Till innehållet

Urvalsgrunden tidpunkt för ansökan är godtagbar


Beslut 2019-09-05 dnr 2019:1015

ÖVERKLAGAT BESLUT 

Beslut den 4 april 2019 om skolplacering

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet 

X kommunbeslutade den 4 april 2019 att avslå NNs ansökan om placering i förskoleklass vid X skola införhöstterminen 2019. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak att X skola har haft fler sökande elever än antal lediga platser och att en placering av NN på skolan skulle medföra betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter.

NN har, genom sina vårdnadshavare, överklagat beslutet. De har i huvudsak anfört följande. X skola kan erbjuda NN den extra trygghet som han behöver. NN har under ett års tid ”skolats” in på X skola i samband med att hans syster går där. Systern och personalen på X skola utgör en trygghet för honom. De förstår att X skola har 24 platser men det har förekommit under tidigare år att skolan har haft 25 platser, varför det inte borde vara omöjligt att bereda NN en plats.

X kommun har i yttrande till Överklagandenämnden i huvudsak anfört följande. Om alla vårdnadshavares önskemål om skolplacering inte kan tillmötesgås behöver kommunen bedöma vilka elever som är mest berättigade till de önskade skolplaceringarna. Kommunen tillämpar följande tre urvalskriterier i nämnd ordning:

  • Eleven är folkbokförd i skolans anvisningsområde eller som på annat sätt tillhör det.

  • Eleven är mest berättigad enligt principen om relativ närhet.

  • Eleven vars vårdnadshavares ansökan inkom först.

Relativ närhet är differensen mellan varje elevs avstånd till den önskade skolenheten och avståndet till skolenheten vars anvisningsområde eleven tillhör jämfört med andra elevers motsvarande avstånd. Ju större differensen är mellan avståndet till den önskade skolenheten och avståndet till den skolenhet vars anvisningsområde eleven tillhör, desto mindre berättigad är eleven till en plats vid den ansökta skolenheten.

I de fall kommunen inte kan avgöra vilka elever som är mest berättigade till den sökta skolplaceringen enligt det första eller andra urvalskriteriet blir tiden (datum och klockslag) när ansökan inkom avgörande. I dessa fall är eleven vars ansökan inkom först mest berättigad till skolplaceringen.

Det finns information om skolvalet på kommunens hemsida. Under skolvalet tydliggörs informationen ytterligare genom en notis på första sidan som är länkad till den aktuella sidan om skolvalet och till FAQ. Under FAQ svarar kommunen på de vanligast förekommande frågorna kring skolvalet. Här finns även reglerna samt svar på frågor som kan vara avgörande för skolplaceringen.

Affischer om skolvalet skickas till varje förskola, öppna förskolan, alla grundskolor, kommunens bibliotek och kommunhuset. Affischerna sätts upp väl synligt för kommuninvånarna som berörs av informationen. På affischen finns information kring skolvalet, tider för informationsmöten på respektive skola samt en hänvisning till hemsidan, [länk till X kommuns hemsida].

Information om skolvalet läggs även ut på X kommuns infartstavlor med hänvisning till X kommuns hemsida.

Informationsmöte hålls på respektive skola. Syftet med informationsmötena är att informera vårdnadshavarna om respektive skola. Under mötet ska vårdnadshavarna hänvisas till reglerna på hemsidan.

Inbjudan till skolvalet skickas per post till alla vårdnadshavare till blivande elever i förskoleklass och åk 7 folkbokförda i X kommun. I inbjudan informeras vårdnadshavarna om att aktivt göra ett skolval med hänvisning till X kommuns hemsida.

Under skolvalet måste vårdnadshavarna logga in via e-tjänsten för att ansöka om önskad skola. I e-tjänsten finns hänvisning till FAQ med de vanligaste frågorna.

Antalet platser på X skolans förskoleklass läsåret 2019/2020 är 24. Antalet sökande var 40. 22 elever var mer berättigade än NN till skolplacering enligt det första urvalskriteriet. Bedömning gjordes därför enligt urvalskriterium två, relativ närhet. NN och tre andra elever fick differensen -1 342 meter. En elev fick en mindre differens på -1 406 meter och var alltså mer berättigad än NN till skolplaceringen på X skolan. Det återstod då en plats på skolan. Återstående elever som bedömdes konkurrera om platserna efter urvalsgrunderna ett och två var fyra stycken, då de hade samma differens. Bedömning gjordes därför enligt urvalskriterium tre, vilket är tiden för när ansökan inkom. NNs ansökan inkom den 18 februari 2019 kl. 09:23. Ansökan ligger senare i tiden än en annan elevs ansökan som inkom den 18 februari 2019 kl. 00:03. NN fick därför inte en skolplacering i förskoleklass på X skolan. Att bereda ytterligare plats för NN skulle medföra ekonomiska och organisatoriska svårigheter för kommunen. Vad vårdnadshavarna har anfört medför inte någon rätt till en skolplacering enligt skollagen och ingår inte i kommunens urvalskriterier för skolplacering. 

