utreda elevens stödbehov (prop. 2009/10:165 s. 287 ). Av förarbeten framgår också att relativt detaljerade bestämmelser finns för den process som ska leda fram till beslut om särskilda stödåtgärder eller till ett beslut om att stöd inte ska sättas in. Processen kan beskrivas i fem steg: att uppmärksamma, utreda, dokumentera, åtgärda samt följa upp och utvärdera (prop. 2009/10:165 s. 289). För en elev i behov av särskilt stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan lärare, annan personal t.ex. i elevhälsan, eleven och i förekommande fall vårdnadshavare samt för uppföljning och utvärdering av stödåtgärderna (prop. 2009/10:165 s. 290). Av förarbeten framgår vidare att bestämmelsen om anpassad studiegång avser situationer när andra stödåtgärder inte har gett resultat, t.ex. för skoltrötta elever eller elever som av andra skäl inte är tillgängliga för utbildning (prop. 2009/10:165 s. 666 f.).

Överklagandenämnden kan inledningsvis konstatera att anpassad studiegång enligt 3 kap. 12 § skollagen är ett särskilt stöd för elever som har behov av det. Beslutet fattas således på helt annan grund än beslut enligt 5 kap. skollagen, som handlar om elevers trygghet och studiero.

 Beslutet om anpassad studiegång för NN har inte föregåtts av något beslut om åtgärdsprogram. Istället verkar beslutet vara grundat på att skapa trygghet och studiero för NN och hans klasskamrater. Det har inte framkommit att några särskilda stödåtgärder har företagits av skolan innan beslutet om anpassad studiegång fattades. Överklagandenämndenen finner därför att överklagandet ska bifallas och beslutet om anpassad studiegång för NN upphävas.

Överklagandenämnden är medveten om att beslutet om anpassad studiegång för NN är tidsbegränsat till vecka 51, men finner att det ändå är av betydelse att avgöra ärendet eftersom beslutet alltjämt skulle ha varit gällande också idag.

På Överklagandenämndens vägnar

Anders Heiborn  

Åsa LindbäckBeslutet har fattats av Anders Heiborn, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Einar Jakobsson och Gunilla Thole efter föredragning av juristen Åsa Lindbäck.

Rektor vid Y skola beslutade den 17 oktober 2012 om anpassad studiegång för NN under perioden den 10 oktober 2012 – den 20 december 2012. Vårdnadshavaren har överklagat beslutet.

Beslut

Överklagandenämnden bifaller överklagandet och upphäver beslutet om anpassad studiegång för NN.

Beslutet får inte överklagas.

Skäl

Gällande bestämmelser

Av 3 kap. 7 § skollagen (2010:800) framgår att särskilt stöd får ges istället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollagen eller annan författning.

Av 3 kap. 8 § skollagen framgår att om det inom ramen för undervisning, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn som ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Av 3 kap. 10 § skollagen framgår att det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning så som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Av 3 kap. 11 § skollagen framgår att om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

Av 3 kap. 12 § skollagen framgår att om det särskilda stödet för en elev inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 § innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång).

Ärendet

Av handlingarna framgår följande. Rektor har som motivering till beslutet om anpassad studiegång angett att NN har en synskada och även diagnosticerats med trötthetssyndrom, som i kombination innebär att hon lätt blir trött och överanstränger sig, vilket medför svår huvudvärk. Under skoldagen kommer pauser att läggas in och möjlighet finnas att arbeta i mindre grupp. Den anpassade studiegången innebär att NN förkortar skoldagarna med ca 40 %. Skolans bedömning är att hon – trots anpassningen – kommer att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Rektor har vidare uppgett att NN i sin tidigare skola inte bedömts kunna delta hela skoldagar. Inför hennes skolstart i Y skola har, i överenskommelse med hennes mor, skolan bestämt att hon ska gå enligt klassens schema. Vid ett uppföljningsmöte den 9 oktober 2012 framkom det att NN varit trött och ofta kommit hem med huvudvärk. Modern har ansett att skolstarten varit för tuff. Modern och NN har talat om klassens schema för att se över möjligheterna att korta skoldagarna. Den anpassade studiegången har sedan utformats i dialog under mötet. Därefter har NNs mor under ett uppföljningsmöte den 29 oktober 2012 lämnat in överklagandet. Någon dialog kring det åtgärdsprogram som vid samma tillfälle skulle utformas har hon inte önskat. Rektor har även uppgett att syftet med den anpassade studiegången har varit att tillfälligt dra ned på tiden i skolan så att NN fått tillfälle att hämta sig fysiskt. Beslutet har fattats i överenskommelse med vårdnadshavaren. Skolan är medveten om att ett åtgärdsprogram skulle ha utarbetats före beslutet om anpassad studiegång och har arbetat utifrån det förslag till åtgärdsprogram som tagits fram till uppföljningsmötet den 29 oktober 2012. 

