Till innehållet

Inte godtagbart att vid urvalet till en skolenhet prioritera de elever som valt skolan i första hand framför de elever som valt skolan i andra eller tredje hand


Beslut 2017-06-15 dnr 2017:132

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 8 mars 2017 om skolplacering

Beslut

Överklagandenämnden avvisar yrkandet att nämnden ska pröva om beslutet är rätt för samtliga av X skolans anvisade elever, elever som önskar skolan samt de som bor i området.

Överklagandet avslås i den del det avser ansökan om skolplacering på X skolan.

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet i den del det avser ansökan om skolplacering på Y skola och återförvisar ärendet till Z kommun för förnyad prövning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Z kommun beslutade den 8 mars 2017 att avslå NNs ansökan om placering i årskurs Å vid X skolan inför höstterminen 2017. Kommunen har i stället placerat hen på Ä skolan. Kommunen har angett att beslutet är fattat utifrån 10 kap. 30 § andra stycket skollagen (2010:800).

Kommunen har som skäl för beslutet bl.a. anfört att X sskolan är full i kommande årskurs U och kan därför inte ta emot elever som är anvisade till X skolan. Då det inte är organisatoriskt möjligt att placera på anvisningsskolan är det rektors ansvar att placera på annan närliggande skola.

NN har genom sina vårdnadshavare överklagat beslutet att de inte har fått skolplacering på sitt förstahandsval X skolan och andrahandsval Ö skola. Vidare har de, som det får förstås, yrkat att Överklagandenämnden ska undersöka om beslutet är rätt för samtliga av X skolans anvisade elever, elever som önskar skolan samt de som bor i området. 

De har vidare i huvudsak anfört följande. Kommunen har inte tagit hänsyn till närhetsprincipen. Enligt kommunen är blivande årskurs U på X skolan full, men man kommer att ta in samtliga anvisade förskoleklassbarn oavsett deras folkbokföringsadresser. Även förskoleklassbarnen borde göra ett aktivt skolval. Då de blivande förskoleklassbarnen fått brev från X skolan där det står vilken skola de tillhör och endast behöver tacka ja eller fylla i om man önskar välja annan skola så undrar de om detta är att behandla alla lika. Då närhetsprincipen tillämpas undrar de varför man inte ser över adresserna för samtliga sökande och därefter gör ett urval om det ska vara två fjärdeklasser eller två förskoleklasser. Det är anmärkningsvärt att deras nuvarande skola Q skolan har fått ändrad anvisningsskola. De undrar om man inte ska gå efter elevens folkbokföringsadress. Enligt kommunens hemsida har man alltid rätt till sin anvisningskola. Enligt skolvalsblanketten var X deras anvisningsskola men de var ändå tvungna att söka aktivt. Informationen om skolvalet har varit bristfällig.

Z kommun har i yttranden till Överklagandenämnden i huvudsak angett följande. X skolan har inför läsåret 2017/2018 fullt avseende årskurs U och kan inte erbjuda plats till andra än de elever som redan går på X skolan. Inga nya platser har fördelats efter att urval gjorts. NN avslutar läsåret 2016/2017 år R på Q skolan som är en V-W skola. Skolval har gjorts till år U på X skolan som är hans ursprungliga anvisningsskola. Grundskolenämnden fattade beslut den 9 januari 2017 om förändrat anvisningsområde för Q skolans blivande årkurs U. Detta på grund av att X skolan V- L som tidigare varit anvisningsskola inte kunde ta emot fler elever i årskurs U av organisatoriska och lokalmässiga skäl. Dessa elever fick i stället Ä skolan som ny anvisningsskola. Informationsbrev skickades ut till vårdnadshavare och vid möte i december 2016 informerade kommunen om kommande beslut om ändrat anvisningsområde. Information gavs också att om man inte önskade sin anvisningsskola behövde göra ett aktivt skolval under skolvalsperioden. Vårdnadshavare gavs möjlighet att genomföra ett skolval mellan den 15 januari – 15 februari 2017. Anvisade elever bereds plats på sin anvisningsskola. Då det inte är möjligt på grund av skäl utifrån 10 kap. 30 § andra stycket p. 1 skollagen har rektor ansvar att placera på närliggande skola.