X kommun har gett in beräkningsunderlag för tillämpningen av urvalsgrunden relativ närhet, samt underlag från systemet IST Skola/Skolval för tiden när ansökan inkom. 

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser

Enligt 9 kap. 15 § första stycket skollagen (2010:800) ska en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. 

Av 9 kap. 15 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 9 kap. 15 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 580) till skollagen uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?

Den första fråga som Överklagandenämnden ska ta ställning till är om X kommuns beslut får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 9 kap. 15 § andra stycket skollagen.

X kommun har anfört att NN inte kan tas emot på X skola eftersom skolan är full och att placeringen skulle medföra ekonomiska och organisatoriska svårigheter för kommunen. X kommun har inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet (närhetsgarantin) har varit avgörande för att neka NN plats vid den önskade skolan. 

Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45). 

Bedömningen i detta fall

Frågan i ärendet är om X kommun har haft fog för att frångå vårdnadshavarnas önskemål om att NN ska beredas plats vid den önskade skolan. 

En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnadshavarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. 

Överklagandenämnden har tidigare funnit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45). 

Av handlingarna i ärendet framgår att X skola inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. X kommun har bl.a. anfört att X skolans förskoleklass har plats för 24 elever läsåret 2019/2020 och att antalet sökande har varit 40.

Vårdnadshavarna har uppgett att det har förekommit att X skolan har tagit emot 25 elever. Den rätt för en elevs vårdnadshavare att välja skola som kommer till uttryck i skollagen innebär enligt Överklagandenämndens mening inte att kommunen är skyldig att utforma sin skolorganisation efter dessa önskemål. Oavsett om det ett tidigare läsår har tagits emot 25 elever i förskoleklass vid X skolan så har kommunen rätt att bestämma sin inre organisation. Detta innefattar enligt Överklagandenämndens bedömning att kommunen till exempel inför läsårsstart får ändra inställning angående hur många platser det finns i en viss årskurs, dock med beaktande av 10 kap. 31 § skollagen (jfr Överklagande-nämndens beslut den 12 oktober 2017, dnr 2017:522). Nämnden ser inte anledning att ifrågasätta kommunens uppgift i det aktuella ärendet om att X skolans förskoleklass har plats för 24 elever läsåret 2019/2020.

Överklagandenämnden finner att det mot denna bakgrund skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter att bereda samtliga elever plats vid X skola. 

Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid skolenheten har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns dock inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas. 

Enligt Överklagandenämndens mening är de två första urvalsprinciperna som X kommun tillämpat, dvs. upptagningsområde samt relativ närhet godtagbara (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:338 och den 7 juni 2017 dnr 2017:274). Det har inte framkommit att X kommun har tillämpat dessa urvalsprinciper på ett felaktigt sätt i just NNs fall.

X kommun har slutligen tillämpat urvalsprincipen tiden för när ansökan inkom. En grundläggande förutsättning för att denna urvalsprincip ska anses som godtagbar är att alla potentiella sökande kan ansöka på lika villkor och har en likvärdig tillgång till information om ansökningsförfarandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 11 augusti 2016, dnr 2016:344 och beslut den 12 april 2017, dnr 2017:101). I det aktuella ärendet har kommunen informerat om ansökningsförfarandet på kommunens hemsida. Kommunen har vidare hänvisat till aktuell hemsida i det material som bl.a. har skickats per post till berörda vårdnadshavare. 

Överklagandenämnden finner därför inte att X kommun har tillämpat urvalsprincipen på ett felaktigt sätt i just NNs fall. Kommunen har följaktligen haft fog för att neka NN plats vid den önskade skolan. Vad vårdnadshavarna anfört i övrigt föranleder inte någon annan bedömning. Mot denna bakgrund ska överklagandet avslås. 

På Överklagandenämndens vägnar 

Elin Carbell Brunner 

Beslutet har fattats av Elin Carbell Brunner, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt och Lars Werner efter föredragning av juristen Stefanie de Pourbaix. Ersättaren Jonas Hedström samt kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.