Till innehållet

Utredningen inför beslutet om att inte upprätta åtgärdsprogram bedödmdes vara bristfällig


Beslut 2017-03-02 dnr 2016:652

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 21 november 2016 om att inte utarbeta åtgärdsprogram

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till rektorn vid X-skolan för skyndsam kompletterande utredning och ny prövning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

NN började på X-skolan i Y kommun under höstterminen 2015. Rektorn beslutade i april 2016 om åtgärdsprogram för NN. Vid utvärdering av åtgärdsprogrammet i september 2016 bedömde skolan att den inom ramen för klassundervisningen kan ge NN det pedagogiska stöd och anpassningar som han behöver.

Mentorn gjorde därefter en anmälan om behov av särskilt stöd till rektorn. Av anmälan framgår att NN fortfarande inte når målen i vissa ämnen, men att skolan inte är förvånad eftersom han bara gått på X-skolan i drygt två terminer. Innan dess har han inte använt teckenspråk. I dag utvecklas han i riktning mot kunskapsmålen, men är inte riktigt där ännu.

Rektorn beslutade den 21 november 2016 att inte utarbeta åtgärdsprogram för NN. Som skäl för beslutet angavs att NN inte har behov av särskilt stöd och att utredningen visar att han förväntas nå de mål som minst ska uppnås inom ramen för de insatser som angetts i den individuella utvecklingsplanen.

Överklagandet

NN har överklagat beslutet om att inte utarbeta åtgärdsprogram genom sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. Enligt rektorn visar utredningen att NN når målen i alla ämnen, vilket inte stämmer. NN kan inte läsa eller skriva och har stora brister i talet. Han är i behov av omfattande stöd i framförallt svenska, inklusive talad svenska. Svenska är sannolikt tillsammans med teckenspråk även nyckeln till att nå målen i andra ämnen. Det finns stora brister i utredningen, bl.a. osynliggörs NN brister i den talade svenskan, vilket enligt läroplanen är en lika viktig del av specialskolans kunskapsuppdrag som det är för grundskolan.

Rektorns yttrande

Resultatet av utvärderingen av förgående åtgärdsprogram blev att åtgärdsprogrammet avslutades. De behov som lyftes fram i det tidigare åtgärdsprogrammet begränsades till insatser under vårterminen 2016. De insatser som behövs för att NN ska fortsätta att utvecklas i riktning mot kunskapskraven ryms i dag inom extra anpassningar. Av kartläggningen framgår att NN sedan november 2015, då han började på X-skolan, ständigt utvecklas i riktning mot kunskapsmålen för årskurs 7. Han går i en klass med sex elever, där det alltid finns två pedagoger, vilket gör att pedagogerna har stora möjligheter att individanpassa mycket av undervisningen.

NN vårdnadshavare har lämnat synpunkter på rektorns yttrande och huvudsakligen anfört följande. Det krävs ett beslut av rektorn för att avsluta ett åtgärdsprogram och att detta beslut ska föregås av en utvärdering av åtgärderna. Kartläggningen innehåller ingen utvärdering av NN kunskaper i förhållande till målen för respektive ämne eller hur han ska ges förutsättningar att nå målen. Omdöme från december 2016 visar att NN nu förutom otillräckliga kunskaper i svenska, engelska, SO, NO och teckenspråk även bedöms ha otillräckliga kunskaper i matematik. Rektorn borde ha övervägt en omprövning av beslutet då skolan fick vetskap om NN språkstörning.

Skolans utredning

Av framåtsyftande planering från september och utredning från november 2016 framgår att NN har bl.a. följande extra anpassningar. Lugn inlärningsmiljö, struktur och uppmuntran. Lärarna behöver ge extra förklaringar och möjligheter till repetition. Han har uppgifter utifrån sin nivå. Bildstöd och laborativt material i de teoretiska ämnena hjälper NN att komma framåt. Skolan ger mycket stöd, tecken och förförståelse för nya begrepp i alla ämnen.

Av utredning och kartläggning från den 7 november 2016 framgår bl.a. följande.

