Till innehållet

Urvalsgrunden syskonförtur är en godtagbar urvalsgrund vid skolplacering enligt 9 kap. 15 § andra stycket i skollagen. På grund av oklarheter i prioritetsordningen mellan kommunens urvalsgrunder upphävs dock beslutet


Beslut 2019-07-10 dnr 2019:290

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 11 mars 2019 om skolplacering

BESLUT

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till X kommun för skyndsam ny prövning.
Beslutet får inte överklagas.

ÄRENDET

X kommun beslutade den 11 mars 2019 att avslå NNs ansökan om placering i förskoleklass vid X skola inför höstterminen 2019 och istället placera honom vid Y skola. Som skäl för beslutet angavs följande. X skola har i år fler sökande än vad det finns plats till på skolan. Utbildningsnämnden har därför blivit tvungna att anvisa en del av de sökande till Y skola enligt följande två punkter. Sökande från Z, som inte har syskon på X skola, hänvisas till Y skola. Vidare hänvisas de sökande som inte har syskon på X skola och som bor inom rödmarkerat område på en karta till Y skola. Gränsdragningen är framtagen utifrån närhet till Y skola samt säker skolväg.

Kommunen har vidare anfört att när sökande är fler än antal platser tillämpas följande urvalsgrunder:

1. Folkbokförd inom skolans närområde – Inför varje nytt läsår beslutar huvudman i samråd med berörda rektorer var gränserna mellan skolornas upptagningsområden ska gå och därmed var gränserna för respektive barns närskola finns. Eftersom antalet barn i årskullarna varierar mellan åren, kan gränserna till skolornas upptagningsområden förändras från ett läsår till ett annat.
2. Syskonförtur – Syskonförtur omfattar elever som har sökt samma skola som äldre syskon. Syskonförturen gäller för elever som lever i samma familj och bor på samma folkbokföringsadress.
3. Kortaste avstånd fågelvägen mellan hemmet och skolan – Elever som är folkbokförda utanför skolans närområde blir antagna i mån av plats. Om det till exempel finns fler barn med syskon som vill ha plats på en skola än vad skolan har plats för, har elever som bor närmst skolan förtur.

NN har, genom sina vårdnadshavare, överklagat beslutet. De har i huvudsak anfört följande. I domar fattade av Kammarrätten i Stockholm, mål nr 6008-17 och 6009-17, framgår att bestämmelsen i 9 kap. 15 § första stycket skollagen inte kan anses ge utrymme för att elever som bor inom en viss radie från en skola och som har syskon som redan går i skolan enbart av detta skäl ges före-träde framför andra sökande. De har kännedom om att andra sökande som bor i Z har fått placering på Y skola på grund av syskonförtur. De har även genom rektor på Y skola fått besked om att det finns 11 sökande inom det rödmarkerade området på kartan som fått plats på Y skola utifrån syskonförtur. Syskonförtur är inte förenligt med skollagens 9 kap. 15 §. Rektorn har även i mail till vårdnadshavarna uppgett att de först checkat av vilka elever som har syskon på respektive skola, och därefter prickat in var alla sökande bor på en karta och gjort gränsdragningar. Det framgår således klart och tydligt att kommunen först och främst använt sig av syskonförtur. Kommunen har därför inte följt sin egen prioriteringsordning. Vidare ifrågasätts hur gränsdragningen har gjorts och att man hänvisar till säker skolväg. Sökande från Z måste passera ett bevakat övergångsställe oavsett om de placeras på Y skola eller X skola.

