Till innehållet

En elev med autism och normal begåvning bedömdes inte ha förutsättningar att tas emot i grundsärskolan


Beslut 2010-03-18 dnr 2010:13

Författningsbestämmelser

Enligt 6 kap. 7 § skollagen (1985:1100) har ungdomar rätt att efter skolpliktens upphörande tas emot i gymnasiesärskolan i utbildning som är avsedd att påbörjas fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år, om styrelsen för särskolan i hemkommunen bedömt att de inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda. Av 8 § samma kapitel följer att beslut som styrelsen för utbildningen fattar enligt 7 § om att en elev inte skall tas emot i gymnasiesärskolan därför att eleven bedöms kunna gå i gymnasieskolan trots att han är utvecklingsstörd får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.

I 1 kap. 16 § skollagen anges bl.a. att det som i lagen sägs om utvecklingsstörda även gäller dem som fått ett betydande och begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med autism eller autismliknande tillstånd.

Ärendet


AA, som är hemmahörande i B kommun går nu på ett individuellt program i gymnasieskolan i kommunen. Sedan hon begärt att bli mottagen i gymnasiesärskolan avslog B kommun den 10 november 2009 hennes begäran.
 
AA vårdnadshavare har överklagat beslutet och anfört bl.a. följande. Särskolan är den skolform som bäst kan tillgodose AAs behov, både socialt och kunskapsmässigt. AA har under hela sin skoltid erhållit omfattande stödinsatser och under högstadiet varit inskriven i särskolan. AA har inte bedömts som utvecklingsstörd i lagens mening men kan till följd av sin sociala och känslomässiga omognad, ADHD, nutritionssvårigheter samt inlärningssvårigheter inte tillgodogöra sig undervisningen på gymnasieskolans individuella program. Detta trots att hon har en assistent och undervisas i en liten grupp med särskolans pedagogik.

B kommun har i yttrande anfört bl.a. att det av den psykologiska utredningen framgår att AA inte är utvecklingsstörd och att hon därmed inte tillhör särskolans personkrets.

I ett utlåtande av psykologen AD vid BUP den 27 mars 2009 anges bl.a. följande. Av WISC-IV och Ravens standard framgår att AA har en ojämn begåvningsprofil. Den kognitiva förmågan ligger alltifrån betydligt under genomsnittet till genomsnittligt. En signifikant skillnad föreligger mellan språklig och perceptuell funktion i WISC-IV. Både vid testning med WISC IV och Ravens standard framkommer att AAs visuella och praktiska förmåga inklusive icke-språklig logisk förmåga ligger genomsnittligt för åldern. Stora svårigheter framkommer dock inom det språkliga området där hon ligger betydligt under genomsnittet för åldern. Neuropsykologisk utredning visar att AA har ADHD. Detta i kombination med de språkliga svårigheterna, den emotionella och sociala omognaden samt nutritionssvårigheter har medfört att AA har haft svårt att klara av undervisningen i grundskolan trots olika typer av pedagogisk anpassning. Av ABAS-II framgår att AA har svårigheter inom områdena hälsa, säkerhet, självomsorg, självstyrning, relationsförmåga, skolbeteende och beteende i hemmet. Sammantaget visar utredningen tillsammans med pedagogisk bedömning, observationer av AAs fungerande i vardagen, skolan och hemmet samt ABAS-II att AA, i de teoretiska ämnena samt vi de teoretiska delarna i praktiska ämnen har behov av att få ta del av särskolans pedagogik.

AD har lämnat följande kompletterande uppgifter till nämnden. AA och hennes syster är genomsnittligt begåvade men har svår språklig problematik samt är känslomässigt och socialt omogna. Den praktiska förmågan är genomsnittlig. AA och hennes syster är inte är utvecklingsstörda men kombinationen inlärningsproblematik, ADHD samt omognad gör det svårt för dem att utnyttja den praktiska förmågan.

Av en pedagogisk bedömning utförd av specialpedagogen BL och läraren GH vid Dskolan den 25 januari 2008 framgår bl.a. följande. AA har en god social förmåga och är duktig i samtliga praktiska ämnen. Hon har svårt för att planera och utföra arbete på egen hand men har inga problem med att följa arbetsbeskrivningar. AAs koncentrationsförmåga är bristfällig och hennes uthållighet varierar med uppgiften. AAs motorik och tidsuppfattning är god men hennes minne är bristande. I NO-ämnena drar hon logiska slutsatser och ställer relevanta frågor. I SO-ämnena har hon svårt för att tillgodogöra sig faktatexter. AA behärskar de fyra räknesätten hjälpligt men har svårt för problemlösning och behöver stöd för att utföra sina uppgifter. AAs tal är något otydligt och hennes ordförråd begränsat. Hon konstruerar emellertid korrekta meningar med sammanhang. AA läser flytande med viss läsförståelse.

I ärendet har nämnden även tagit del av ett psykologutlåtande från B kommun den 7 april 2006, en pedagogisk bedömning från Dskolan den 25 januari 2008, en pedagogisk utredning från E skola 13 februari 2006 samt ett pedagogiskt utlåtande från E skola 11 januari 2006.

Överväganden


För att en elev skall ha rätt att tas emot i gymnasiesärskolan krävs att eleven på grund av utvecklingsstörning eller ett därmed jämställt funktionshinder inte kan gå i gymnasieskolan. Av utredningen i ärendet framgår att AA har stora inlärningssvårigheter men att hon inte bedömts vara utvecklingsstörd eller ha något därmed jämställt funktionshinder. Med hänsyn härtill kan AA inte hänföras till särskolans personkrets. Överklagandet kan därmed inte bifallas.

Beslut


Nämnden avslår överklagandet.
Nämndens beslut får inte överklagas.