Till innehållet

En skolas uppdelning på två skolenheter, F-6 och 7-9, framstår som naturlig och godtagbar. Den finns därmed ingen rätt för elev i årskurs 6 att gå kvar på skolan i årskurs 7


Beslut 2019-09-26 dnr 2019:1152

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 3 mars 2019 om skolplacering 

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet 

X kommun beslutade den 3 mars 2019 att avslå NNs ansökan om placering i årskurs 7 vid X skolan 7–9 införhöstterminen 2019. NN placerades istället vid Y skolan. Som skäl för beslutet angavs följande. Beslutet har fattats med stöd av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen (2010:800). Det har varit fler sökande än antalet platser på den önskade skolan. Prioritering har därför skett enligt grundskolenämndens beslutade prioriteringsordning. Det skulle innebära betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter för kommunen att utöka antalet platser. Kommunen har därför beslutat om placering vid annan skolenhet än den önskade.

NN har, genom sina vårdnadshavare, överklagat beslutet. De har bl.a. anfört följande. NN går redan på X skolan i årskurs 6. Det är viktigt för honom att få fortsätta på X skolan 7–9 då han har sina vänner och lärare som han känner där. 

X kommun har i yttranden till Överklagandenämnden i huvudsak anfört följande. Ett urval görs om en skola har fler sökande än platser. Följande prioriteringsordning tillämpas vid ett urval:

1. Nyanländ elev ges företräde om den aktuella skolenheten har en låg andel nyanlända elever

2. Eleven har syskon på aktuell skola (syskonförtur)

3. Absolut närhet (fågelvägen)

4. Skulle två elever bo på exakt samma avstånd till en skola ska det lottas mellan dessa elever. 

NN har nekats plats på den sökta skolan på grund av att han inte bor tillräckligt nära i relation till övriga elever som också sökt plats på skolan (prioriteringsgrund 3 - absolut närhet). NN bor 5828 meter från X skolan 7–9. Den sista antagna eleven bor 2223 meter från X skolan 7–9. 

X skolan F–6 är en skolenhet och X skolan 7–9 är en annan skolenhet. Elever som gick i årskurs 6 på X skolan F–6 vårterminen 2019 måste därför ansöka till X skolan 7–9 om de vill gå där i årskurs 7.

I X kommuns dokument benämnt ”Regler för antagning till förskoleklass och grundskola” framgår bl.a. följande. Kommunstyrelsen har beslutat om Handlingslinjer för att främja en jämnare fördelning av nyanlända elever i behov av särskilt språkstöd. I syfte att förbättra integrationen och skapa goda utbildningsvillkor för alla elever ges nyanlända elever företräde till vissa skolplatser. För att avgöra om en skolenhet har en låg andel nyanlända elever görs en helhetsbedömning där utgångspunkten är att en skolenhet med upp till fem procent nyanlända elever är en skolenhet som har en låg andel nyanlända elever. Med nyanländ elev avses en elev som varit bosatt utomlands men som nu är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin grundskoleutbildning i Sverige senare än höstterminens start det kalenderår hen fyller sju år. En elev anses inte vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige (3 kap. 12 a § skollagen). 

Ingen elev har fått skolplacering i årskurs 7 på X skolan 7–9 utifrån urvalsgrunden Nyanländ elev. NN har således inte påverkats av denna urvalsgrund.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser m.m.

Placering av elev i skolenhet 

Av 10 kap. 30 § första stycket skollagen framgår att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. 

Av 10 kap. 30 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen eller om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Enligt 10 kap. 31 § skollagen har som har blivit placerad vid en viss skolenhet rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 30 § andra stycket. 

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 10 kap. 30 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 580) till skollagen uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Skolenhetsbegreppet

Enligt 1 kap. 3 § skollagen är en skolenhet en av huvudman organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad.

I förarbetena (prop. 2009/10:165) till bestämmelsen anges att skolenhet ska stå för en av huvudmannen organiserad enhet som omfattar verksamheten i en byggnad eller i flera närliggande byggnader och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon byggnad. Uttrycket används t.ex. i samband med val av skola och mottagande i en vald skola. Av definitionen följer att en skolenhet även omfattar verksamhet som ibland bedrivs t.ex. på en arbetsplats. Däremot är inte en enhet automatiskt synonym med rektorns ansvarsområde eller andra organisatoriska indelningar som bestämts av huvudmannen. En rektors ansvarsområde kan således omfatta en eller flera skolenheter (s. 216 f.).

Vidare anges att begreppet skolenhet avser skolan i fysisk bemärkelse, dvs. de byggnader, lokaler och utrymmen utomhus där huvudmannen bedriver sin verksamhet. För att flera byggnader ska anses som en skolenhet krävs att de ligger någorlunda nära varandra och på ett naturligt sätt hör ihop. Byggnaderna i en skolenhet ingår också i samma administrativa enhet. Även verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad men som är nära knuten till enheten omfattas av begreppet skolenhet (s. 633).

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?

Den första fråga som Överklagandenämnden ska ta ställning till är om X kommuns beslut får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 10 kap. 30 § andra stycket skollagen.

X kommun har anfört att NN inte kan tas emot på den önskade skolan eftersom skolan har fått fler ansökningar än det finns platser. Ett urval har gjorts i enlighet med kommunens riktlinjer. Kommunen har inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet (närhetsgarantin) har varit avgörande för att neka NN plats vid den önskade skolan. Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45). 

