Till innehållet

Inte godtagbart att reservera platser till elever från en skola som inte kan anses utgöra samma skolenhet som den sökta skolan


Beslut 2019-09-05 dnr 2019: 801

ÖVERKLAGAT BESLUT 

Beslut den 9 mars 2019 om skolplacering

BESLUT

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till X kommun för förnyad prövning.
Beslutet får inte överklagas.

ÄRENDET

X kommun beslutade den 9 mars 2019 att avslå NNs ansökan om skolplacering i årskurs 6 vid X skolan inför höstterminen 2019. Som skäl för beslutet angavs bl.a. följande. Om ditt barn inte har blivit placerad vid den skola som ni sökte i första hand har beslutet fattats i enlighet med 10 kap. 30 § andra stycket skollagen (2010:800). Kommunen får frångå önskemålet om det skulle medföra betydande ekonomiska eller organisatoriska konsekvenser för kommunen. Ett exempel är när antalet sökande till en skola överstiger antalet platser. Efterfrågan på skolplatser överstiger antalet tillgängliga platser och därför har kommunen gjort ett urval i enlighet med X kommuns beslutade urvalsgrunder.

NN har genom sina vårdnadshavare överklagat beslutet och bl.a. anfört följande. Hon går på Y skolan. Hennes bror går på X skolan och kamraterna från Y skolan kommer att gå där. Intagningen till X skolan har inte gått rätt till. De ifrågasätter att skolan endast erbjuder 24 lediga platser när det egentligen handlar om fler.

X skolan kommer höstterminen 2019 ha två klasser i årskurs 6, men erbjuder endast 24 platser. Detta beror på att elever från Z skolan inte behövde ansöka till X skolan utan fick skolplacering där direkt. De fick en garanterad plats. De undrar varför inte alla elever får samma chans att söka till samtliga platser. Flera elever från Z skolan har fått plats på X skolan trots att de inte bor i närheten av skolan och enligt närhetsprincipen därmed inte är berättigade till platsen.

X kommun har i yttranden i huvudsak anfört följande. Skolplacering utgår från folkbokföringsadress, beräkningar av relativ närhet samt eventuell syskonförtur. Om efterfrågan överstiger antalet platser på önskad skola tillämpas den relativa närhetsprincipen. Finns det barn i behov av särskilt stöd eller med syskonförtur går de före i den ”kö” som bildats utifrån den relativa närheten. Till den aktuella skolan har elever antagits med stöd av relativ närhet.

X skolan och Z skolan är en skolenhet. En och samma rektor leder verksamheten och viss personal går mellan skolorna såsom exempelvis praktisk-estetiska ämneslärare. Skolenheten har en elevhälsa och en budget. Z skolan omfattar F-5 och X skolan årskurserna 6-9. Då huvudmannen räknar med att alla elever som har gått i Z skolan följer med till X skolan behövs ingen ansökan för dessa elever. Det betyder att X skolan har kapacitet för de elever som tidigare gått på Z skolan. Om elever från Z skolan av olika anledningar inte följer med till X skolan så tar X skolan in elever enligt stadens relativa närhetsprincip utifrån elevernas folkbokföringsadress. Det absoluta avståndet mellan Z skolan och X skolan är 1427,9 meter.

Av beräkningar i den aktuella ansökan utifrån den relativa närhetsprincipen framgår att den sökta skolan har 24 lediga platser i den sökta årskursen och NN står på plats 43 enligt stadens antagningskarta.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser m.m.

Placering av elev i skolenhet

Av 10 kap. 30 § första stycket skollagen framgår att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

Av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 10 kap. 30 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 580) till skollagen uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Skolenhetsbegreppet

Enligt 1 kap. 3 § skollagen är en skolenhet en av huvudman organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad.
I förarbetena (prop. 2009/10:165) till bestämmelsen anges att skolenhet ska stå för en av huvudmannen organiserad enhet som omfattar verksamheten i en byggnad eller i flera närliggande byggnader och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon byggnad. Uttrycket används t.ex. i samband med val av skola och mottagande i en vald skola. Av definitionen följer att en skolenhet även omfattar verksamhet som ibland bedrivs t.ex. på en arbetsplats. Däremot är inte en enhet automatiskt synonym med rektorns ansvarsområde eller andra organisatoriska indelningar som bestämts av huvudmannen. En rektors ansvarsområde kan således omfatta en eller flera skolenheter. (s. 216 f.)