X kommun har i yttrande till Överklagandenämnden i huvudsak anfört följande. Beslutet har fattats enligt 9 kap. 15 § andra stycket skollagen. Vårdnadshavare hade möjlighet att göra tre val av skola, och behövde göra minst två val. När skolvalet var stängt fick kommunen en tydlig bild över vårdnadshavarnas önskemål. Kommunen har fått fler ansökningar om placering vid två av de aktuella skolorna än vad det finns platser. Kommunen har utifrån skollagen bedömt hur elever, där alla inte får plats, ska placeras. Prioriteringsordningen som använts är 1) folkbokföringsadress, 2) syskonförtur och 3) absolut närhet. Inför läsåret 2019/2020 ingår Z i Y skolans upptagningsområde. Gränsdragningen för det rödmarkerade området gjordes av X kommun efter att perioden för skolval var avslutad, då kommunen hade fått en samlad bild över vårdnadshavarnas önskemål om skolplaceringar.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser
Enligt 9 kap. 15 § första stycket skollagen (2010:800) ska en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

Av 9 kap. 15 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 9 kap. 15 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 580) till skollagen uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighets-prövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?
Den första fråga som Överklagandenämnden ska ta ställning till är om X kommuns beslut får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 9 kap. 15 § andra stycket skollagen så som har anförts.

X kommun har anfört att NN inte kan tas emot på X skola eftersom skolan har fått fler ansökningar om placering än vad det finns platser. X kommun har inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet (närhetsgarantin) har varit avgörande för att neka NN plats vid den önskade skolan. Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Bedömningen i detta fall
Frågan i ärendet är om X kommun har haft fog för att frångå vårdnadshavarnas önskemål om att NN ska beredas plats vid den önskade skolan. En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnadshavarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Överklagandenämnden har tidigare funnit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45). Av handlingarna i ärendet framgår att X skola inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. Överklagandenämnden finner att det mot denna bakgrund skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter att bereda samtliga elever plats vid X skola.

Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid skolenheten har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminer¬ande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns dock inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas.

Det noteras att Kammarrätten i Stockholm i sitt avgörande av den 25 juni 2018, mål nr 6008-17, har konstaterat att regler om syskonförtur inte kan motiveras utifrån 9 kap. 15 § första stycket skollagen, som avser fall där kommunen frångår vårdnadshavarnas önskemål med hänvisning till att en annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet behöver tillgodoses (närhetsgarantin).

Överklagandenämnden kan härvid påpeka att den i sin sakprövning av skolplaceringsbeslut som fattats med stöd av 9 kap. 15 § andra stycket skollagen, som avser fall när skolenheten inte kan ta emot alla som sökt till den utan att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter skulle uppstå för kommunen och att ett urval därför behöver göras, har bedömt syskonförtur som en godtagbar urvalsgrund (Se bl.a. Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016 dnr 2016:338, den 8 september 2016 dnr 2016:300, den 11 maj 2017 dnr 2017:95 och den 6 augusti 2018 dnr 2018:417).

X kommun har anfört att kommunen, efter att alla ansökningar kommit in, har ritat ett rödmarkerat område på en karta och därefter placerat alla elever boende i det markerade området, samt alla elever boende i Z, vid Y skolan. Kommunen har anfört att urvalet har gjorts utifrån närhet till Y skolan samt säker skolväg. Överklagandenämnden finner att det med kommunens tillvägagångssätt inte går att bedöma om urvalet har skett på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt, även med beaktande av de urvalsgrunder som kommunen säger sig ha tillämpat (Jfr Överklagandenämndens beslut den 8 september 2016, dnr 2016:194).

Av kommunens beslut om skolplacering framgår vidare att barn med syskon på X skolan kan komma att placeras där trots att de bor inom det rödmarkerade området på kartan, vilket innebär att urvalsgrunden syskonförtur förefaller ha företräde framför urvalsgrunden folkbokföringsadress. Att det inte med säkerhet går att klargöra hur kommunens urvalsprinciper prioriteras i förhållande till varandra utgör ytterligare en brist i förfarandet. (Jfr Överklagandenämndens beslut den 7 augusti 2018, dnr 2018:540).

Mot bakgrund av ovanstående ska det överklagade beslutet upphävas och ärendet återförvisas till X kommun för förnyad prövning.

På Överklagandenämndens vägnar

Magnus Åhammar
Beslutet har fattats av Magnus Åhammar, vice ordförande i nämnden. Juristen Niklas Beijar Johansson har varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.