NN går i årskurs 4. Undervisningsspråket är huvudsakligen teckenspråk. Under lektionerna arbetar klassen ofta i helklass med båda pedagogerna. Ibland delar de till halvklass med en pedagog per grupp. Miljön är anpassad för visuellt och auditivt språk. NN riskerar att inte nå målen i ämnena SO, NO, svenska och engelska. Han läser teckenspråk som andraspråk och har utvecklat språket på ett bra sätt. NN har svårigheter med att sortera och ta fram kunskap. Han har språkbrister och får intensiv lästräning med pedagog. I ämnena svenska, engelska och SO fungerar det bäst i liten grupp (tre elever) alternativt enskilt med läraren. NN behöver mycket stöd för att utveckla sin förståelse i ämnet NO. Special­­­pedagog har arbetat med NN vid fyra tillfällen. Vid två tillfällen var undervisnings­­­språket svenska och vid två tillfällen teckenspråk. Teckenspråk är det språk som NN mest naturligt kan använda för kunskapsinhämtning och som fungerade att ha en något djupare dialog med NN på. NN använder sitt eget tal, men det är ofta svårt att urskilja vad han säger. Han behöver fortsätta att utveckla teckenspråket och få ett rikare ordförråd. När NN sedan får igång läsningen är det också möjligt att det påverkar hans tal på ett positivt sätt.

I ärendet har även bl.a. getts in ett logopedutlåtande från oktober 2016, anmälan av behov av särskilt stöd från januari och september 2016, kartläggning från januari 2016, analys och bedömning av behov av särskilt stöd från februari 2016, åtgärdsprogram från april 2016, omdömen från juni och december 2016, samt utvärdering av åtgärdsprogram från september 2016.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.

Av 3 kap. 5 a § skollagen (2010:800) framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8 §.

Av 3 kap. 8 § skollagen framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds.

Enligt 3 kap. 9 § skollagen ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd.

Av bestämmelserna om särskilt stöd framgår att en elev ska ges särskilt stöd om extra anpassningsåtgärder inte har gett resultat. Det är därför viktigt att de extra anpassningar som görs följs upp för att kunna se om insatserna är effektiva och om de gett resultat eller om de eventuellt måste förändras eller intensifieras (jfr. Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, SKOLFS 2014:40, sid. 23).

Även beslut att inte upprätta åtgärdsprogram kan överklagas. Om rektorn t.ex., trots signaler om att det finns ett stödbehov, fattar ett beslut om att ett åtgärds­program inte ska upprättas, kan det finnas skäl att granska om detta beslut verkar rimligt (prop. 2009/10:165 s. 586).

Överklagandenämndens bedömning

Frågan om beslut om att avsluta åtgärdsprogram

Vårdnadshavarna har invändningar mot att ett formellt beslut inte har fattats om att avsluta åtgärdsprogrammet från april 2016. Av det nämnda åtgärdsprogrammet framgår att det gäller under tidsperioden vårterminen 2016. Det är således ett tidsbegränsat beslut. Det finns inget lagkrav om att skolan måste fatta beslut om att ett tidsbegränsat åtgärdsprogram ska avslutas. Däremot måste skolan se till att elevens eventuella stödbehov i sådant fall kan tillgodoses med de extra anpassningar som prövas inom ramen för den ordinarie undervisningen. Överklagandenämnden konstaterar att skolan vid utvärdering av åtgärdsprogrammet i september 2016 bedömt att det pedagogiska stöd och anpassningar som NN behöver för att fortsätta att utvecklas kan ges inom ramen för klassundervisningen.

Ramen för Överklagandenämndens prövning

Överklagandenämnden kan vid en prövning av ett beslut gällande åtgärdsprogram antingen fastställa eller upphäva det överklagande beslutet (28 kap. 16 § andra stycket skollagen). Överklagandenämndens bedömning är därför begränsad till att avse om rektorn haft fog för sitt beslut att inte upprätta ett åtgärdsprogram för NN.

