Till innehållet

En elev med motoriska svårigheter hade ett allvarligt rörelsehinder, kunde inte följa reguljär undervisning i gymnasieskolan och behövde habilitering - eleven hade därför rätt till RH-anpassad utbildning


Beslut 2015-06-15 dnr 2015:190

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 6 mars 2015 av Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning med anledning av ansökan till gymnasieutbildning.

Beslut

Överklagandenämnden bifaller överklagandet och förordnar att NN har rätt till Rh-anpassad utbildning. Beslutet gäller under förutsättning att NN innan utbildningen startar uppfyller gällande behörighetsvillkor.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

NN, som är bosatt i X kommun, sökte inför höstterminen 2015 till Rh-anpassad gymnasieutbildning.
Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning (Rh-nämnden) beslutade den 6 mars 2015 att inte anta NN till sökt utbildning. Som skäl för beslutet angavs att NN inte har ett svårt rörelsehinder i skollagens mening.

Utredningen i ärendet

Utredningen består bl.a. av habiliteringsutlåtande daterat den 10 december 2014, pedagogiskt utlåtande daterat den 14 januari 2015, läkarintyg daterade den 26 januari, den 26 mars respektive den 31 mars 2015 samt ADL-bedömning daterad den 29 november 2013.

Av den samlade utredningen i ärendet framgår bl.a. följande. NN har hereditär ataxi i både fin- och grovmotorik, nedsatt balans, svårigheter med uttal samt är påtagligt uttröttbar. NN kan gå, men har en betydande variation i sin motoriska förmåga beroende på hur hen mår för dagen. NN använder i perioder rullstol vid förflyttning, är extremt rutinberoende och känslig för miljöbyte. NN deltar inte i idrottslektionerna och undviker att gå i korridorerna i skolan därför att hen upplever det som för trångt och rörigt. Detta då NN har stora svårigheter att automatisera sin motorik vilket medför att hen inte kan dela sin uppmärksamhet med intryck från omgivningen och samtidigt utföra motoriska aktiviteter. NN behöver också sova en timme under skoltid varje dag för att fungera både motoriskt och kunskapsmässigt.

Av ADL-bedömningen utförd den 29 november 2013 framgår bl.a. att NN klarar att själv utföra flera vardagliga moment och aktiviteter. Generellt tar uppgifterna lång tid att genomföra och kräver mycket koncentration och tar mycket energi. NN har svårt med moment som kräver koordination mellan båda händerna.

Överklagandet

NN har genom vårdnadshavare överklagat beslutet, och anfört bl.a. följande. NN är svårbedömd. Tester och bedömningar som görs vill i regel beskriva det starka. Dessutom görs sådana bedömningar i ett tillstånd där den som testas är utvilad och väl förberedd. NN fungerar inte utan rätt stöd, rätt förutsättningar till balans och vila samt rätt miljö. Skola, habilitering och framförallt NN har tagit för givet att hen ska gå på Riksgymnasium för rörelsehindrade. Ingen av dem kan heller tänka sig honom i något annat sammanhang under gymnasietiden. Med möjligheten till en sådan studiegång skulle NN få chansen att äntligen tillhöra ett sammanhang där hen kan känna sig bekväm med hur hen är.

SKÄL

Gällande bestämmelser

Särskilda bestämmelser om speciellt anpassad riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) finns bl.a. i 15 kap. 35-38 §§ skollagen (2010:800).

I 15 kap. 35 § skollagen anges att med svårt rörelsehinder menas ett rörelsehinder som ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning medför att en ungdom,

1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning, och

2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet.

Överklagandenämndens bedömning

Utgångspunkter för bedömningen

I förarbeten till de aktuella bestämmelserna anges bl.a. följande. Den långsiktiga ambitionen måste, enligt regeringens mening, vara att alla ungdomar, även de med komplexa och svåra funktionshinder, i så hög utsträckning som möjligt kan delta i utbildning i hemkommunens gymnasieskola eller i någon av samverkansområdets gymnasieskolor. Huvudregeln bör vara att nödvändiga anpassningar av elevens undervisningssituation görs lokalt men att den Rh-anpassade utbildningen alltjämt behövs.

