Till innehållet

Urvalsgrunden vilken dag på året som den sökande är född är inte godtagbar


Beslut 2019-11-07 dnr 2019:1036

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 29 april 2019 om skolplacering

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till X kommun för skyndsam ny prövning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet 

X kommunbeslutade den 29 april 2019 att avslå NNs ansökan om placering i årskurs 7 vid X skolan införhöstterminen 2019. Hon har istället fått en plats vid
Y skolan. Som skäl för beslutet angavs följande. Då det var fler sökande till
X skolan än tillgängliga platser måste ett urval ske, vilket har gjorts enligt den av Skolnämnden beslutade prioriteringsordningen. Skolplacering sker i följande prioriteringsordning:

  1. Särskilda skäl

  2. Önskemål med syskonförtur (eleven har äldre syskon på skolenheten)

  3. Önskemål utan syskonförtur

  4. Övriga

Om det finns fler sökande än platser med syskonförtur anses förturen starkare ju lägre årskurs syskonet går i. Om detta är lika, och därmed någon större saklig grund för särskiljning inte finns, fördelas platserna utifrån:

  1. Sökande elevs ålder, yngst går före, och om eleverna är födda på samma dag,

  2. de fyra sista siffrorna i personnumret betraktade som ett tal, lägst går före.

Urvalsreglerna a. och b. tillämpas även på önskemål utan syskonförtur och övriga.

Alla med särskilda skäl eller syskonförtur har fått sin skolplacering enligt önskemål. Urvalet har alltså gjorts inom grupp 3, med hänsyn till ålder där de yngre går före och de äldre alltså inte får sitt val tillgodosett, varvid NN hör till de äldre. Som framgår av texten är detta inte någon saklig grund, utan närmast att jämföra med ett slags lottning.

NN har, genom sina vårdnadshavare, överklagat beslutet. De har i huvudsak anfört följande. NN gick i klass 6 vid Z skolan, där elever tidigare per automatik hamnat på X skolan om inget annat val gjorts. De fick ett preliminärt beslut där de fick höra att NN plus sex klasskompisar från Z skolan istället hade hamnat på Y skolan. Sedan fick de det definitiva beskedet, men nu med skillnaden att de andra klasskompisarna blivit flyttade till X skolan. NN är med andra ord den enda i sin klass som inte fick sitt aktiva val.

X kommun har i yttrande till Överklagandenämnden i huvudsak anfört följande. Urvalsgrunden särskilda skäl har grundats på psykiskt eller fysiskt mående som hindrar att eleven kan gå på ena eller andra skolan på basis av information från vårdnadshavare och tidigare mentorer. Ingen har fått placering genom urvalsgrunden särskilda skäl utifrån fysiskt mående. När vårdnadshavare hävdat särskilda skäl har elevens dåvarande skola kontaktats. De tre elever som åberopat särskilda skäl har fått sin önskade placering. Därutöver har skolchefen bedömt att det förelåg särskilda skäl i ytterligare ett fall.

Elever som placeras i förberedelseklass (FBK) kommer ha sin placering på
Y skolan. När eleven bedöms klara av undervisning i ordinarie klass görs en bedömning vilken klass eleven slussas till. Det innebär att klassen kan ligga på såväl Z skolan som på X skolan.

Vårdnadshavarnas beskrivning är i huvudsak korrekt, dock var det så att fem av sju elever kunde beredas plats på X skolan. Skolan gjorde först en preliminär placering, i vilken NN och sex klasskamrater placerades på Y skolan. Vid den slutliga framtagningen av underlag till skolchefens beslut blev resultatet att fem av dessa kunde placeras på X skolan. Detta gjordes enligt prioriteringsordningen. Två av eleverna placerades på Y skolan.

X kommun har till nämnden ingett placeringslistor som visar vilken skola eleverna blivit placerade på utifrån deras födelsedatum.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser

Enligt 10 kap. 30 § första stycket skollagen (2010:800) ska en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. 

Av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 10 kap. 30 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 580) till skollagen uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning enligt kommunallagen, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?

Den första fråga som Överklagandenämnden ska ta ställning till är om X kommuns beslut får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 9 kap. 15 § andra stycket skollagen. 

X kommun har anfört att NN inte kan tas emot på X skolan eftersom det varit fler sökande till skolan än tillgängliga platser och ett urval har skett. X kommun har inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet (närhetsgarantin) har varit avgörande för att neka NN plats vid den önskade skolan. 

Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Bedömningen i detta fall

Frågan i ärendet är om X kommun har haft fog för att frångå vårdnadshavarnas önskemål om att NN ska beredas plats vid den önskade skolan. En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnadshavarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. 

Överklagandenämnden har inte skäl att ifrågasätta X kommuns uppgifter om att X skolan inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. Enligt Överklagandenämndens uppfattning står det mot den bakgrunden klart att det skulle medföra höga kostnader att bereda ytterligare elever plats, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal. I förarbetena till skollagen har också utgångspunkten varit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet (prop. 1992/93:230 s. 73). X kommun har således haft rätt att neka elever plats på X skolan.

Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid skolenheten har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns dock inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas.

Överklagandenämnden gör bedömningen att urvalsprincipen syskonförtur är godtagbar (jfr Överklagandenämndens beslut den 8 september 2016, dnr 2016:300).

X kommun har beskrivit att urvalsgrunden särskilda skäl avser psykiskt eller fysiskt mående som hindrar att eleven kan gå på ena eller andra skolan. Överklagandenämnden bedömer dock att urvalsgrunden är alltför oprecist beskriven för att det ska vara möjligt att bedöma vilka skäl som kan beaktas. Av detta skäl är det inte möjligt för Överklagandenämnden att bedöma om urvalet har skett på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr Överklagandenämndens beslut den 29 juni 2017, dnr 2017:139).

Överklagandenämnden har vidare i tidigare ärenden uttalat att en grundläggande förutsättning för att skolvalet ska anses ha gått till på ett godtagbart sätt är att alla potentiella sökande kan ansöka på lika villkor och har en likvärdig tillgång till information om ansökningsförfarandet (se bl.a. Överklagandenämndens beslut den 15 december 2016, dnr 2016:560, och den 12 april 2017, dnr 2017:101). Metoden X kommun använt sig av, genom att rangordna eleverna utifrån vilken dag på året de är födda, innebär att eleverna inte har kunna söka till skolorna på lika villkor. Istället har metoden inneburit att det i praktiken varit uppgjort på förhand vilka elever som kommer att få sina val tillgodosedda och vilka som inte kommer att få det ifall det finns fler sökanden än tillgängliga platser. Ett dylikt förfarande går inte att jämställa med lottning, som hade inneburit att alla elever getts samma möjlighet att bli antagna.

Överklagandenämnden finner mot bakgrund av ovanstående att X kommun vid skolvalet har gått tillväga på ett sätt som inte uppfyller grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsebarhet vid urvalet. Mot denna bakgrund ska det överklagade beslutet om skolplacering upphävas och ärendet återförvisas till
X kommun för förnyad prövning. 

På Överklagandenämndens vägnar

Elin Carbell Brunner

Beslutet har fattats av Elin Carbell Brunner, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Einar Jakobsson, Birgit Blomqvist, Elisabeth Fernell och Greger Bååt efter föredragning av juristen Niklas Beijar Johansson. Ersättaren Lars Werner samt juristen Stefaine de Pourbaix har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.