Bedömningen i detta fall

Frågan i ärendet är om X kommun har haft fog för att frångå vårdnadshavarnas önskemål om att NN ska beredas plats vid den önskade skolan.

En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnadshavarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. 

Överklagandenämnden har tidigare funnit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45). 

Av handlingarna i ärendet framgår att den önskade skolan inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. X kommun har bl.a. anfört att skolan haft fler sökande än antalet platser, och att det skulle innebära betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter för kommunen att utöka antalet platser. Det finns inte skäl att ifrågasätta dessa uppgifter. Överklagandenämnden finner att det mot denna bakgrund skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter att bereda samtliga elever plats på skolan. Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. 

Av handlingarna i ärendet framgår att NN under vårterminen 2019 har gått i årskurs 6 på X skolan F–6 och att han inför höstterminen 2019 söker till årskurs 7 i X skolan 7–9. 

Överklagandenämnden konstaterar att en elev har rätt att gå kvar vid den skolenhet där han eller hon har blivit placerad, om det t.ex. inte innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen (10 kap. 31 § skollagen). Frågan uppkommer därför om X skolan F–6 och X skolan 7–9 är en eller två skolenheter.

Överklagandenämnden har tidigare uttalat att vid bedömningen av om skolor ska betraktas som en eller två skolenheter saknar det betydelse om skolorna ingår i samma rektors ansvarsområde, är inom samma budgetram, har samma elevhälsa och om viss personal går mellan skolorna (jfr Överklagandenämndens beslut den 5 september 2019, dnr 2019:801). 

Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 250) framgår vidare att kommunen ska ha fortsatt frihet att organisera verksamheten på det sätt som bäst passar de lokala förutsättningarna. Överklagandenämnden noterar att innebörden av att kommunen har frihet att organisera sin verksamhet bl.a. innebär att den kan bestämma storleken på en skolenhet (jfr Överklagandenämndens beslut den 11 maj 2016, dnr 2016:41). Av förarbetena (a.a.s. 250) framgår även att en skola ofta är detsamma som en skolenhet, men behöver inte nödvändigtvis vara det. Nämndens bedömning är att en kommun får besluta att det finns flera skolenheter inom samma skolbyggnad.

Överklagandenämnden vill dock framhålla att det finns en gräns för hur långt kommunens frihet att utforma sin verksamhet kan utsträckas. Kommunen behöver alltid beakta vilka konsekvenser organiseringen av dess skolenheter får för all reglering i skollagen. Den får t.ex. inte organisera och administrera sina skolenheter på så sätt att elevers lagstadgade rättighet att gå kvar vid den skolenhet där de placerats kringgås, se ovan.

I det nu aktuella ärendet har X kommun beslutat att X skolan består av två skolenheter, varav den ena enheten omfattar årskurserna F–6 och den andra enheten omfattar årskurserna 7–9. Nämnden finner att en sådan typ av uppdelning av årskurser i olika skolenheter framstår som naturlig och är godtagbar. 

Utifrån de omständigheter som framkommer i ärendet finner nämnden således inte skäl att ifrågasätta att X skolan F–6 och X skolan 7–9 är två olika skolenheter. Nämnden vill dock ändå påpeka att omständigheten att X skolan F–6 och 7–9 är två olika skolenheter kan framstå som otydlig för den enskilde då denna uppdelning enligt nämnden inte framgår tydligt på skolans hemsida.  

Överklagandenämnden har då att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid X skolan 7–9 har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns dock inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas.  

Överklagandenämnden har i ett tidigare ärende, som gällde skolplacering i förskoleklass, uttalat att den första urvalsgrunden som X kommun tillämpar, nyanländ elevges företräde om den aktuella skolenheten har en låg andel nyanlända elever, inte är saklig (se Överklagandenämndens beslut den 5 juli 2019, dnr 2019:720). Nämnden bedömde att urvalsgrunden ”nyanländ elev” därför inte är godtagbar. I det nu förevarande ärendet som gäller skolplacering i grundskola finner nämnden inte skäl att göra någon annan bedömning. Omständigheten att X kommun gällande elever i grundskolan, till skillnad från elever i förskoleklass, tillämpar skollagens definition av begreppet nyanländ elev föranleder inte någon annan bedömning.

X kommun har dock uppgett att ingen elev har fått skolplacering i årskurs 7 på den önskade skolan utifrån urvalsgrunden ”nyanländ elev”. Överklagandenämnden finner därför inte skäl att upphäva beslutet på den grunden att urvalsgrunden ”nyanländ elev” inte är godtagbar.

De andra urvalsprinciper som har tillämpats av X kommun är elever som har syskon på skolan och därefter de elever som bor närmast skolan, fågelvägen (s.k. ”absolut närhet”). Överklagandenämnden bedömer att de urvalsprinciperna är godtagbara (jfr Överklagandenämndens beslut den 8 september 2016, dnr 2016:300). 

Det har inte framkommit att kommunen har tillämpat dessa urvalsprinciper på ett felaktigt sätt i just NNs fall. Kommunen har följaktligen haft fog för att neka NN plats vid den önskade skolan. Vad vårdnadshavarna anfört i övrigt föranleder inte någon annan bedömning. Mot denna bakgrund ska överklagandet avslås. 

På Överklagandenämndens vägnar 

Magnus Åhammar

Beslutet har fattats av Magnus Åhammar, vice ordförande i nämnden, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt, Elisabeth Fernell och Jonas Hedström efter föredragning av juristen Christine Lundgren. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.