Till innehållet

Även förutsättningarna för en elev att gå i grundsärskolan behöver utredas inför ett beslut om mottagande i specialskolan


Beslut 2017-06-15 dnr 2017:182

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 13 mars 2017 om mottagande i specialskolan

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till Specialpedagogiska skolmyndigheten för kompletterande utredning och skyndsam ny prövning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

NN:s vårdnadshavare ansökte om att NN från och med höstterminen 2017 skulle tas emot i specialskolan med en önskad placering vid skola X, vilket är en specialskola för elever som är döva eller har en hörselnedsättning. NN gick vid tidpunkten för ansökan i årskurs Z.

Nämnden för mottagande i specialskolan och Rh-anpassad utbildning vid Specialpedagogiska skolmyndigheten (Rh-nämnden) beslutade den 13 mars 2017 att avslå ansökan. Som skäl för beslutet angavs följande. NN har en lindrig hörselnedsättning, men den motiverar inte ett mottagande i specialskolan. Det föreligger inte heller tillräckliga särskilda skäl för mottagande i specialskolan.

Överklagandet

NN har överklagat beslutet företrädd av sina vårdnadshavare. De har anfört i huvudsak följande. NN kan inte uttrycka sig verbalt utan använder teckenspråk i stället för tal. För att hen ska kunna utveckla ett språk behöver han vara i sociala miljöer där teckenspråket finns. NN behöver vidare få undervisning på teckenspråk för att kunna ta till sig kunskap och utvecklas i sitt lärande.

Y kommun kan inte erbjuda undervisning på teckenspråk eller ge hen möjlighet att träffa andra teckenspråkiga elever på hemmaplan. Det har också varit problematiskt att hitta teckenspråkskunnig personal som kan arbeta med NN.

Utredning

Av utredningen som Överklagandenämnden tagit del av ingår bland annat följande:

  • En pedagogisk bedömning som utfärdats av specialpedagog vid Å skola den 25 januari 2017.
  • En specialpedagogisk utredning (sammanfattning av psykologdel och pedagogdel) som utfärdats av psykolog och specialpedagog den 1 juni 2015.
  • En pedagogisk bedömning som har utfärdats av speciallärare vid X skola den 27 mars 2017.
  • Ett läkarutlåtande från den 7 februari 2017.
  • Ett audiogram från den 24 januari 2017.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser

Av 7 kap. 6 § första stycket skollagen (2010:800) framgår att barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan om de

  1. är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning,
  2. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller
  3. har en grav språkstörning.

Överklagandenämndens bedömning

Frågan i ärendet är om NN ska tas emot i specialskolan. Förutsättningarna för det är att hen omfattas av personkretsen, dvs. ha en sådan funktionsnedsättning som omnämns i någon av de tre punkterna i 7 kap. 6 § första stycket skollagen. Hen ska också på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kunna gå i grundskolan eller grundsärskolan.

I ärendet är det klarlagt att NN har en hörselskada och således omfattas av andra punkten i 7 kap. 6 § skollagen.

Överklagandenämnden konstaterar inledningsvis att ett mottagande i specialskolan förutsätter att eleven varken kan gå i grundskolan eller grundsärskolan.

Kan NN på grund av sin funktionsnedsättning inte gå i grundskolan?

Av den pedagogiska bedömning som utfärdats i januari 2017 framgår bland annat följande. NN har haft resurs under hela skoltiden. Hen behöver stöd för sin kognitiva och sociala utveckling samt i kommunikationen med andra barn och vuxna. NN är med sin klass under samlingar och gemensamma genomgångar, men arbetar sedan mycket enskilt tillsammans med sin resurspedagog. NN har tillgång till pedagoger och personal med kunskaper i tecken som stöd. Teckenspråk är NN:s första språk och främsta kommunikationsmedel men även i viss mån bilder. NN har behov av struktur, anpassningar/anpassat material och uppgifter, teckenspråk och tid. Allt detta gör det svårt för NN att nå grundskolans mål på den tid som grundskolan erbjuder. Av redogörelsen för uppnådda kunskapskrav framgår bland annat att NN kan läsa många helordsbilder, benämna de geometriska formerna och behärskar addition och subtraktion inom talområdet 0-10.

Överklagandenämnden konstaterar att det av den pedagogiska utredningen framgår att NN har haft omfattande stöd under hela sin skoltid. Av redogörelsen för uppnådda kunskapskrav och kunskapsutveckling framgår att hen har en positiv progression, men att hen alltjämt har stora svårigheter att uppnå kunskapsmålen för årskurs Z.

Överklagandenämnden bedömer därför att den samlade utredningen visar att NN på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan gå i grundskolan.

Kan NN på grund av sin funktionsnedsättning inte gå i grundsärskolan?

Mottagande i grundsärskolan regleras i 7 kap. 5 § skollagen. Av denna bestämmelse framgår bland annat att barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning ska tas emot i grundsärskolan.

NN är för närvarande inte mottagen i grundsärskolan. Det är inte inom ramen för prövningen av ett mottagande i specialskolan möjligt att göra någon fullödig bedömning av en elevs tillhörighet till grundsärskolans målgrupp. Av utredningen framgår dock att NN har en utvecklingsstörning och att hens fungerande i vardagen motsvarar en måttlig utvecklingsstörning. Mot denna bakgrund bedömer Överklagandenämnden att det inte kan uteslutas att NN har förutsättningar att tas emot i grundsärskolan.

I ärendet finns emellertid inte någon utredning som visar om NN på grund av sina funktionsnedsättningar eller andra särskilda skäl inte kan gå i denna skolform.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har ett ansvar att se till att ärendet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Det innebär att myndigheten ska leda utredningen och se till att nödvändigt material kommer in, men däremot inte att myndigheten måste sköta utredningen själv (jfr Överklagandenämndens beslut den 10 februari 2015, dnr 2014:520).

Specialpedagogiska skolmyndigheten borde därför vid sidan av prövningen om NN till följd av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan utrett och tagit ställning till om hen till följd av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl (såsom hens behov av undervisning på teckenspråk) inte kan gå i grundsärskolan.

Denna brist kan inte läkas hos Överklagandenämnden, eftersom det innebär att NN går miste om en prövning i första instans. Det är med hänsyn till instansordningsprincipen Specialpedagogiska skolmyndigheten som ska pröva frågan i första instans.

Överklagandenämnden finner därför att det överklagade beslutet ska upphävas och ärendet återförvisas till Specialpedagogiska skolmyndigheten för skyndsam kompletterande utredning och ny prövning av NNs ansökan om att tas emot i specialskolan.

På Överklagandenämndens vägnar

Niklas Schüllerqvist

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Gunilla Thole och Marie Johannesson efter föredragning av juristen Helena Söderberg. Ersättaren Lars Werner och kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.