Vårdnadshavarnas medverkan

Skolan och vårdnadshavarna är oense om ifall vårdnadshavarna getts möjlighet att medverka vid upprättande av åtgärdsprogrammet. Överklagande­nämnden vill peka på vikten av att det finns en väl fungerande dialog mellan skolan och vårdnadshavarna. Innebörden av att vårdnadshavarna ska ges möjlighet att medverka inför upprättandet av ett åtgärdsprogram är enligt Överklagande­nämndens praxis att de har rätt att få insyn i utredningen och att de ska ha möjlighet att få framföra sina synpunkter (se exempelvis Överklagande­nämndens beslut den 8 oktober 2015, dnr 2015:296).

Utredningen

Även om X-skolan får anses ha särskilda förutsättningar att ge NN stöd utifrån hans individuella förutsättningar så har rektorn inte på grund av detta en mindre långtgående skyldighet att utreda behovet av särskilt stöd.

Överklagande­nämnden konstaterar att rektorn i enlighet med 3 kap. 8 § skollagen sett till att en utredning om NN behov av särskilt stöd genomförts.

Det huvudsakliga syftet med en utredning enligt 3 kap. 8 § skollagen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Att ett åtgärdsprogram föregås en ordentlig utredning är av yttersta vikt för att tillräckliga och adekvata särskilda stödåtgärder ska kunna ges. Omfattningen av en utredning beror på det enskilda fallet. En utredning bör bestå av två delar; en del där elevens skolsituation kartläggs och eventuella utlåtanden inhämtas och en del med en bedömning, utifrån den kartläggande delen, av vilken typ av särskilt stöd eleven har behov av och ungefär i vilken omfattning. I den kartläggande delen krävs som regel även en analys av de tänkbara orsakerna till elevens svårigheter (jfr. bl.a. Överklagandenämndens beslut den 16 januari 2014 med dnr 2013:468, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram s. 27 ff, samt SKOLFS 2014:40). 

Överklagandenämnden finner att utredningen är bristfällig.

Överklagandenämnden konstaterar att det av utredningen framgår att NN riskerar att inte nå kunskapsmålen i ämnena NO, SO, engelska och svenska. Av utredningen framgår vilka behov han har i respektive ämne, men omfattningen av stödbehovet i de olika ämnena för att NN ska kunna nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås framgår inte. Utredningen visar inte heller närmare hur han ligger till i förhållande till kunskapskraven i de enskilda ämnen han inte når målen i.

Vidare omfattar kartläggningen inte hur NN ligger till i förhållande till kunskapskraven i talad svenska, vilket är en brist.

Skolan gör bedömningen att NN kommer att nå upp till kunskapskraven med de extra anpassningar han får. NN har generella extra anpassningar i de teoretiska ämnena, t.ex. bildstöd. Därutöver fungerar det enligt utredningen bäst för NN att arbeta enskilt alternativt i liten grupp i ämnena SO, engelska och svenska. Överklagandenämnden anser dock att det i utredningen avseende ämnet NO saknas en närmare analys och bedömning av vilken typ av stöd han behöver för att han ska kunna nå upp till kunskapskraven.

Vidare noterar Överklagandenämnden att NN enligt utredningen som extra anpassning bl.a. får intensiv lästräning med pedagog. Det framgår dock inte i vilken omfattning han får detta stöd. Om det är fråga om omfattande eller regelbundna specialpedagogiska insatser utgör det särskilt stöd och då ska åtgärdsprogram upprättas.

Sammanfattningsvis visar inte utredningen i ärendet, enligt Överklagande­nämndens bedömning, att NN förväntas nå målen som minst ska uppnås med de extra anpassningar som görs. Mot bakgrund av vad som framkommit anser Överklagandenämnden att rektorn således med den utredning som finns i ärendet inte haft tillräckligt underlag för att fatta ett beslut att inte upprätta ett åtgärdsprogram för NN. Beslutet ska därför upphävas och ärendet återförvisas till rektorn för skyndsam ytterligare utredning och ny prövning.

Överklagandenämnden noterar avslutningsvis att vårdnadshavarna har anmält X-skolan till Skolinspektionen med anledningen av uppgivna brister i utbildningen vad gäller talad svenska.

På Överklagandenämndens vägnar

 

Magnus Åhammar

Beslutet har fattats av Magnus Åhammar, vice ordförande i nämnden, samt Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Gunilla Thole, Marie Johannesson och Lars Werner efter föredragning av juristen Christine Lundgren. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.