Andrahandsvalet Ö skola kan inte av organisatoriska och ekonomiska skäl erbjuda önskad skolplacering. NN får inte sin önskade plats på grund av platsbrist då lokalerna är begränsade till ett visst antal platser. Ö är inte fullbelagd enbart p.g.a. befintliga elever i blivande skolår U. Ö fylls på med elever från P skolan, vars elever i år O har Ö som anvisningsskola till år U. Dessa elever har det funnits möjlighet att ta in utifrån skolvalet. Även vissa barn som hade valt Ö i första hand har fått plats där. Inga barn som hade valt Ö i andra hand har fått plats på den skolan i årskurs U. Beslut finns avseende Ö men har bara kommunicerats muntligt. Brev till vårdnadshavare kommer skickas ut från Ö inom kort.

Z kommun har anfört följande avseende kommunens skolvalsprocess. Efter skolvalsperiodens slut den 15 februari 2017 hanterades skolvalen på respektive skola på följande sätt: 1. Alla vårdnadshavare som accepterar en plats på anvisningsskolan placeras först. 2. Därefter hanteras alla elever som valt en skola i första hand, dvs. de obligatoriska väljare som väljer en skola i första hand som inte är deras anvisningsskola. Här gäller närhetsprincipen. Finns det plats på skolan så kommer den elev som bor närmast skolan in först. Sedan den som bor näst närmast osv. Varje skola som fått en blankett där första-, andra- eller tredjehandsvalet är en annan skola måste skicka den blanketten till berörd skola. 3. Efter detta hanteras de elever som valt skolan i andra hand. Närhetsprincipen gäller på samma sätt för dessa elever som i punkt 2. 4. Sedan hanteras de elever som valt skolan i tredje hand. Närhetsprincipen gäller på samma sätt även här. 5. Nu ska varje skola till sist titta på de elever som inte gjort något val alls men som önskar en annan skola än sin anvisningsskola. Elever som inte fått plats på något av dess önskade skolval erbjuds placering på en skola inom rimlig närhet från hemmet. Elever placeras utifrån skolval i kö och där närhetsprincip tillämpas.

Överklagandenämnden har även tagit del av dokumentet ”Ändrad anvisningskola för Q skolans årskurs U inför skolår 17/18”, skrivelse från förvaltningschef för förskola och skola samt brev till grundskolenämndens ordförande daterat den 2 januari 2016.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser

Enligt 10 kap. 30 § första stycket skollagen ska en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

Av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål bl.a. om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 10 kap. 30 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?

Z kommun har som grund för sitt beslut att inte placera NN vid de önskade skolenheterna angett att beslutet är fattat enligt 10 kap. 30 § andra stycket skollagen.

Överklagandenämnden kan konstatera att Z kommun inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet har behövt prioriteras före rätten för NNs vårdnadshavare att välja skola.

Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Ramen för prövningen

Överklagandenämnden saknar möjlighet att pröva om det överklagade beslutet är rätt för samtliga av X skolans anvisade elever, elever som önskar skolan samt de som bor i området. Överklagandet ska därför avvisas i denna del.

Angående förstahandsvalet X skolan

I förarbetena till 10 kap. 30 § andra stycket skollagen (prop. 1992/93:230 s. 73) anges bl.a. följande om innebörden av begreppet organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. ”Om ett önskemål skulle leda till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen skall kommunen kunna bortse från önskemålet. För att kommunen skall kunna bortse från önskemålet måste svårigheterna vara betydande. Det självklara fallet är att skolan inte har plats för alla som vill gå där.”

Den rätt för en elevs vårdnadshavare att välja skola som kommer till uttryck i skollagen innebär enligt Överklagandenämndens mening inte att kommunen är skyldig att utforma sin skolorganisation efter dessa önskemål. Överklagande­­nämnden noterar i denna del att vårdnadshavarna har ifrågasatt om X skolan är full inför höstterminen 2017 mot bakgrund av att elever som ska placeras i förskoleklass har fått placering på X skolan.

Av förarbeten (prop. 2009/10:165 s. 250) till skollagen framgår att kommunen ska ha fortsatt frihet att organisera verksamheten på det sätt som bäst passar de lokala förutsättningarna. Överklagandenämnden finner mot denna bakgrund att det inte har fram­kommit något som ger skäl att ifrågasätta kommunens uppgift att X skolan är full avseende årskurs U inför höstterminen 2017. En eventuell felaktig tillämpning av skolplaceringsbestämmelsen avseende placering i förskoleklass förändrar inte den bedömningen.

NN kan således inte få plats på X skolan med mindre än att kommunen flyttar en annan elev som redan är placerad där. Detta är inte möjligt eftersom en elev som placerats i en viss skola som huvudregel har rätt att gå kvar där de årskurser som finns på skolenheten (jfr 10 kap. 31 § skollagen).

