Till innehållet

Urval till profilklass genom färdighetsprov har gått till på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt


Beslut 2019-12-19 dnr 2019:285

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 10 mars 2019 om skolplacering

BESLUT

Överklagandenämnden avslår överklagandet.
Beslutet får inte överklagas.

ÄRENDET

NN är hemmahörande i X kommun.
Y kommun beslutade den 10 mars 2019 att avslå NNs ansökan om skolplacering i årskurs 5 vid X skola (musikklass) inför höstterminen 2019. Av beslutet framgår att för det fall hon inte placerats på sitt förstahandsval är beslutet fattat med stöd av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen (2010:800). Som skäl för beslutet anfördes i huvudsak följande. NN har inte tagits emot vid någon av de skolor som vårdnadshavarna sökt, eftersom hon är yngre än sex år vid skolstart eller är folkbokförd i en annan kommun. Hon har därför inte kunnat garanteras/erbjudas en plats i Y kommuns skolor.

NN har överklagat beslutet genom sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. De anser att NN har både talang och stor motivation för att bli antagen vid X skola (musikklass). Av antagningsbeskedet framgår inte hur många poäng hon fick på antagningsprovet. De har redan planerat att flytta i närheten av skolan. Hon har personliga skäl till varför hon behöver byta skola.

Y kommun har anfört att den rättsliga grunden för beslutet är 9 kap. 25 och 26 §§ skolförordningen (2011:185) och att en felaktig överklagandehänvisning har genererats till beslutet i aktuellt fall. Vidare har angetts att NN har deltagit i färdighetsprov och efter godkänt prov fått reservplats 12 i konkurrens med andra sökande. Y kommun har i ett senare yttrande anfört att NN inte har någon skolplacering i kommunen.

Överklagandenämnden har den 3 juni 2019, den 9 juli 2019 samt den 8 november 2019 anmodat Y kommun att inkomma med det underlag som legat till grund för beslutet att neka NN skolplacering vid X skola (musikklass). Y kommun har därefter ingett information avseende ansökan till årskurs 5 på X skolas musikklasser och information gällande NNs färdighetsprov, samt angett följande.

Till årskurs 5 fanns inga vakanta platser. Godkända elever kallas om vakanser uppstår, och då i turordning efter deras poäng på färdighetsprovet. 2019 kallades tre elever till årskurs 5. De hade resultaten 111, 104 respektive 91 av 129 möjliga poäng på färdighetsprovet. NN hade 77 poäng och har reservplats 12. Vid bedömningstillfället är två musiklärare från årskurs 5 med. Vid flera tillfällen under perioden för färdighetsprovet gör de avstämningar där musiklärarna säkerställer att de bedömer lika. Någon som inte varit med i bedömningsprocessen förut, exempelvis nyanställda, står bredvid och observerar erfarna musiklärare i tre dagar innan de själva får bedöma. NN har testats mot Ackord (6/20 poäng), Rytm (16/20 poäng), Teori (2/3 poäng), Melodi (6/20 poäng), Följa pianot (15/20 poäng), Obligatorisk sång 1 (14/20 poäng), Obligatorisk sång 2 (4/6 poäng) samt Valfri sång (14/20 poäng).

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser
I 10 kap. 9 § första stycket skollagen anges att tester och prov inte får utgöra villkor för antagning eller grund för urval till eller inom en skolenhet.

Enligt 10 kap. 9 § tredje stycket skollagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter som innebär undantag från första och andra styckena för utbildning från och med årskurs 7 och, om det finns särskilda skäl, även för utbildning från och med årskurs 4. Sådana föreskrifter får innebära att bestämmelsen i 30 § första stycket om en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts.

I 9 kap. 25 § skolförordningen anges följande. En huvudman som anordnar utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd får från och med årskurs 7 använda färdighetsprov som

1. villkor för antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp,
2. grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler sökande än platser, och
3. villkor för fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elevgrupp.

Enligt 9 kap. 26 § skolförordningen får en huvudman, efter beslut från Statens skolinspektion, använda färdighetsprov från och med årskurs 4 i de fall som avses i 25 §, om det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll och inriktning.

Enligt 10 kap. 24 § skollagen ansvarar hemkommunen för att utbildning i grundskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundskolan och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt. Skyldigheten ska fullgöras genom att hemkommunen anordnar grundskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda.

Av 10 kap. 25 § skollagen följer att en elev har rätt att bli mottagen i en grund-skola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev ska deninhämta yttrande från elevens hemkommun. 

Av 10 kap. 30 § första stycket skollagen framgår att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

Av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 10 kap. 30 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär (prop. 2009/10:165 s. 580). Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Frågan om mottagande i annan kommun
Överklagandenämnden konstaterar inledningsvis att NN är folkbokförd i X kommun. Y kommun har emellertid låtit henne delta i färdighetsprov vid X skola (musikklass) och anfört att hon fått en reservplats för att bli antagen till skolan. Genom att ha gett henne en reservplats på den önskade skolan får Y kommun anses ha beslutat om mottagande av NN till kommunens grundskola (jfr Överklagandenämndens beslut den 10 augusti 2017, dnr 2017:440).

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?
Den första fråga som Överklagandenämnden har att ta ställning till är om Y kommuns skolplacering får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 10 kap. 30 § andra stycket skollagen.

Y kommun har anfört att NN inte kan tas emot på X skola (musikklass) eftersom skolan haft fler sökande än det finns platser. Y kommun har inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet (närhetsgarantin) har varit avgörande för att neka NN plats vid den önskade skolan.

Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet. Att urvalet i det aktuella fallet skett genom färdighetsprov som regleras särskilt i 9 kap. 25 § skolförordningen föranleder ingen annan bedömning (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45 samt den 7 maj 2018, dnr 2018:32).

Bedömningen i detta fall
Frågan i ärendet är om Y kommun har haft fog för att frångå vårdnadshavarnas önskemål om att NN ska beredas plats vid X skola (musikklass). En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnadshavarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Överklagandenämnden har tidigare funnit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Av handlingarna i ärendet framgår att X skola (musikklass) inte har kunnat ta emot alla elever som sökt till skolan. Överklagandenämnden finner att det mot denna bakgrund skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter att bereda plats för samtliga elever som sökt plats vid skolan.

Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid skolenheten har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns inte i skollagen. Huvudregeln är att tester och prov inte får ligga till grund för urval till eller inom en skolenhet. I skolförordningen anges ett undantag från huvudregeln. För utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bl.a. musik får färdighetsprov, från och med årskurs 4, användas som grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler sökande än platser.

Mot bakgrund av den information som ingetts till Överklagandenämnden av Y kommun där det framgår bl.a. vilket instuderingsmaterial som getts till eleverna i förväg, en redogörelse för antagningsprovets upplägg dag för dag, en förteckning över vilka moment NN har testats mot samt en beskrivning av hur testningen har gått till, finner Överklagandenämnden att det går att bedöma om urvalet har skett på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt. Urvalet till X skola (musikklass) har således gått tillväga på ett sätt som uppfyller grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsebarhet.

Det har inte framkommit att Y kommun har tillämpat färdighetsprovet på ett felaktigt sätt i just NNs fall. Y kommun har följaktligen haft fog för att neka NN plats vid X skola (musikklass). Vad vårdnadshavarna anfört i övrigt föranleder inte någon annan bedömning. Mot denna bakgrund ska överklagandet avslås.

På Överklagandenämndens vägnar

Elin Carbell Brunner
Beslutet har fattats av Elin Carbell Brunner, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt och Elisabeth Fernell efter föredragning av juristen Niklas Beijar Johansson. Ersättaren Lars Werner och kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.