Till innehållet

En elev som behövde inackordering i hemkommunen hade särskilda skäl att tas emot i en annan kommun där eleven kunde bo hos släktingar


Beslut 2015-04-30 dnr 2015:177

BESLUT

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och föreskriver att NN ska tas emot som företrädesberättigad sökande (sökande i första hand) till Estetiska programmet i X kommun.

Beslutet får inte överklagas.

ÄRENDET

Av handlingarna i ärendet framgår bl.a. att NN, som är hemmahörande i Y kommun, inför höstterminen 2015 sökte till Estetiska programmet med inriktning musik vid gymnasieskolan i X kommun.

Antagningskansliet vid Xskolan i Z kommun har i ett yttrande över ansökan uppgett att hemkommunen erbjuder det sökta nationella programmet med den angivna nationella inriktningen.

X kommun beslutade den 3 mars 2015 att inte ta emot NN som företrädesberättigad sökande utan endast som sökande i andra hand.

NN har överklagat beslutet och anfört bl.a. följande. Hen bor i en by i södra utkanten av Y kommun. I det beslut/yttrande de fått står det att hemkommunen erbjuder programmet, vilket är felaktigt, då Y kommun inte har estetprogrammet. De närmaste orter det erbjuds är X och Z, bägge med ett avstånd på närmare 19 mil från deras by.

Anledningen till att hen söker plats i X är att familjen har ett stort kontaktnät där. NN:s mamma jobbar mycket i X vilket gör att hon kommer att ha möjligheter att hälsa på. NN anger vidare att hen inte känner sig mogen att bo helt själv ännu och därför kommer få möjlighet att vara inneboende hos familjemedlemmar i orten X under sin utbildning.

I Z har hen ingen, hen hade lika gärna kunnat flytta till Norrköping. Om hen tvingas flytta till Z, där det är en helt orimlig bostadssituation som gör det både extra dyrt och nästintill omöjligt att hitta boende, kommer hen inte kunna gå det hen vill.

Överklagandenämnden har inhämtat uppgiften att Y kommun erbjuder den sökta utbildningen genom samverkansavtal med Z kommun.

Gällande bestämmelser

En huvudman är skyldig att till ett nationellt program i gymnasieskolan ta emot en behörig sökande från en annan kommun, om hemkommunen inte erbjuder det sökta programmet eller den nationellt fastställda inriktning som sökanden åberopar eller om sökanden med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i kommunens gymnasieskola, 16 kap. 43 och 44 §§ skollagen (2010:800).

Ett beslut om att ta emot en sökande gäller under förutsättning att sökanden innan utbildningen startar har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och har godkända betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst nio andra ämnen, eller på annat sätt förvärvat likvärdiga kunskaper (15 kap. 5 § första stycket, 16 kap. 31 § och 33 § skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Överklagandenämnden kan konstatera att NN har sökt utbildning på ett sådant program och sådan inriktning som också erbjuds av hemkommunen (genom samverkansavtal med Z kommun). X kommun är därmed skyldig att ta emot henom som företrädesberättigad sökande endast om det finns särskilda skäl med hänsyn till hens personliga förhållanden.

I de fall en elev på grund av sina gymnasiestudier behöver inackordering, vare sig hen studerar på den ort hemkommunen erbjuder utbildning eller i en annan kommun, har Överklagandenämnden tidigare funnit att elevens och föräldrarnas önskemål om studieort ska beaktas där inackordering kan ske hos släktingar. (ÖKN:s avgörande dnr: 01:195)

NN anför i sitt överklagande bl.a. att hen inte har några anhöriga i Kiruna, att hen kan bo hos anhöriga i orten X samt att hon inte känner sig redo att bo helt själv.

Överklagandenämnden finner att NN till följd härav har särskilda skäl att tas emot som företrädesberättigad sökande (sökande i första hand) till den sökta utbildningen i X kommun. Överklagandet ska därför bifallas.

På Överklagandenämndens vägnar

Barbro Molander
Nisse Rosenlund Hedman

Beslutet har fattats av Barbro Molander, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Lars Werner och Gunilla Thole efter föredragning av juristen Nisse Rosenlund Hedman. I ärendets slutliga handläggning har kanslichefen Anna-Karin Lundgren deltagit.