Till innehållet

Kötid var en godtagbar urvalsgrund under de förutsättningar som förelåg i ärendet


Beslut 2017-04-12 dnr 2017:101

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 27 februari 2017 om skolplacering

BESLUT

Överklagandenämnden avslår överklagandet.
Beslutet får inte överklagas.

ÄRENDET

Kommunen beslutade den 27 februari 2017 att avslå NNs ansökan om placering i årskurs 7 vid X-skolan inför höstterminen 2017. Som skäl för beslutet angavs att skolan inte har möjlighet att ta emot alla sökande.
Kommunen har i yttrande till Överklagandenämnden anfört följande. Alla elever i kommunen har en hänvisningsskola utifrån folkbokföringsadress genom närhetsprincip. Av organisatoriska skäl kan X-skolan endast ta emot ett visst antal elever utöver de elever som tillhör skolan genom principen om att bli placerad på en skolenhet nära hemmet. Kommunen kommun tillämpar anmälningstid som urvalsgrund för antagning till skolan till dessa platser.

Elevens vårdnadshavare, har överklagat beslutet och har i huvudsak anfört följande. Deras anmälan inkom två minuter efter anmälans öppningstid och hamnade således på åttonde plats. Urvalet har inte skett på lika villkor. Olika bostadsorter har olika tillgång till fiber/bredband. Namn skiljer sig avsevärt i längd och tar därför olika lång tid att fylla i. Det borde för rättvisans skull ha öronmärkts 2-3 platser per skola för varje upptagningsområde.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser
Av 10 kap. 30 § första stycket skollagen (2010:800) framgår att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

Av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål bl.a. om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 9 kap. 15 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvalt¬ningsbesvär (prop. 2009/10:165 s. 580). Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?
Kommunen har anfört att den X-skolan har fått fler ansökningar än det finns platser och att skolan av organisatoriska skäl inte kan ta emot alla som sökt till skolan. Överklagandenämnden kan konstatera att Kommunen uppgett att det skett ett urval i fråga om de platser som inte tagits i anspråk för att tillgodose rätten till en skolenhet nära hemmet.
Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Bedömningen i detta fall

Möjligheterna att överklaga ett placeringsbeslut enligt 9 kap. 15 § andra stycket skollagen har enligt förarbetena sin främsta betydelse för att ge eftertryck åt lagens krav på en individuell bedömning i det enskilda fallet. Kommunen ska kunna visa att den har gjort en individuell prövning av önskemålet om placering och redovisa vilka åtgärder eller utgifter den önskade placeringen skulle kräva, dvs. vad de betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheterna skulle bestå av (prop. 2009/10:165 s. 580).

Överklagandenämnden har inte skäl att ifrågasätta kommunens uppgifter om att X-skolan inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. Gällande de elever som placerats på skolan med hänvisning till rätten till en skolenhet nära hemmet faller detta under bestämmelsens första stycke. Överklagandenämnden där därför inte behörig att pröva om denna fördelning gått rätt till.

Gällande fördelningen av de återstående 16 platserna på skolan står det enligt Överklagandenämndens uppfattning klart att det skulle medföra höga kostnader att bereda ytterligare elever plats, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbygg¬nad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal. I förarbetena till skollagen har också utgångspunkten varit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet (prop. 1992/93:230 s. 73). Kommunen har således haft rätt att neka elever plats på X-skolan. Nästa fråga blir då vilka elever som ska nekas plats, dvs. hur kommunen har gjort urvalet av elever.

Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas. Överklagandenämnden finner att ett grundläggande krav emellertid är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminer¬ande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref 50).

Den urvalsprincip kommunen tillämpat är anmälningstid till X-skolan. Överklagandenämnden har i tidigare ärenden uttalat att en grundläggande förutsättning i det läget är att alla potentiella sökande kan ansöka på lika villkor och har en likvärdig tillgång till information om ansökningsförfarandet (se bl.a. Överklagandenämndens beslut den 11 augusti 2016, dnr 2016:344).

Det har i det aktuella ärendet inte framkommit något som tyder på att kommunen inte informerat om ansökningsförfarandet i det aktuella fallet. Genom att begränsa tidpunkten för anmälan till en viss tid undviks även sådana missgynnande effekter som en köordning kan innebära till exempel för inflyttande elever.

Överklagande¬nämnden bedömer därför att urvalsgrunden är godtagbar under de förutsättningar som råder i ärendet.
NNs vårdnadshavare har anfört att tillgången på fiber/bredband och hur långa namn barnen har påverkar möjligheten att få plats på den aktuella skolan. Överklagandenämnden anser dock att denna invändning inte innebär att det överklagade beslutet är felaktigt. Det har inte framkommit att dessa omständigheter påverkat NNs möjligheter att få plats på skolan i det aktuella fallet. Det har således inte framkommit annat än att förfarandet genomförts i enlighet med den beslutade urvalsgrunden.

Överklagandenämnden bedömer mot bakgrund av detta att Kommunen haft fog för att avslå NNs ansökan om plats vid den aktuella skolenheten på den angivna grunden. Överklagandet ska därmed avslås.

På Överklagandenämndens vägnar
Niklas Schüllerqvist

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Marie Johannesson och Lars Werner efter föredragning av juristen Nisse Rosenlund Hedman. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.