Till innehållet

Utredningen gav stöd för att eleven hade en grav språkstörning och att hon på grund av denna inte kunde gå i grundskolan


Beslut 2017-03-02 dnr 2016:661

Överklagat beslut

Beslut den 8 december 2016 om mottagande i specialskolan

Beslut

Överklagandenämnden bifaller överklagandet och beslutar att NN ska tas emot i specialskolan.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

NNs vårdnadshavare ansökte om att hon tidigast från och med den 1 december 2016 skulle tas emot i specialskolan med en önskad placering vid X-skolan i Y kommun som är en specialskola för elever med grav språkstörning. NN gick vid tidpunkten för ansökan i årskurs 8 vid Z-skolan.

Nämnden för mottagande i specialskolan och Rh-anpassad utbildning vid Specialpedagogiska skolmyndigheten beslutade den 8 december 2016 att avslå ansökan. Som skäl för beslutet angav nämnden följande. Enligt uppgifter i ärendet tycks skillnaden mellan verbal och ickeverbal förmåga vara signifikant, men detta på en relativt hög nivå, den verbala förmågan (bedömd med WISC) är till viss del inom normalområdet. Vidare anges att arbetsminne och receptivt språk är inom/strax under normalområdet. Även om NN har en generell språkstörning så är den inte grav. NN tillhör därmed inte målgruppen för specialskolan.

Överklagandet

NN har överklagat beslutet företrädd av sina vårdnadshavare som anfört i huvudsak följande. NNs skolsituation kännetecknas av lärare som byts ut hela tiden och som har ingen eller ringa kunskap om språkstörningsproblematiken, vilket gör att kommunikationen mellan lärare och elev blir mycket problematisk. NN tycker att det är jättesvårt att få fram de rätta orden och förklara i skolmiljön. Det har lett till att hon inte vågar umgås med klasskamraterna. Hon känner en stor stress över att inte kunna prata så att andra i skolan förstår henne och det gör att det låser sig ännu mer i en ond cirkel. I regel misslyckas hon på proven i kärnämnena. Lärarna tycker att det är svårt att tolka och stötta vid prov vilket innebär att NN får genomföra omprov. Att alltid ha omprov då undervisningen går vidare medför stresspåslag som inte gagnar inlärningen. Den nuvarande skolan bedömer att NN inte har någon möjlighet att nå målen i kärnämnena. Skolan tycker sig göra allt som står i dess makt för att förbättra NNs situation, hon upplever dock dagligen stress och oro när hon och lärarna inte förstår varandra. Detta sammantaget gör skolsituationen för NN i det närmaste ohållbar. NN känner stort förtroende för sin logoped och även för skolpsykologen, vilket nog är förklaringen till att hennes språkstörning inte alltid yttrar sig som grav i dessa sammanhang.

Utredningen

I utredningen som Överklagandenämnden tagit del av ingår utredningar av NNs behov av särskilt stöd från den 22 september och den 16 december 2016, åtgärdsprogram från den 16 december 2016, psykologutlåtanden från den 30 september och den 16 december 2016, logopedutlåtanden från den 18 november 2014 och den 2 november 2016, intyg av logoped från den 30 december 2016 samt journalblad från logoped perioden den 15 september 2014 –3 oktober 2016 och journalblad med bedömning från den 29 december 2016.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.

Av 7 kap. 6 § skollagen (2010:800) framgår att barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan om de bl.a. har en grav språkstörning.

Överklagandenämndens bedömning

Frågan om eleven har en grav språkstörning

Frågan i ärendet är om NN ska anses tillhöra målgruppen för specialskolan. En förutsättning för att hon ska kunna tas emot i specialskolan är att hon har en grav språkstörning.

Hon ska då på grund av språkstörningen ha så omfattande svårigheter att förstå och att själv göra sig förstådd att det i hög grad påverkar hennes inlärningssituation. Den språkliga begränsningen ska vidare vara det framträdande problemet och inte endast en funktion av språkliga problem till följd av andra diagnoser. En grav språkstörning kan dock förekomma som det framträdande problemet tillsammans med andra funktionsnedsättningar där språkliga kommunikationsproblem även ingår, såsom t.ex. autism eller utvecklingsstörning.

I psykologutlåtandena anges bl.a. följande. Enligt testresultaten är NN sammantaget genomsnittligt begåvad. Hennes kognitiva profil är ojämn. Hennes perceptuella förmåga är starkare än den verbala. NN har svagt ordförråd och bekymmer med att förklara. Testresultaten, observationerna, skattningarna och det som framkommit i samtal med förälder och NN, tyder på språkstörning och bekymmer med socialt samspel. Trots speciallärarstöd och anpassningar i klassrummet presterar NN inte i nivå med sin begåvning.

I den logopediska utredningen anges bl.a. följande. NN har en grav generell språkstörning trots regelbunden behandling, behov av hjälp med läxor hemma utöver vad som 14-åringar brukar behöva och stödinsatser i skolan. Hennes språkliga förmågor har utvecklats mycket långsamt på två år. Indexprofil utförd 2014 visar att NNs generella språkliga förmåga, expressiva språkliga förmåga och språkligt minne ligger under normalområdet för elever i den ålder hon var då. Hennes indexprofil blir likadan 2016 med samma delområden liggande under normalområdet där hon borde ha fått en förbättring i sin indexprofil på två år. Det är främst NNs expressiva svårigheter som är påtagliga. Hon har utvecklat ett undvikandebeteende i kommunikation med andra på grund av sin språkstörning. NN har diagnosen F802B Generell språkstörning (impressiv och expressiv).

Överklagandenämnden finner att utredningen i ärendet visar att NN på grund av sin språkstörning har så omfattande svårigheter att förstå och att själv göra sig förstådd att det i hög grad påverkar inlärningssituationen. Det har inte framkommit att hennes språkliga begränsning endast är en funktion av språkliga problem till följd av andra diagnoser, utan språkstörningen får anses vara det framträdande problemet för hennes inlärning. NN har därmed en språkstörning som är att beteckna som grav i skollagens mening.

Frågan om eleven på grund av sin språkstörning inte kan gå i grundskolan

Överklagandenämnden ska då bedöma om NN på grund av sin språkstörning inte kan gå i grundskolan. Av det pedagogiska underlaget framgår att NN har svårt att tillgodogöra sig undervisning på den nivå som gäller för högstadiet, och att hon, trots olika anpassningar och särskilt stöd, bedöms få svårt att uppnå målen i slutet av årskurs 9 i flertalet ämnen. Logoped och psykolog förordar plats för NN på X-skolan. Utredningen i ärendet ger enligt Överklagandenämnden stöd för att NN har så stora svårigheter i ett vanligt grundskole-sammanhang att hon på grund av sin språkstörning inte kan gå i grundskolan.

Slutsats

NN tillhör specialskolans målgrupp. Överklagandet ska därmed bifallas och NN tas emot i specialskolan.

På Överklagandenämndens vägnar

Magnus Åhammar

Beslutet har fattats av Magnus Åhammar, vice ordförande i nämnden, samt, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Gunilla Thole, Marie Johannesson och Lars Werner efter föredragning av Johanna Jadstrand. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.