Till innehållet

Godtagbart att tillämpa olika principer för urval vid skolplacering för femåringar respektive sexåringar


Beslut 2017-05-24 dnr 2017:200

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 13 mars 2017 angående skolplacering

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Y kommun beslutade den 13 mars 2017 att avslå NN:s ansökan om placering i förskoleklass vid X skolan inför höstterminen 2017. Kommunen har i stället placerat hen vid Z skola.

Kommunen har som skäl för beslutet bl.a. anfört följande. X skolan har haft fler sökande än tillgängliga platser. I första hand tas elever emot som endast har X skola som en skola nära hemmet (närhetsprincipen). Därefter tas barn emot med syskon i år F-3 vid höstterminens start. Därefter har så kallad relativ närhet tillämpats. Avslaget har skett på grund av ekonomiska /organisatoriska svårigheter samt att sexåringar enligt 9 kap. 5 § skollagen (2010:800) ska erbjudas plats medan femåringar får erbjudas plats om lokala resurser medger detta. X skolan har inte möjlighet att erbjuda femåringar plats inför läsåret 2017/18.

NN har genom sina vårdnadshavare överklagat beslutet och i huvudsak anfört följande. X skolan ligger nära hemmet och storebror går där i förskoleklass. Placering av NN på X skolan är befogad utifrån samtliga urvalskriterier; närhetsprincipen, vårdnadshavares önskemål, aktiva val prioriteras före icke-val, syskonförtur och relativ närhet. NN har inte nekats plats i förskoleklass. Placering har dock inte skett utifrån gällande urvalskriterier. Huvudmannen har accepterat deras begäran att NN ska börja förskoleklass ett år tidigare och uppfyllt 9 kap. 12 § första stycket skollagen. Däremot har ålder tagits med som urvalskriterium och de kräver att kommunen redovisar lagstöd för detta. I beslutet hänvisas till ekonomiska eller organisatoriska svårigheter. I skollagen regleras huvudmannens/hemkommunens skyldigheter och ett total­ansvar, inte respektive skolas bedömning huruvida de kan/vill/bör ta emot femåringar. De kräver att skolplacering sker enligt gällande lagar och urvals­kriterier för samtliga elever, inklusive NN.

Y kommun har i yttrande till Överklagandenämnden i huvudsak angett följande. Det överklagade beslutet har inte fattats utifrån gällande urvalskriterier rörande förskoleklass i Y kommun. Detta då X skolan inte ens har möjlighet att motta samtliga sexåringar som har ansökt om plats vid skolenheten. Kommunen hänvisar till 9 kap. 5 § skollagen. Barn- och skolförvaltningen Z W har vidare fattat beslut att erbjuda barn som ska börja skolan som sexåringar att delta i förskoleklassen från och med höstterminen det år de fyller fem år, utifrån lokala resurser. X skolans lokala resurser medger inte att ta emot ytterligare elever än de som ska erbjudas plats.

Gällande betydande organisatoriska svårigheter så är X skolan byggd för en klass per årskurs. Till varje klass finns ett klassrum med plats för maximalt 30 elever och två pedagoger. Toaletter och gemensamma utrymmen är dimensioner­ade utifrån detta antal elever. Inför nästa läsår fyller 30 elever sex år under inne­varande år och ska erbjudas dessa platser. Ett antal elever, som fyller sex år under innevarande år och önskat X skolan i första hand, har tilldelats en annan skola utifrån rådande urvalsprinciper för förskoleklass.

Y kommun har gett in sammanträdesprotokoll daterat den 15 februari 2011 varav framgår att Barn- och skolnämnden Z W beslutat att erbjuda barn som ska börja skolan som sexåringar att delta i förskoleklassen från och med höstterminen det år de fyller fem år, utifrån lokala resurser.

Sedan NN:s vårdnadshavare getts tillfälle att yttra sig över kommunens yttrande har de i huvudsak lagt till följande. Sedan beslutet den 13 mars 2017 är skolorna respektive Barn- och skolnämnderna inte överens om huruvida skollagens eller nämndernas urvalskriterier ska gälla primärt. Antalet barn som hade erbjudits plats när NN nekades plats var 25 eller 26. Att antalet placerade barn nu är 30, för att skola och nämnder inte är överens om vilka regler som gäller, visar att det när beslutet togs fanns utrymme för fler elever. Om huvudmannen beslutar att ta emot barn tidigare undrar de hur dessa barn ska placeras. Var står det angivet att dessa barn ska placeras utan hänsyn till gällande urvalskriterier? Skollagen anger huvudmannens ansvar och lämnar inte upp till var skola att avgöra vilket barn som ska placeras var. Antalet förskoleklassplatser hösten 2017 i Q rymmer samtliga sökande barn, inklusive femåringar. Hur dessa barn ska placeras anges tydligt i urvalskriterierna. NN hade placerats på vald skola om placering hade skett enligt gällande regler. Nuvarande process med skolval inför förskoleklass, i stället för inför första klass, bidrar till svårigheter att kunna utnyttja sexåringars rätt enligt skollagen att jämställas med sjuåringar inför skolstart i första klass. Sexåringars möjlighet att utöva rätten enligt skollagen att de facto jämställas med sjuåringar blir i praktiken obefintlig då redan placerade barn på skolan har förtur till platserna i skolvalet. Vid ett avslag emotser de garanti från X skolan att NN kommer att jämställas med sjuåringar på X skolan vid skolstart hösten 2018. Vid avslag förutsätter de att rektorn avsatt en plats i första klass för NN då vetskapen funnits sedan hösten 2015 att NN kommer att gå första klass med barn som är ett år äldre. Det är för NNs bästa att få följa sina kamrater som är ett år äldre och som hen haft pedagogisk verksamhet tillsammans med sedan tre års ålder.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser

Av 9 kap. 5 § skollagen framgår att barn som är bosatta i Sverige ska erbjudas förskoleklass från och med höstterminen det år de fyller sex år. Barn får tas emot tidigare.

Enligt 9 kap. 12 § skollagen ansvarar hemkommunen för att utbildning i förskoleklass kommer till stånd för alla barn i kommunen som önskar sådan utbildning. Skyldigheten ska fullgöras genom att kommunen anordnar förskoleklass i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för samtliga i kommunen som är berörda.

Av förarbeten (prop. 2009/10:165 s. 250) till skollagen framgår att kommunen ska ha fortsatt frihet att organisera verksamheten på det sätt som bäst passar de lokala förutsättningarna.

Enligt 9 kap. 15 § första stycket skollagen ska en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

Av 9 kap. 15 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 9 kap. 15 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvalt­ningsbesvär (prop. 2009/10:165 s. 580). Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?

Den första fråga som Överklagandenämnden ska ta ställning till är om Y kommuns beslut får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 9 kap. 15 § andra stycket skollagen.

Y kommun har anfört att NN inte kan tas emot på X skolan för att det har varit fler sökande till den aktuella skolan än vad det finns platser. Kommunen har gjort gällande att ekonomiska och organisatoriska svårigheter skulle uppkomma om NN placeras på X skolan.

Överklagandenämnden kan konstatera att Y kommun inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet har behövt prioriteras före rätten för NNs vårdnadshavare att välja skola.

Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Bedömningen i detta fall

Möjligheterna att överklaga ett placeringsbeslut enligt 9 kap. 15 § andra stycket skollagen har enligt förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 580) sin främsta betydelse för att ge eftertryck åt lagens krav på en individuell bedömning i det enskilda fallet. Kommunen ska kunna visa att den har gjort en individuell prövning av önskemålet om placering och redovisa vilka åtgärder eller utgifter den önskade placeringen skulle kräva, dvs. vad de betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheterna skulle bestå av.

Överklagandenämnden har inte skäl att ifrågasätta kommunens uppgifter om att X skolan inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. Enligt Överklagandenämndens uppfattning står det mot den bakgrunden klart att det skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter att bereda ytterligare elever plats, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbygg­nad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal. I förarbetena (prop. 1992/93:230 s. 73) till skollagen har också utgångspunkten varit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet. Y kommun har således haft rätt att neka elever plats på X skolan. Nästa fråga blir då vilka elever som ska nekas plats, dvs. hur kommunen har gjort urvalet av elever.

Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas. Överklagandenämnden finner att ett grundläggande krav emellertid är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminer­ande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref 50).

Av handlingarna framgår att Y kommun har placerat NN i förskoleklass vid en annan skolenhet än den som vårdnadshavarna önskar från och med höstterminen det år hen fyller fem år.

Det är i ärendet ostridigt att det överklagade beslutet inte har fattats utifrån de urvalskriterier som Y kommun tillämpar avseende barn som erbjuds förskoleklass från och med höstterminen det år de fyller sex år. Beslutet har i stället fattats utifrån Barn- och skolnämndens beslut att erbjuda barn att delta i förskoleklass från och med höstterminen det år de fyller fem år utifrån lokala resurser. 

Överklagandenämnden anser att förfarandet att tillämpa olika principer för skolplacering för femåringar respektive sexåringar är godtagbart. Detta mot bakgrund av att kommunen inte har någon skyldighet att erbjuda barn förskoleklass redan från och med höstterminen det år de fyller fem år. Vad vårdnadshavarna anfört i övrigt föranled­er inte någon annan bedömning. Mot denna bakgrund ska överklagandet avslås.

På Överklagandenämndens vägnar 

Niklas Schüllerqvist

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Einar Jakobsson, Gunilla Thole, Marie Johannesson och Lars Werner efter föredragning av juristen Christine Lundgren. Ersättaren Christina Ridderman Karlsson samt kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.