Till innehållet

Eleven behöver tillgång till gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning


Beslut 2012-05-28 dnr 2012:114

NN ansökte om att bli antagen till Rh-anpassad gymnasieutbildning från och med höstterminen 2012. Rh-nämnden beslutade den 1 mars 2012 att inte anta NN till sökt utbildning. NN har överklagat beslutet.

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och förordnar att NN har rätt till Rh-anpassad utbildning. Beslutet gäller under förutsättning att han innan utbildningen startar uppfyller gällande behörighetskrav (se nedan).

Beslutet får inte överklagas.

Skäl

Gällande bestämmelser

Särskilda bestämmelser om speciellt anpassad riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) finns bl.a. i 15 kap 35-38 §§ skollagen (2010:800).

Med svårt rörelsehinder avses i lagen ett rörelsehinder som ”ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning medför att en ungdom 1) för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning och 2) har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet”, 15 kap 35 § skollagen.

Ungdomar som är svårt rörelsehindrade har rätt att få utbildning vid en sådan gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning som avses i 15 kap 35 § skollagen om de 1) har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande, 2) kan påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år och 3) uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av 16 kap 29-34 §§ när det gäller nationella program. Bestämmelsen i första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett introduktionsprogram. För rätt till sådan utbildning krävs enligt 15 kap 36 § skollagen att grundskoleutbildningen eller motsvarande har avslutats.

Ärendet

NN, som är bosatt i X kommun, sökte inför höstterminen 2012 till Rh-anpassad gymnasieutbildning med önskad placering i X stad.

Rh-nämnden avslog hans ansökan med motiveringen att NN inte kan anses vara så rörelsehindrad att hans funktionsnedsättning i den delen är att bedöma som ett svårt rörelsehinder.

I utredningen ingår bl.a. ett habiliteringsutlåtande av kuratorn, ett pedagogiskt utlåtande av rektorn, ett läkarutlåtande av överläkaren i neuropediatrik, journalanteckningar av kuratorn samt studieomdömen.

Av den samlade utredningen framgår bl.a. att NN lider av en CP-skada av typen spastisk diplegi med vänstersidig övervikt, ensidig hörselnedsättning, synnedsättningar, perceptionssvårigheter, Aspergers syndrom samt tvångsbeteende. Han behöver kontakt med sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, kurator, psykolog och läkare eller sjuksköterska. Det framgår också att NN i grundskolan har gått på en skola som kan tillgodose elevers behov av extra stöd, att han har gått i en liten klass med fem till sex andra elever, att han under de flesta lektioner har haft en assistent eller lärare som kan hjälpa honom hela tiden, att han har läst samtliga ämnen i särskilda undervisningsgrupper, att han inte har läst alla ämnen enligt timplanen och att han har gått om årskurs nio. För att klara skolarbetet behöver han arbeta i en mindre grupp, ha anpassade läromedel, få extra lärarstöd och assistent samt en lugnare studietakt.

Angående NN:s rörelsehinder framgår av utredningen bl.a. att hans CP-skada medför svaghet i ben och fötter men att skadan har mindre påverkan på armar och händer. Under 2010 genomgick han en fotoperation av båda fötterna, vilken har medfört svårigheter att hitta ett stabilt gångmönster. Vid längre förflyttningar använder han manuell eller eldriven rullstol. Vid kortare sträckor utomhus använder han rullator och inomhus i hemmet går han utan hjälpmedel men tar stöd i möbler och liknande.

Beträffande övriga funktionsnedsättningar framgår det av utredningen bl.a. att NN har ojämna begåvningsnivåer och att han har svårigheter i det sociala samspelet. Han har svårt att självständigt genomföra aktiviteter och behöver tid, struktur och påminnelser för att klara sina dagliga aktiviteter. NN har en handifon och planeringshjälpmedel för att bli mer självständig. Han behöver guidning och stöd inom ADL-området och i frågor om att bli vuxen. Vidare framgår det att NN, utifrån sitt rörelsehinder, sin hörselnedsättning och sina perceptuella svårigheter har behov av en anpassad skolmiljö för att klara sin studiesituation. Av studieomdömena framgår att NN kan nå målen i flera ämnen.

