Till innehållet

ÖKN fann att eleven får anses omfattas av urvalsprincipen särskilda skäl


Beslut 2018-01-11 dnr 2018:81

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 17 januari 2018 om skolplacering

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och förordnar att NN ska beredas plats vid Y-skolan inför höstterminen 2018.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

X kommun beslutade den 17 januari 2018 att inför höstterminen 2018 placera NN i förskoleklass vid Z-skolan i stället för vid Y-skolan så som vårdnadshavarna önskat. Som skäl för beslutet angavs följande. Ansökan avslås enligt utbildningsnämndens riktlinje om skolval. Det föreligger inte några särskilda skäl som inte kan tillgodoses på andra skolor. Kommunen kan inte tillgodose vårdnadshavarnas önskemål utan att det skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter för kommunen enligt 9 kap. 15 § andra stycket skollagen (2010:800). NN tas emot på Z-skolan utifrån upptagningsområdet.

NN har, genom sina vårdnadshavare, överklagat beslutet. De har i huvudsak anfört följande. NN har en allvarlig medicinsk problematik. När han började i förskola fick han infektioner, men nu har förbättring skett då han börjar vänja sig vid de barn han går tillsammans med. NN bör placeras på Y-skolan av medicinska och psykosociala skäl. NN ska enligt prioriterings-ordningen ha förtur på grund av särskilda skäl. Att placera honom på Z-skolan skulle innebära att sätta ett barn med stora svårigheter i en otrygg situation. Samtliga barn från Ys förskola, förutom NN, kommer att placeras på Y-skolan. NN kan inte vistas i Z-skolan på grund av mögel¬sanering. Läkarintyget intygar att NN har särskilda skäl till placering på just Y-skolan. Enligt intyget är själva bytet negativt för honom. Det är inget stort avstånd mellan Y-skolan och Z-skolan så NN faller även under närhetsprincipen. NNs syskon går på Ys förskola så det vore opraktiskt att placera NN i ett annat område. Han skulle även utsättas för smittor från både Y och Z eftersom det ofta rör sig om olika smittor på olika skolor.

Överklagandenämnden har även tagit del av intyg från överläkare vid Barn- och ungdomskliniken AA daterat den 13 februari 2018, intyg från överläkare vid BB daterat den 15 februari 2018, mejlkorrespondens mellan vårdnadshavare och X kommun samt kartor.

X kommun har i yttranden till Överklagandenämnden i huvudsak anfört följande. 48 elever har sökt till förskoleklassen i Y-skolan och det finns 40 platser. Antalet tillgängliga platser begränsas av hur många elever som får vistas i klassrummen enligt obligatorisk ventilationskontroll. För att tillgodose NNs önskemål måste Y-skolan byggas ut med ytterligare klassrum.

De särskilda skäl som angetts är av sådan art att de behov dessa medför kan tillgodoses på alla skolor i kommunen. Kommunen har ingen skola som hanterar särskilt infektionskänsliga barn. Inget barn har tagits in på Y-skolan utifrån urvalsgrund 1 (särskilda skäl).

NN bor utanför Y-skolans upptagningsområde. Förskoleklassen i Y-skolan blev inte full av barn som bor i upptagningsområdet. En annan elev har tagits in utifrån närhetsprincipen. Prioriteringsordning som varit utslagsgivande för att NN inte har fått önskad placering är närhetsprincipen. Avståndet i meter (utifrån närmsta gång- och cykelväg) från bostadsadressen till Y-skolan, för det barn som bor längst ifrån Y-skolan och som placerats där på grund av närhets¬principen, är 970 meter. Avståndet från NNs bostadsadress till Y-skolan är 1839 meter.

Av X:s kommuns riktlinjer för skolval framgår bl.a. följande. Om antalet platser på en skola är färre än antalet sökande elever behöver ytterligare prövning genomföras. Prövningen görs enligt följande prioriteringsordning: 1. Särskilda skäl, 2. Upptagningsområde, 3. Närhetsprincipen, 4. Syskonförtur. Exempel på särskilda skäl är fysiska och/eller psykosociala funktionshinder.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser

Enligt 9 kap. 15 § första stycket skollagen ska en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

Av 9 kap. 15 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 9 kap. 15 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär (prop. 2009/10:165 s. 580). Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

ÖVERKLAGANDENÄMNDENS BEDÖMNING

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?

Den första fråga som Överklagandenämnden ska ta ställning till är om X kommuns beslut får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 9 kap. 15 § andra stycket skollagen så som har anförts.

X kommun har anfört att NN inte kan tas emot på Y-skolan eftersom Y-skolan har tagit emot fler ansökningar än vad det finns platser. Kommunen har inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet (närhetsgarantin) har varit avgörande för att neka NN plats vid den önskade skolan.

Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Bedömningen i detta fall

Frågan i ärendet är om X kommun har haft fog för att frångå vårdnadshavarnas önskemål om att NN ska beredas plats vid den önskade skolan.

En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnadshavarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Överklagandenämnden har tidigare funnit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Av handlingarna i ärendet framgår att Y-skolan inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. Kommunen har bl.a. anfört att 48 elever har sökt till skolan, att 40 elever har placerats där samt att Y-skolan måste byggas ut med ytterligare klassrum för att tillgodose NNs önskemål. Överklagande¬nämnden finner att det mot denna bakgrund skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter att bereda samtliga elever plats vid Y-skolan.

Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid skolenheten har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminer¬ande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns dock inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas.

Av X kommuns riktlinjer för skolval framgår att, om antalet platser på en skola är färre än antalet sökande elever, genomförs en prövning där den första urvalsgrunden enligt prioriteringsordningen är särskilda skäl. En sådan urvalsprincip kan enligt Överklagandenämndens mening vara godtagbar i vissa fall, inte minst eftersom uttrycket särskilda skäl förekommer på flera ställen i skollagstiftningen. I nu aktuellt ärende har dessutom kommunen i sina riktlinjer angett att exempel på särskilda skäl är fysiska och/eller psykosociala funktionshinder, vilket ger en viss ledning för prövningen.

NNs vårdnadshavare har anfört att NN har särskilda skäl för att beredas plats på Y-skolan utifrån medicinska och psykosociala skäl. Fråga uppkommer då om kommunen tillämpat urvals¬principen på ett felaktigt sätt i just NNs fall.
Av ingivna läkarintyg framgår bl.a. att NNs medicinska problematik medför en ständig risk för relations- och anpassningsproblem och att det därför är ytterst viktigt att han får vara kvar i den miljö där han har lyckats utveckla bra kopplingsstrategier, samt att en förflyttning av NN till en ny skolmiljö innebär onödiga risker för psykologiska komplikationer.

Mot denna bakgrund bedömer Överklagandenämnden att NN får anses omfattas av den urvalsprincip som kommunen har ställt upp som första urvalsgrund. NN skulle således, efter att kommunen konstaterat att platserna på Y-skolan varit färre än antalet sökande, ha prioriterats utifrån den första urvalsgrunden till en av platserna vid skolenheten. Överklagandet ska således bifallas och NN ska beredas plats vid Y-skolan inför höstterminen 2018.

På Överklagandenämndens vägnar

Niklas Schüllerqvist

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Elisabeth Fernell och Lars Werner efter föredragning av juristen Christine Lundgren. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga hand¬läggningen utan att delta i avgörandet.