Det får därmed anses ha förelegat betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att tillgodose vårdnadshavarnas önskemål om placering för NN vid X skolan (jfr Överklagandenämndens beslut den 31 mars 2016, dnr 2015:550). Överklagandet ska därför avslås i den del det avser ansökan om skolplacering på X skolan.

Angående andrahandsvalet Ö skola

Möjligheterna att överklaga ett placeringsbeslut enligt 10 kap. 30 § andra stycket skollagen har enligt förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 580) sin främsta betydelse för att ge eftertryck åt lagens krav på en individuell bedömning i det enskilda fallet. Kommunen ska kunna visa att den har gjort en individuell prövning av önskemålet om placering och redovisa vilka åtgärder eller utgifter den önskade placeringen skulle kräva, dvs. vad de betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheterna skulle bestå av.

Överklagandenämnden har inte skäl att ifrågasätta kommunens uppgifter om att Ö skola inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. Enligt Överklag­ande­­nämndens uppfattning står det mot den bakgrunden klart att det skulle medföra höga kostnader att bereda ytterligare elever plats, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal. I förarbetena (prop. 1992/93:230 s. 73) till skollagen har också, som ovan nämnts, utgångspunkten varit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet. Z kommun har således haft rätt att neka elever plats på Ö skola.

Nästa fråga blir då vilka elever som ska nekas plats, dvs. hur kommunen har gjort urvalet av elever. Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns inte i skollagen. Överklagandenämnden finner att ett grundläggande krav emellertid är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2015 ref 50).

Av handlingarna framgår att Z kommun som första urvalsprincip tillämpar att alla vårdnadshavare som accepterar plats på sin anvisningsskola placeras först.

Av handlingarna framgår att elever som går i NN nuvarande skola Q skolan förut hade X skolan som anvisningsskola, men att de sedan januari 2017 har Ä skolan som anvisningsskola.

Enligt kommunens förfarande vid skolvalsprocessen tar kommunen visserligen först in önskemål om skolplacering från de elever i kommunen som har rätt till skolgång enligt skollagen innan placering sker.

Av handlingarna framgår dock att man endast behöver göra ett aktivt skolval under skolvalsperioden om man inte önskar sin anvisningsskola och att anvisade elever bereds plats på sin anvisningsskola efter skolvalsperiodens slut. Detta innebär att man inte behöver göra ett val om man önskar sin anvisningsskola och att eleverna anvisas en viss skola oavsett vilken skola man har valt. Kommunen har således vikt platser vid skolor och därefter endast tillgodosett vårdnadshavarnas önskemål i mån av plats. Detta innebär att skolplaceringen inte kommit att utgå från vårdnadshavarnas önskemål i första hand, utan från en anvisningsskola. Förfarandet tyder enligt Överklagandenämndens mening på att Z kommun har tillämpat bestämmelsen om skolplacering på ett felaktigt sätt.

Efter urvalsprincipen anvisningsskola hanterar kommunen som urvalsprincip alla elever som har valt en skola i första hand, dvs. de obligatoriska väljare som väljer en skola i första hand som inte är deras anvisningsskola. Finns det plats på skolan så kommer den elev som bor närmast in först. Efter detta hanteras utifrån närhetsprincipen på samma sätt de elever som valt skolan i andra hand.

Enligt kommunen har Ö inför kommande årskurs U blivit fullbelagd på grund av befintliga elever i blivande årskurs U, elever som har Ö som anvisningsskola samt vissa barn som hade valt Ö i första hand. Inga barn som hade valt Ö i andra hand har fått plats på den skolan i årskurs U.

Förfarandet att vårdnadshavarnas förstahandsval är en urvalsgrupp och andrahandsvalet är en annan urvalsgrupp är enligt Överklagandenämndens mening inte godtagbart. Överklagandenämnden finner att kommunens tillvägagångssätt inte uppfyller grundläggande krav på förutsebarhet och kan komma att medföra att eleverna tvingas göra taktiska val. Mot denna bakgrund ska det överklagade beslutet, i den del det avser ansökan om skolplacering på Ö skola, upphävas och ärendet återförvisas till Z kommun för förnyad prövning.

På Överklagandenämndens vägnar

Niklas Schüllerqvist

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Gunilla Thole och Marie Johannesson efter föredragning av juristen Christine Lundgren. Ersättaren Lars Werner samt kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.