Till innehållet

Eleven bedömdes inte ha ett sådant allvarligt rörelsehinder som krävs för mottagande till RH-anpassad utbildning


Beslut 2016-06-30 dnr 2016:224

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 14 mars 2016 av Specialpedagogiska skolmyndigheten

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.
Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

X, som är bosatt i Y kommun, sökte inför höstterminen 2016 till Rh-anpassad gymnasieutbildning med önskad placering i första hand i Y.

Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning vid Specialpedagogiska skolmyndigheten beslutade den 14 mars 2016 att inte anta X till sökt utbildning. Som skäl för beslutet angavs att det inte var styrkt genom handlingarna i ärendet att X tillhör målgruppen för Rh-anpassad utbildning och har rätt till Rh-anpassad utbildning.

X har, biträdd av sin särskilt förordnade vårdnadshavare, överklagat beslutet, och anfört bl.a. följande. På grund av sin funktionsnedsättning har han inlärningsproblem, problem med kroppsmotoriken och är i behov av elevassistenten under undervisningen i skolan eftersom han har svårt att röra på sina händer, skriva och använda hjälpmedel i den takt som behövs vid undervisningen. Han använder även kryckor p.g.a. rörelsehindret, dvs. han har svårigheter att använda benet.

Rh-nämnden har yttrat sig över överklagandet och inte funnit anledning att ompröva sitt beslut.
Utredningen består av bl.a. pedagogiskt utlåtande från den 15 december 2015, inklusive åtgärdsprogram från den 9 november 2015, intyg från ST-läkare från den 17 december 2015, habiliteringsutlåtande från den 15 januari 2016 samt aktivitetsplaner.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser

Särskilda bestämmelser om speciellt anpassad riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) finns bl.a. i 15 kap. 35–38 §§ skollagen (2010:800).

Med svårt rörelsehinder avses i lagen ett rörelsehinder som ”ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning medför att en ungdom

  1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning, och
  2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet” (15 kap. 35 § skollagen).

Ungdomar som är svårt rörelsehindrade har rätt att få utbildning vid en sådan gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning som avses i 15 kap. 35 § skollagen om de

  1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,
  2. kan påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år och
  3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av 16 kap 29–34 §§, när det gäller nationella program. Bestämmelsen om att ha slutfört sista årskursen i grundskolan gäller inte utbildning i form av ett introduktionsprogram. För rätt till sådan utbildning krävs att grundskoleutbildningen eller motsvarande har avslutats (15 kap. 36 § skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

I förarbetena till de aktuella bestämmelserna (prop. 1998/99:105 s. 63 ff. och s. 85.) anges att den Rh-anpassade utbildningen alltjämt behövs. Enligt regeringen är det viktigt att utbildningen förbehålls det mycket begränsade antal svårt rörelsehindrade elever med behov av så stora och sammansatta insatser att ”det inte utan stora svårigheter kan lösas i hemkommunen eller inom samverkansområdet”. Regeringen har vidare angett att ett rörelsehinder ska vara att anse som allvarligt även när det är fråga om att bedöma ett rörelsehinder i kombination med ett annat funktionshinder.

Överklagandenämnden har i tidigare avgöranden uttalat att de gällande bestämmelserna får tolkas så att ett första krav är att den sökande är svårt rörelsehindrad. Vidare har Överklagandenämnden uttalat att detta krav, även om lagtexten inte är fullständigt entydig i denna del, får anses gälla oavsett vilka funktionshinder och andra svårigheter som sökanden i övrigt kan ha (se bl.a. beslut den 14 juni 2001, dnr 2001:380 och beslut den 29 maj 2008, dnr 2008:77).

Av den samlade utredningen i ärendet framgår bl.a. följande. X har en CP-skada och bilateral spasticitet med vänstersidig övervikt. Han har både grov- och finmotoriska svårigheter och går med krycka. Han har behov av habiliteringsinsatser i form av sjukgymnastuppföljning och arbetsterapeut¬uppföljning. Hans behov av särskilt stöd består i att han behöver extra tid för att kommunicera och har behov av assistans i situationer där hans finmotorik eller artikulationssvårigheter begränsar honom.

Överklagandenämnden finner att den utredning som finns i ärendet inte visar att Xs rörelsehinder är av sådant allvarligt slag som det enligt de redovisade förarbetena måste vara. Då det inledande kravet på att rörelsehindret ensamt måste ses som allvarligt inte är uppfyllt finns det inte anledning att pröva frågan om rörelsehindret tillsammans med andra funktionsnedsättningar medför behov av tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning och om han har ett habiliteringsbehov.

Överklagandenämnden gör således bedömningen att det inte är visat att X tillhör målgruppen för Rh-anpassad utbildning. Överklagandet ska därmed avslås.

Mot bakgrund av att X angett att han kommer att ha ytterligare kontakt med habiliteringen vill Överklagandenämnden framhålla Xs möjlighet att på nytt göra en ansökan.

På Överklagandenämndens vägnar
Niklas Schüllerqvist

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Görel Bråkenhielm, Einar Jakobsson och Gunilla Thole efter föredragning av juristen Johanna Jadstrand.