Till innehållet

Det var i ärendet inte visat att elevens språkliga problematik var det mest framträdande problemet för dennes inlärning. Det var därför inte heller visat att eleven tillhörde specialskolans målgrupp


Beslut 2015-09-01 dnr 2015:340

Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning beslutadeden 27 maj 2015 att avslå NNs ansökan om att tas emot i specialskolan.

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

NN går i årskurs 2 vid X skola. I april 2015 ansökte NNs vårdnadshavare om att hen från och med höstterminen 2015 skulle tas emot vid Hällsboskolan som är en specialskola för elever med grav språkstörning.

Nämnden för mottagande i specialskolan och Rh-anpassad utbildning vid Specialpedagogiska skolmyndigheten beslutade den 27 maj 2014 att avslå NN ansökan. Som grund för beslutet angav nämnden att en tal- och språkutredning av legitimerad logoped (ej äldre än 12 månader) begärts in men inte inkommit. Nämnden bedömde att handlingarna i ärendet inte visade att NN har en grav språkstörning i skollagens mening.

Vårdnadshavarna har överklagat beslutet och anfört bl.a. följande. Underlagen styrker att NN har en generell språkstörning och det borde likställas med en grav språkstörning. Den utredning som bifogats är inte så gammal att NN tillstånd har förändrats. Det är fel att hen inte tas emot på Hällsboskolan för att utredningen inte anses tillräckligt ny. NN fick diagnosen generell språkstörning i augusti 2013 och den visar på stora språkliga svårigheter. Begåvningsmässigt har hen ett genomsnittligt resultat. Det finns en tydlig skillnad mellan NNs begåvning och den språkliga begåvningen. Språkstörningarna påverkar möjligheterna till inlärning.

I utredningen som Överklagandenämnden tagit del av ingår bl.a. en psykologisk utredning, en journalanteckning av en logoped daterad den 20 november 2014, en pedagogisk utredning daterad den 29 januari 2014 samt en pedagogisk kartläggning daterad den 27 april 2015.

Skäl

Gällande bestämmelser

Av 7 kap. 6 § skollagen (2010:800) framgår att barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan om de

  1. är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning,
  2. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller
  3. har en grav språkstörning.    

Överklagandenämndens bedömning

Frågan i ärendet är om NN ska anses tillhöra målgruppen för specialskolan. En förutsättning för att NN ska kunna tas emot i specialskolan är att hen har en grav språkstörning.

NN ska då på grund av språkstörningen ha så omfattande svårigheter att förstå och att själv göra sig förstådd att det i hög grad påverkar inlärningssituationen. Den språkliga begränsningen ska vidare vara det framträdande problemet och inte endast en funktion av språkliga problem till följd av andra diagnoser. En grav språkstörning kan dock förekomma som det framträdande problemet tillsammans med andra funktionsnedsättningar där språkliga kommunikationsproblem även ingår, såsom t.ex. autism eller utvecklingsstörning.

Av den utredning som ligger till grund för avslag av NN ansökan om mottagande i specialskola framgår att hen vid en logopedutredning i augusti 2013 har fått diagnosen generell språkstörning. Av den åberopade journalanteckningen framgår att hen har stora generella språkliga svårigheter och presterar svagt i bl.a. ordförråd, synonymer och motsatser. NN har också svårt att hålla siffror i minnet och presterar svagt vid auditivt sekvensminne. NN har fått en operation av ögat och därefter fungerat bättre. NN har svårt med avståndsbedömning. Av psykologutredningen framgår att hen utöver språkstörningen har problem med grov- och finmotorik, minne, perception och inlärning. Det finns misstanke om dyslexi. Resultaten ger inte någon signifikant skillnad på verbal- och perceptuell nivå. Även det icke-verbala språktestet ligger genomsnittligt. En generell språkstörning samtidigt med ett nedsatt arbetsminne medför ofta omfattande inlärningssvårigheter. NN har dessutom kort uthållighet och svårigheter att koncentrera sig. Om svårigheter med koncentration och uthållighet kvarstår bör det utredas om hen har ett neuropsykiatriskt funktionshinder.

Överklagandenämnden anser att den utredning som för närvarande finns inte med tillräcklig klarhet visar att det är NN språksvårigheter som är det mest framträdande problemet för inlärningen. Överklagandenämnden anser därför att det inte är visat i ärendet att NN har en sådan grav språkstörning som avses i skollagen, vilket är en nödvändig grundförutsättning för att tillhöra skolans målgrupp. Överklagandet ska därmed avslås.

På Överklagandenämndens vägnar

Barbro Molander
Madelene Liinanki

Beslutet har fattats av Barbro Molander, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Einar Jakobsson, Lars Werner och Annica Runsten efter föredragning av juristen Madelene Liinanki. I ärendets slutliga handläggning har kanslichefen Anna-Karin Lundgren deltagit.