NN har anfört att han är i behov av Rh-anpassad utbildning eftersom han har en normalstor CP-skada som måste underhållas för att han ska behålla sin rörlighet. Han har också bifogat en skrivelse från sin lärare, som anger bland annat följande. NN kan mödosamt gå kortare sträckor och sitter vid både kortare och längre sträckor i rullstol. Han är i ständigt behov av träning dels för att kunna bibehålla sin fysiska status, dels för att han på senare tid har ökat mycket i vikt. Vidare har han behov av assistent i skolan, stort stöd i sin inlärning, anpassade uppgifter samt, i viss mån, anpassade lokaler. Han behöver hjälp med strukturer för att klara sig självständigt. På grund av Asperbergssjukdomen har han ibland svårt att uppfatta och förstå sociala möten och behöver hjälp att bättre förstå sin omgivning.

Rh-nämnden har inte funnit anledning att ompröva sitt beslut i ärendet.

Överklagandenämndens bedömning

I regeringens proposition 1998/99:105 behandlas bl.a. gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade ungdomar (s. 63 ff). Regeringen angav att den Rh-anpassade utbildningen alltjämt behövs. Enligt regeringen var det viktigt att utbildningen förbehålls det mycket begränsade antal svårt rörelsehindrade elever med behov av så stora och sammansatta insatser att ”det inte utan stora svårigheter kan lösas i hemkommunen eller inom samverkansområdet” (s. 63). I specialmotiveringen till 5 kap 27 § gamla skollagen (motsvarande nu tillämpliga 15 kap 35 § skollagen) återkom regeringen till denna fråga och angav att ett rörelsehinder ska vara allvarligt även när det är fråga om att bedöma ett rörelsehinder i kombination med ett annat funktionshinder (s. 78).

Enligt gällande bestämmelser är ett första krav att den sökande är svårt rörelsehindrad. Detta krav får, även om själva författningstexten inte är fullständigt entydig i denna del, anses gälla oavsett vilka funktionshinder och andra svårigheter som sökanden i övrigt kan ha.

Överklagandenämnden har i tidigare avgörande fastslagit att en person som bland annat i stor utsträckning använder rullstol och i övrigt med svårighet kan gå med hjälp av kryckkäppar, har finmotoriska problem och habiliteringsbehov får anses vara svårt rörelsehindrad i lagens mening (se beslut den 12 maj 2011, dnr 2011:50). Överklagandenämnden har vidare fastslagit att en person som bland annat med svårighet går kortare sträckor med hjälp av rullator, använder permobil eller rullstol vid längre sträckor, använder ståskal samt har ett stort behov av habiliteringsinsatser också har ansetts vara svårt rörelsehindrad i lagens mening (se beslut den 4 maj 2012, dnr 2012:74).

Av utredningen framgår att NN på grund av sin CP-skada med ansträngning och med stöd i möbler och liknande kan gå kortare sträckor själv och att han i övrigt använder hjälpmedel såsom rullator eller rullstol för att förflytta sig. Han har också ett stort habiliteringsbehov. Vidare framgår att NN har syn- och hörselnedsättningar, perceptionssvårigheter, Aspergers syndrom samt tvångsbeteende.

Med hänsyn till vad utredningen visat får NN:s rörelsehinder i sig anses svårt. Det är emellertid något mindre svårartat i jämförelse med de rörelsehinder som redovisats i ovan nämnda beslut. Överklagandenämnden finner dock att NN:s svårigheter sammantagna är av sådan art att han behöver tillgång till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. Det kan inte anses sannolikt att han kan följa reguljär skolgång i gymnasieskolan. Rh-nämndens beslut ska därför upphävas och överklagandet bifallas.

 

På Överklagandenämndens vägnar


Anders Heiborn 

Emmah Edström

Beslutet har fattats av Anders Heiborn, ordförande i nämnden, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Einar Jacobsson, Gunilla Thole och Lars Werner efter föredragning av Emmah Edström, jurist.