Till innehållet

Lottning är en godtagbar urvalsgrund


Beslut 2019-05-16 dnr 2019:195

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 1 mars 2019 om skolplacering

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.

Beslutet får inte överklagas.

ÄrendeT

X kommun beslutade den 1 mars 2019 att avslå NNs ansökan om placering i förskoleklass vid X skolan införhöstterminen 2019. NN placerades istället vid Y skolan. Som skäl för beslutet angavs följande. Den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Antalet sökande till X skolan var fler än antalet platser. Efter att urvalskriterierna följts och lottning genomförts till­delades barnet plats enligt vårdnadshavarnas andrahandsval.

NN har, genom sina vårdnadshavare, överklagat beslutet. De yrkar att NN ska placeras på X skolan och har bl.a. anfört följande. Vårdnadshavare A arbetar på annan ort och kommer bara hem på helgerna, vilket innebär att vårdnadshavare B är ensam förälder i veckorna. Det är enklare för vårdnadshavare B att lämna och hämta dottern på X skolan, som ligger på vägen till hennes arbete, än på Y skolan som ligger i motsatt riktning.

X kommun har i yttrande till Överklagandenämnden i huvudsak anfört följande. I X kommun ska barnens vårdnadshavare önska tre skolor i prioritetsordning. Barnen placeras i en skola utifrån önskemålen så långt det är möjligt. Om det är fler sökande i en skola än det finns antalet platser fördelas platserna enligt förutbestämda urvalskriterier. De urvalskriterier som tillämpas vid placering i förskoleklass är upptagningsområde (första urvalskriteriet), syskon­förtur med syskon i årskurs 1-3 (andra urvalskriteriet) och lottning (tredje urvalskriteriet).

Det var fler sökande till förskoleklass i X skolan än det fanns platser. X skolan hade inför höstterminen 2019 52 platser att fördela till förskoleklass. 69 barn önskade i första hand en plats på X skolan. Efter att första och andra urvalskriteriet tillämpats fanns åtta platser kvar på skolan. Dessa platser till­delades åtta barn genom lottning. NN tillhör inte X skolans upptagningsområde och har inga syskon som ska börja årskurs 1-3 på X skolan till höstterminen 2019. Hennes namn drogs heller inte under lottnings­förfarandet.

Kommunen har till sitt yttrande bifogat ett sammanträdes­protokoll av vilket framgår hur lottningsförfarandet gått till. Kommunen har även inkommit med en ”lathund för lottning vid skolval” och samtidigt uppgett att sammanträdes­protokollet och lathunden är diarieförda och tillgängliga för vårdnadshavarna vid förfrågan.

I ett kompletterande yttrande har kommunen anfört att skolvalet avslutades i samband med att beslut om skolplacering togs. Hanteringen av vissa ärenden fortsätter i de fall vårdnadshavaren/vårdnadshavarna överklagar inom överklagande­­­tiden. Om en plats frigörs på en skola, och det finns elever som inte fått plats på skolan men som önskat skolan i första hand, tilldelas platsen den elev som står först i reservlistan i tur och ordning, plats 1-3. Efter att reservplatserna är fördelade upphör skolvalsomgången, dock senast i augusti. Därefter hanterar rektor intagning till sin skola och tar emot elever som önskar plats i mån av plats. Skolorna har inga egna kösystem.

NN har, genom sina vårdnadshavare, getts möjlighet att ta del av och yttra sig över vad kommunen anfört men har inte inkommit med något yttrande inom angiven svarstid.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser

Enligt 9 kap. 15 § första stycket skollagen (2010:800) ska en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

Av 9 kap. 15 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 9 kap. 15 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 580) till skollagen uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?

Den första fråga som Överklagandenämnden ska ta ställning till är om X kommuns beslut får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 9 kap. 15 § andra stycket skollagen.

X kommun har anfört att beslutet är fattat i enlighet med 9 kap. 15 § andra stycket skollagen och uppgett att NN inte kan tas emot på X skolan eftersom den önskade placeringen skulle innebära betydande organisa­toriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. X kommun har inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet har varit avgörande för att neka NN plats vid den önskade skolan.

Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Bedömningen i detta fall

Frågan i ärendet är om X kommun har haft fog för att frångå vårdnadshavarnas önskemål om att NN ska beredas plats vid den önskade skolan.

En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnadshavarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Överklagandenämnden har tidigare funnit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Av handlingarna i ärendet framgår att X skolan inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. X kommun har bl.a. anfört att X skolan inte har ett tillräckligt antal platser och skulle behöva byggas ut och om för att kunna utöka elevantalet. Det finns inte skäl att ifrågasätta denna uppgift. Överklagandenämnden finner att det mot denna bakgrund skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter att bereda samtliga elever som sökt X skolan plats på den önskade skolan. X kommun har följaktligen haft rätt att neka elever skolplacering vid X skolan.

Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid skolenheten har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminer­ande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns dock inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas.

Kommunen har i sitt yttrande daterat den 18 mars 2019 angett att kommunen tillämpat urvalsgrunderna upptagningsområde, syskonförtur med syskon i årskurs 1-3 och lottning i nämnd ordning.  

Överklagandenämnden bedömer att de urvalsprinciper som har tillämpats av X kommun i första respektive andra hand, dvs. upptagningsområde (första urvalskriteriet) och syskonförtur med syskon i årskurs 1-3 (andra urvalskriteriet) är godtagbara (jfr bl.a. Överklagande­nämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:338 och den 6 augusti 2018:417).

Av handlingarna i ärendet framgår att den tredje urvalsgrunden lottning varit utslagsgivande vid NNs skolplacering. Överklagandenämnden noterar att det ur förutsägbarhetssynpunkt är en brist att X kommuns lottningsförfarande och förfarande kring fördelningen av reservplatser enbart tycks framgå av en lathund och ett sammanträdes­protokoll upprättat efter att lottningen genomförts, samt av kommunens yttrande. Förfarandena kring lottningen har således inte varit kända för vårdnadshavarna genom kommunens riktlinjer för skolvalet i samband med ansökan om skolplacering. Det bör i sammanhanget noteras att lottning som urvalsgrund är oförutsägbar i sig, och att det därför lätt kan uppstå osäkerhet och frågor. Det har dock inte framkommit att vårdnadshavarna, om de på förhand hade känt till lottningsförfarandet och förfarandet kring fördelningen av reservplatser som skulle komma att tillämpas, hade kunnat påverka möjligheterna att faktiskt också placeras enligt sina önskemål (jfr Överklagandenämndens beslut den 3 november 2016, dnr 2016:299). Nämndens bedömning är att urvals­grunden lottning uppfyller kravet på objektivitet, saklighet och icke-diskriminering och därför är godtagbar under de förutsättningar som råder i ärendet.

Det har inte framkommit att X kommun har tillämpat urvals­principerna på ett felaktigt sätt i just NNs fall. Kommunen har följaktligen haft fog för att neka NN plats vid den önskade skolan. Vad vårdnads­havarna anfört i övrigt föranled­er inte någon annan bedömning. Mot denna bakgrund ska överklagandet avslås.

På Överklagandenämndens vägnar

Magnus Åhammar                                                                              

Beslutet har fattats av Magnus Åhammar, ordförande i nämnden, samt Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Elisabeth Fernell och Greger Bååt efter föredragning av juristen Hanna Teleman. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.