Till innehållet

Tillhörighet ett specialskolans målgrupp på grund av åberopad språkstörning borde prövats trots att den sökta skolenheten är avsedd för elever som är döva eller hörselskadade


Beslut 2015-06-15 dnr 2015:207

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 6 mars 2015 av Specialpedagogiska skolmyndigheten

BESLUT

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till Specialpedagogiska skolmyndigheten för skyndsam ny prövning.

Beslutet får inte överklagas.

ÄRENDET

NN har ansökt om att tas emot i regional specialskola.

Specialpedagogiska skolmyndigheten beslutade den 6 mars 2015 att avslå NN:s ansökan. Som skäl för beslutet angavs att det inte är hörselmässigt motiverat att ta emot NN i specialskolan.

Vårdnadshavarna har överklagat beslutet och anfört i huvudsak följande. NN har en grav expressiv språkstörning. Grundskolan kan inte ge NN det stöd hen anses behöva då NN använder teckenspråk i sin kommunikation, som stöd, komplement, avlastning och som en väg till talad svenska. Vid ett möte inför skolstart med personal från SPSM framkom det tydligt att grundskolan inte kunde ge NN möjlighet att utveckla teckenspråk. Det fanns inte heller personal som förstod teckenspråk. Rådet från SPSM var då att X-skolan ansågs vara det lämpligaste alternativet. NN är för ung för att åka till närmaste specialskola för gravt språkstörda barn och bo på internat. Behovet är främst expressivt och på X-skolan finns den teckenspråkliga miljö där NN kan utvecklas språkligt, kunskapsmässigt och socialt.

Följande handlingar har lämnats in i ärendet. Två intyg från legitimerad logoped daterade den 20 november 2013 och den 6 februari 2015, ansökan om mottagande i specialskola daterad den 29 november 2014, pedagogisk bedömning daterad den 27 januari 2014 av Specialpedagogiska skolmyndigheten, en skrivelse utfärdad av teckenspråkslärare daterad den 9 februari 2015 och en journalanteckning den 10 februari 2015 av en skolläkare vid X-skolan.

Skäl

Gällande bestämmelser

Av 7 kap. 6 § skollagen (2010:800) framgår att barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan om de

1. är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning,

2. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller

3. har en grav språkstörning.

Frågan om mottagande i specialskolan prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs (7 kap. 6 § skollagen, 2010:800).

Överklagandenämndens bedömning

Den ansökan som Specialpedagogiska skolmyndigheten har prövat och som har överklagats avser en begäran att NN ska tas emot i en regional specialskola. Vårdnadshavarna har angett att ansökan avser X-skolan, vilket är en skola som främst riktar sig till elever som är döva eller har en hörselnedsättning. Vårdnadshavarna har dock som grund för ansökan åberopat att NN har en expressiv språkstörning och bl.a. bifogat intyg från logoped.

Frågan är då vad det är som Specialpedagogiska skolmyndigheten ska pröva med anledning av ansökan. Enligt 7 kap. 6 § skollagen är det frågan om mottagande i specialskolan som ska prövas. En sådan prövning måste utgå från vad den sökande åberopar som grund för sin ansökan. Frågan om i vilken skola NN ska tas emot om hen tillhör målgruppen hör till en ev. senare verkställighet (jfr. RÅ 2007 ref. 62).

Överklagandenämnden konstaterar, i likhet med Specialpedagogiska skolmyndigheten, att det saknas läkarintyg eller annat underlag i ärendet som skulle tyda på att NN är döv eller har en hörselskada. Av handlingarna i ärendet har i stället framkommit att NN har talsvårigheter och diagnosen verbal/oral dyspraxi som bedömts som grav. Vårdnadshavarna har även i överklagandet uppgett att NN har en grav expressiv språkstörning. NN rekommenderas av logoped och läkare att få fortsatt skolgång i en teckenspråkig miljö där hen har möjlighet att förstärka sitt tal med teckenspråk samt få en trygghet i kommunikation och utveckling.

Överklagandenämnden anser att Specialpedagogiska skolmyndigheten mot denna bakgrund, utöver konstaterandet att det inte är hörselmässigt motiverat att ta emot NN i specialskolan, borde ha prövat frågan om NN tillhör specialskolans målgrupp. Detta p.g.a. vad föräldrarna har uppgett som en grund för ansökan, dvs. NN:s språkstörning.(Se 7 kap. 6 § 3 skollagen).

En sådan brist kan inte läkas hos Överklagandenämnden eftersom det skulle innebära att NN går miste om en prövning i första instans. Men hänsyn till instansordningsprincipen ska således Specialpedagogiska skolmyndigheten som första instans pröva dessa frågor. Myndigheten har vid sin prövning ett ansvar att se till att ärendet blir utrett som dess beskaffenhet kräver. (Jfr. Överklagandenämndens beslut dnr 2014:520 av den 10 februari 2015).

Överklagandenämnden finner således att det överklagade beslutet ska upphävas och ärendet återförvisas till Specialpedagogiska skolmyndigheten för skyndsam ny prövning av NN:s ansökan om att tas emot i specialskolan.

På Överklagandenämndens vägnar

Barbro Molander
Jeanna Fransén

Beslutet har fattats av Barbro Molander, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Einar Jakobsson och Lars Werner efter föredragning av Jeanna Fransén. I ärendets slutliga handläggning har kanslichefen Anna-Karin Lundgren deltagit.