Vidare anges att begreppet skolenhet avser skolan i fysisk bemärkelse, dvs. de byggnader, lokaler och utrymmen utomhus där huvudmannen bedriver sin verksamhet. För att flera byggnader ska anses som en skolenhet krävs att de ligger någorlunda nära varandra och på ett naturligt sätt hör ihop. Byggnaderna i en skolenhet ingår också i samma administrativa enhet. Även verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad men som är nära knuten till enheten omfattas av begreppet skolenhet. (s. 633)

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?
Den första fråga som Överklagandenämnden ska ta ställning till är om  X kommuns beslut får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 10 kap. 30 § andra stycket skollagen.

Staden har anfört att NN inte kan tas emot på X skolan eftersom skolan inte har plats för samtliga elever som sökt dit. Staden har inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet (närhetsgarantin) har varit avgörande för att neka NN plats vid den önskade skolan. Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Bedömningen i detta fall
Frågan i ärendet är om X kommun har haft fog för att frångå vårdnadshavarnas önskemål om att NN ska beredas plats vid den önskade skolan.

En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnadshavarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Överklagandenämnden har tidigare funnit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).
Av handlingarna i ärendet framgår att X skolan inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. X kommun har bl.a. anfört att den önskade skolan har ett begränsat antal platser i aktuell årskurs läsåret 2019/20. Överklagande¬nämnden finner att det mot denna bakgrund skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter att bereda samtliga elever plats vid den önskade skolan.

Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. Utgångspunkten enligt skollagen är att vårdnadshavarnas önskemål ska ligga till grund för en elevs skolplacering. Det är kommunen som har att visa att förutsättningarna för att neka en elev skolplacering vid den önskade skolenheten är uppfyllda.
Av handlingarna i ärendet framgår att samtliga elever som har gått i Z skolan och ska börja i årskurs 6 inför läsåret 2019/20 garanteras en skolplacering vid X skolan, utan att behöva göra en ansökan härom. NNs vårdnadshavare har ifrågasatt detta förfarande. Mot denna bakgrund uppkommer frågan i ärendet om X skolan och Z skolan är en skolenhet – såsom staden har uppgett – eller om de utgör två skolenheter.

Vårdnadshavarna har i skolvalet möjlighet att önska placering vid bl.a. X skolan. Z skolan har elever i förskoleklass och årskurserna 1-5. X skolan har elever i årskurserna 6-9. En och samma rektor leder verksamheten och viss personal går mellan skolorna. Skolenheten har en elevhälsa och en budget. Avståndet mellan skolorna är enligt staden ca 1,4 km.
Utifrån de fakta som framkommer i ärendet om X skolan och Z skolan finner Överklagandenämnden att skolorna inte omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra eller på ett naturligt sätt hör ihop. Det har heller inte framkommit något i övrigt i ärendet som talar för att skolorna ska betraktas som en skolenhet. Att skolorna ingår i samma rektors ansvarsområde och är inom samma budgetram saknar betydelse i den bedömningen (jfr Överklagande-nämndens beslut den 15 april 2014, dnr 2014:127). Nämnden finner att inte heller omständigheten att skolorna har samma elevhälsa och att viss personal går mellan skolorna förändrar bedömningen. X skolan och Z skolan är således enligt Överklagandenämndens bedömning att anse som två skolenheter. 

Frågan är då om staden haft fog för att reservera platser för elever från Z skolan. Överklagandenämnden finner att kommunen inte kan undgå att tillämpa skollagens bestämmelser om skolplacering och bestämma att platser på en skolenhet ska reserveras för elever från en viss annan skolenhet. En sådan ordning skulle åsidosätta huvudregeln om att det är vårdnadshavarnas önskemål som ska vara styrande (jfr Överklagandenämndens beslut den 11 maj 2016, dnr 2016:41).

Överklagandenämnden konstaterar att elever från Z skolan har fått förtur till skolenheten X skolan utan att ha behövt ansöka dit och således utan att ha deltagit i det ordinarie skolvalet till skolans tillgängliga platser. De eleverna har således placerats vid skolenheten utan att platserna fördelats enligt stadens urvalsgrunder.

En grundläggande förutsättning för att skolvalet ska uppfylla kravet på objektivitet, saklighet och icke-diskriminering är att alla potentiella sökande ansöker på lika villkor. Skolvalet till årskurs 6 i X skolan har genom stadens förfarande inte gått till på ett godtagbart sätt. Det överklagade beslutet ska därför upphävas och ärendet återförvisas till X kommun för förnyad prövning.

På Överklagandenämndens vägnar

Elin Carbell Brunner
Beslutet har fattats av Elin Carbell Brunner, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt och Lars Werner efter föredragning av juristen Christine Lundgren. Ersättaren Jonas Hedström och kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.