NNs vårdnadshavare har överklagat beslutet och anfört att inget åtgärdsprogram fanns när beslutet om anpassad studiegång fattades, trots att ett sådant begärts. Då beslutet fattades hade pedagogiska anpassningar i skolan endast gjorts sporadiskt och skolan hade inte kommit igång med enskild undervisning, läromedel på dator eller någon anpassning i övrigt. Mer personalresurser och medvetenhet om omständigheterna kring NNs undervisningssituation behövs, men dessa förutsättningar finns inte. Enligt skolan får NN dock den hjälp hon behöver och klarar sin skolgång väl. Ändå har hon beviljats anpassad studiegång. Vårdnadshavaren motsätter sig inte en anpassning av NNs skoldagar om skolan dessförinnan gjort allt man kan. Skolan har i NNs fall inte gjort något alls. NN når sina kunskapsmål idag men är i behov av hjälp inför framtiden då hon är mycket känslig för stimuli och blir uttröttad i en rörig miljö.

Rektor har inkommit med den utredning som ligger till grund för förslaget till åtgärdsprogram som finns. Utredningen består av en anteckning varav framgår att NN har en synnedsättning och trötthetssyndrom samt att hon är trött och i behov av att under en period förkorta sin skoldag.

Överklagandenämndens bedömning

Av förarbeten till nya skollagen framgår att det inte finns någon definition av skollagens begrepp ”behov av särskilt stöd” och att det inte heller är möjligt att i lagtext närmare definiera vilka förutsättningar som ska finnas för att stöd ska ges i skolarbetet. Bestämmelserna måste därför bli allmänt hållna och knytas till ett ansvar för skolan att utreda elevens stödbehov (prop. 2009/10:165 s. 287 ). Av förarbeten framgår också att relativt detaljerade bestämmelser finns för den process som ska leda fram till beslut om särskilda stödåtgärder eller till ett beslut om att stöd inte ska sättas in. Processen kan beskrivas i fem steg: att uppmärksamma, utreda, dokumentera, åtgärda samt följa upp och utvärdera (prop. 2009/10:165 s. 289). Syftet med att ställa krav på upprättandet av ett åtgärdsprogram är att det ska finnas ett dokument för planering och utvärdering av elevens utbildning, så att förutsättningarna för elevens fortsatta lärande blir de bästa. För en elev i behov av särskilt stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan lärare, annan personal t.ex. i elevhälsan, eleven och i förekommande fall vårdnadshavare samt för uppföljning och utvärdering av stödåtgärderna (prop. 2009/10:165 s. 290). Av förarbeten framgår vidare att bestämmelsen om anpassad studiegång avser situationer när andra stödåtgärder inte gett resultat, t.ex. för skoltrötta elever eller elever som av andra skäl inte är tillgängliga för utbildning (prop. 2009/10:165 s. 666 f.).

Överklagandenämnden konstaterar inledningsvis att rektors anteckning från den 9 oktober 2012 utgör en anmärkningsvärt bristfällig utredning av huruvida NN är i behov av särskilt stöd. Någon ytterligare dokumenterad utredning som har föregått beslutet om att bevilja henne anpassad studiegång finns inte. Överklagandenämnden konstaterar mot denna bakgrund att rektor allvarligt brustit i det ansvar som åligger skolan att utreda NNs stödbehov.

Inget beslut om åtgärdsprogram har föregått beslutet om att bevilja NN anpassad studiegång.  Enligt Överklagandenämndens bedömning kan därför inga andra särskilda stödåtgärder i skollagens mening heller anses ha företagits av skolan innan beslutet om anpassad studiegång fattades. Beslutet att bevilja NN anpassad studiegång har därför inte tillkommit i den ordning som skollagen stadgar. Överklagandet ska därför bifallas och beslutet om anpassad studiegång för NN upphävas.

Överklagandenämnden är medveten om att beslutet om anpassad studiegång för NN är tidsbegränsat till och med den 20 december 2012, men finner att det ändå är av betydelse att avgöra ärendet eftersom beslutet alltjämt skulle ha varit gällande också idag.

På Överklagandenämndens vägnarAnders Heiborn  

Simon TörnvallBeslutet har fattats av Anders Heiborn, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Einar Jakobsson och Gunilla Thole efter föredragning av Simon Törnvall.