Till innehållet

Att enbart behandla ansökningar till en skolenhet löpande och inte ha något samlat skolval ansågs inte uppfylla krav på förutsebarhet


Beslut 2018-05-23 dnr 2018:175

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 7 mars 2018 om skolplacering i förskoleklass

BESLUT

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till Kommunen för skyndsam ny prövning.

Beslutet får inte överklagas.

ÄRENDET

Kommunen beslutade den 7 mars 2018 att avslå NNs ansökan om placering i förskoleklass vid X-skolan inför höstterminen 2018 och istället placera honom vid Y-skolan.

NN har, genom sin vårdnadshavare, överklagat beslutet och i huvudsak anfört följande. NN behöver mycket stöd. På X-skolan finns det utbildad, insatt och adekvat personal. Vårdnadshavaren var ute i god tid för att ta reda på om X skolan skulle vara en bra skola för NN. Hon var i kontakt med en beslutsfattare på kommunen i oktober/november 2017. Beslutsfattaren väntade med att ta ställning till vecka 11 2018. Då hade skolan hunnit bli full.

Kommunen har i yttrande till Överklagandenämnden i huvudsak anfört följande. Beslutet är fattat i enlighet med 9 kap. 15 § andra stycket. Placeringar vid X skolan föregås av en noggrann utredning av elevens behov och om eleven bedöms höra till målgruppen erbjuds denne en placering i mån av plats. Platserna är inte bundna till särskilda årskurser. Platserna vid skolan erbjuds fortlöpande i takt med att utredning om behov har genomförts. När utredningen om NNs behov var färdig fanns det inga lediga platser kvar vid skolan som sammantaget har 35 platser för F-9. Att ta in fler elever på skolan skulle kräva utökning av både personal och lokaler, vilket hade medfört betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter. Detta i synnerhet då skolan är en resurs- och träningsskola med begränsade och kostnadstunga platser. NN har erbjudits en motsvarande plats på Y-skolan precis intill där han kommer få motsvarande stöd och undervisning genom Y-skolans särskola. Kriteriet för antagning till X-skolan är att eleven ska ha större behov av anpassningar avseende kommunikation och/eller motorik än vad övriga grundsärskolor kan erbjuda.

NNs vårdnadshavare har bemött kommunens uppgifter och i huvudsak anfört följande. Hon ifrågasätter att det har gjorts en noggrann utredning av NN. Från det att hon lämnade önskemål om plats i oktober/november 2017 hörde hon ingenting från beslutsfattaren. Hon trodde att de skulle få beslut v. 10 2018 som alla andra. När beslutet inte kom så kontaktade hon beslutsfattaren måndagen v. 11 2018 och fick beskedet att X-skolan var full. Hon blev uppringd av X-skolans rektor som berättade att beslutsfattaren inte hade inkommit med förfrågan förrän måndagen v. 11 2018. Enheten där NN har placerats är en ny verksamhet som inte fanns som alternativ när ansökan om plats i förskoleklass lämnades in.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser

Enligt 9 kap. 15 § första stycket skollagen (2010:800) ska en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.

Av 9 kap. 15 § andra stycket skollagen framgår att kommunen annars får frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 9 kap. 15 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär (prop. 2009/10:165 s. 580). Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighetsprövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?

Den första fråga som Överklagandenämnden ska ta ställning till är om Kommunens beslut får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 9 kap. 15 § andra stycket skollagen så som har anförts.

Kommunen har anfört att NN inte kan tas emot på X-skolan eftersom det inte fanns några lediga platser kvar på skolan när utredningen om NNs behov var klar. Kommunen har inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet (närhetsgarantin) har varit avgörande för att neka NN plats vid den önskade skolan.

Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Bedömningen i detta fall

Frågan i ärendet är om kommunen har haft fog för att frångå vårdnadshavarens önskemål om att NN ska beredas plats vid den önskade skolan.

En förutsättning för att kommunen ska kunna frångå vårdnadshavarnas önskemål är att den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Överklagandenämnden har tidigare funnit att det självklara fallet av betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter är att alla sökande inte får plats på en skolenhet, eftersom det sannolikt skulle kräva en utbyggnad av skolenheten och eventuellt ytterligare personal (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45).

Av handlingarna i ärendet framgår att X-skolan inte kan ta emot alla elever som sökt till skolan. Kommunen har bl.a. anfört att det skulle krävas utökning av personal och lokaler om skolan skulle ta in fler elever. Överklagandenämnden finner att det mot denna bakgrund skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter för Kommunen att bereda samtliga elever plats vid X-skolan.

Frågan blir då om kommunen har haft fog för att neka just NN plats vid den önskade skolan. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om urvalet vid fördelningen av platser vid skolenheten har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminer¬ande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns dock inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas.

Kommunen har angett att kriteriet för antagning är att eleven ska ha större behov av anpassningar avseende kommunikation och/eller motorik än vad övriga grundsärskolor kan erbjuda. När utredningen beträffande behovet är färdigställd erbjuds plats fortlöpande.

Det är i och för sig godtagbart att vid skolplacering ta hänsyn till behov av anpassningar avseende kommunikation och/eller motorik. Stadens förfarande innebär dock i praktiken att staden ser till tiden för ansökan och utredningens färdigställande vid tillsättning av platserna. En grundläggande förutsättning för skolvalet är att alla potentiella sökande kan ansöka på lika villkor. I förevarande fall har det inte funnits någon bestämd period då det har varit möjligt att önska plats på den aktuella skolan (skolvalsperiod) utan platserna har tillsatts löpande. Enligt Överklagandenämndens mening innebär detta att förfarandet inte har varit förutsebart för de sökande. De sökande har inte fått möjlighet att ansöka om platserna på lika villkor eftersom möjligheten att erbjudas plats har styrts av tidpunkten för ansökan och utredningens färdigställande i förhållande till övriga sökande.

Överklagandenämnden finner att Kommunen har gått tillväga på ett sätt som inte uppfyller grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsebarhet. Det överklagade beslutet ska därför upphävas och ärendet återförvisas till Kommunen för förnyad prövning.

På Överklagandenämndens vägnar

Niklas Schüllerqvist

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson och Greger Bååt efter föredragning av juristen Marie Kontosic. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.