Enligt regeringen är det viktigt att utbildningen förbehålls det mycket begränsade antal svårt rörelsehindrade elever med behov av så stora och sammansatta insatser att det inte utan stora svårigheter kan lösas i hemkommunen eller inom samverkansområdet. För dessa elever där det saknas praktisk möjlighet att finna en fungerande lösning i hemkommunen eller i samverkansområdet är det viktigt att den samlade resurs som den Rh-anpassade gymnasieutbildningen utgör finns kvar. (Prop. 1998/99:105 s. 65 f.) Regeringen har vidare angett att ett rörelsehinder ska vara allvarligt även när det är fråga om att bedöma ett rörelsehinder i kombination med ett annat funktionshinder. (s. 85.)

Överklagandenämnden har i tidigare avgöranden uttalat att de gällande bestämmelserna får tolkas så att ett första krav är att den sökande har ett allvarligt rörelsehinder. Vidare uttalade Överklagandenämnden att detta krav får, även om själva författningstexten inte är fullständigt entydig i denna del, anses gälla oavsett vilka funktionshinder och andra svårigheter som sökanden i övrigt kan ha. (se bl.a. beslut den 14 juni 2001, dnr 01:380 och den 26 maj 2014, dnr 2014:213)

Frågan om allvarligt rörelsehinder

NN har nedsatt balans samt ataxi. Hen kan gå kortare sträckor men förflyttar sig i perioder med hjälp av rullstol. Hen har stora svårigheter med att automatisera sin motorik vilket medför att hen inte kan dela sin uppmärksamhet med intryck från omgivningen och samtidigt utföra motoriska aktiviteter. Hen har en hög fallrisk. Hen tröttas snabbt ut på grund av ansträngning och på grund av andra intryck, särskilt i nya miljöer. Hans motoriska förmåga är vidare kraftigt nedsatt då hen är uttröttad.

Överklagandenämnden finner att NN:s rörelsehinder i sig får anses som allvarligt. Frågan är därför om detta ensamt eller i kombination med annan funktionsnedsättning medför att hen behöver tillgång till en skola med Rh- anpassad utbildning och om hen har ett habiliteringsbehov.

Frågan om behov av Rh- anpassad utbildning och habiliteringsbehov

Överklagandenämndens bedömning är, med hänsyn till ovan nämnda förarbetsuttalanden, att bedömningen av om en elev har behov av en Rh-anpassad utbildning ska vara restriktiv och ska utgå ifrån vad som kan anses vara hemkommunens skyldighet i form av att tillhandahålla anpassningar. Detta innebär att ett svårt rörelsehinder i skollagens mening är ett sådant som kräver insatser i en sådan omfattning att dessa inte kan genomföras på ett tillfredställande sätt med sådana stödåtgärder som kan förväntas av hemkommunen.

NN:s motoriska svårigheter skiftar beroende på mående, hen är även extremt uttröttbar. NN har vidare svårigheter med sitt uttal. Utgångspunkten för bedömningen bör inte vara när hen fungerar som bäst, utan behovsprövningen bör ta hänsyn till NN:s förutsättningar även under sämre dagar. Det är i ärendet visat att NN har relativt omfattande behov av stöttning under skoldagen, hen har även behov av en lugn miljö. Pproblematiken försvåras väsentligt när hen vistas i miljöer där det rör sig mycket människor, såsom i en skolkorridor. Överklagandenämndens bedömning är att NN:s svårigheter sammantagna är av sådan art att det inte är sannolikt att denne kommer att kunna följa reguljär undervisning i gymnasieskolan, utan att hen behöver tillgång till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. Överklagandenämnden konstaterar slutligen att NN har behov av habilitering. NN har således ett svårt rörelsehinder i skollagens mening. NN har därför rätt till RH-anpassad utbildning och överklagandet ska bifallas.

På Överklagandenämndens vägnar

Barbro Molander

Nisse Rosenlund Hedman

Beslutet har fattats av Barbro Molander, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Einar Jakobsson och Gunilla Thole efter föredragning av juristen Nisse Rosenlund Hedman. I ärendets slutliga handläggning har kanslichefen Anna-Karin Lundgren deltagit.