Till innehållet

Åtgärdsprogram upphävdes bl.a. på grund av oklarhet kring eventuell särskild undervisningsgrupp


Beslut 2017-02-09 dnr 2016:622

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 26 oktober 2016 om åtgärdsprogram

Beslut

Yrkandet om att överklagandet, yttrande samt tillhörande bilagor i ärendet ska beläggas med sekretess besvaras på så sätt att Överklagandenämnden sekretessmarkerar de handlingar som innehåller känsliga uppgifter.

Överklagandenämnden upphäver åtgärdsprogrammet och återförvisar ärendet till rektorn vid X-skolan för skyndsam kompletterande utredning och ny prövning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Rektorn vid X-skolan beslutade den 26 oktober 2016 om åtgärdsprogram för NN som går i årskurs 5. NN har överklagat beslutet genom sin vårdnadshavare. Vidare har hon yrkat att överklagandet, yttrande samt tillhörande bilagor i ärendet ska beläggas med sekretess.

Skolans utredning

Av utredningen från oktober 2016 framgår bl.a. följande. NNs sjukfrånvaro har varit mycket hög under hela skoltiden. Hon har varit borta mellan 20 och 27 % och har därför stora kunskapsluckor. NN undviker att uttrycka sig i helklass. Under detta läsår har hon stöd under matematiklektionerna av att hon har möjlighet att ingå i en liten mattegrupp. Undervisningen i liten grupp innebär att det är färre elever på en pedagog. Läraren anpassar materialet och ger extra genomgångar efter frånvaro. I nuläget förväntas NN inte uppnå målen i ämnena matematik och NO. För att delta i samtal i ämnet svenska är det en förutsättning att hon är i ett mindre sammanhang för att hon ska uttrycka sig. NN kommer att uppnå målen i ämnet svenska. I SO har NN inte varit med vid de bedömningstillfällen som klassen haft. Underlaget är för litet för att läraren ska kunna veta om hon uppnår målen för årskursen. I ämnet engelska har NN haft stora svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen. I engelska behöver hon ingå i en mindre grupp där hon får större tillgång till en pedagog och mer tal­utrym­­­me. Det finns möjlighet att ingå i en mindre grupp under två av lektionerna i veckan men NN har varit frånvarande vid många av de tillfällena och kommer inte att nå kunskapsmålen. Det är svårt att tillgodose NNs behov utan att hon behöver lämna klassrummet. Det är svårt för pedagogerna att stötta henne i klassrummet samtidigt som där pågår nya genomgångar. Eftersom föräldrarna motsätter sig att NN ska ingå i mindre grupp, men skolan upplever att hon gynnas av det, så har skolan beslutat att de åtgärder som innebär att hon lämnar klassrummet sker först efter att skolkurator gjort en utvärdering och bedömning.

Åtgärdsprogrammet

Följande åtgärder har bedömts nödvändiga för att tillgodose NNs behov av särskilt stöd:

  • Tydliga förväntningar, tät återkommande feedback, möjlighet till muntliga prov och förhör, förlängd provtid, uppdelning av arbetsområden och anpassat material, extra genomgångar vid nya arbetsområden och efter frånvaro.
  • Mindre elevgrupp i matematik under fyra av fem lektioner i veckan.
  • Mindre elevgrupp i svenska under en lektion i veckan för att stärka läsningen samt förmågan att uttrycka sig muntligt. 
  • Extra stöd i klassrummet en SO-lektion i veckan (specialpedagog).
  • Utökat vuxenstöd i klassrummet (resurspedagog).
  • Läxhjälp på tisdagar kl. 14.25-14.55.
    • Kontinuerliga samtal med kurator.

Överklagandet

Vårdnadshavaren har anfört i huvudsak följande. Eftersom NN sedan skolstarten varit sjuk mycket har hon halkat efter i undervisningen. Skolan har gett henne extra anpassningar sedan årskurs 2. En så lång period av extra anpassningar borde ha dokumenterats och följts upp i ett åtgärdsprogram. De har tidigt signalerat att stödåtgärderna inte fungerade för NN. Hon påverkas negativt av att exkluderas genom att tvingas lämna klassen för att sitta i en liten grupp utanför klassrummet. Skolan har inte anpassat stödet efter NNs behov. Stödet i form av extra anpassningar har pågått för länge och i en form som påverkat NN negativt. Hemmet har efterfrågat stöd i annan form. Skolan kallar nu dessa grupper flexibla. Dock är sammansättningen oftast densamma. Skolan har inte utrett i vilken lärmiljö och lärsituationer inlärningen fungerar mindre bra för NN.

Överklagandenämnden har även tagit del av bilagor i form av läkarintyg daterade den 2 november 2016 samt mejlkorrespondens mellan vårdnadshavare och skolan från åren 2013-2016.

Rektorns yttrande

Rektorn har uppgett i huvudsak följande. Skolan ansvarar för elevens skolgång och vilka anpassningar och särskilt stöd som är adekvat och ändamålsenligt för varje enskild elev. Skola och hem är inte eniga kring vad som är bäst för eleven. NN är inte placerad i särskild undervisningsgrupp utan då behov finns är hon en del av en liten grupp som får stöd utanför klassrummet. Dessa små grupper är flexibla, dvs. vilka elever som ingår i gruppen kan variera från ämne till ämne.

NNs vårdnadshavare har lämnat synpunkter på rektorns yttrande och bl.a. anfört följande. Huvudmannen har förut angett att det var tillräckligt med extra anpassningar. Efter påtryckningar från föräldrarna ändrade huvudmannen sitt beslut men åtgärderna är desamma som vid extra anpassningar, dvs. undervisning utanför klassrummet i mindre grupp. Eftersom de extra anpassningarna inte fungerat måste skolan förändra de pedagogiska metoderna, omfördela resurser eller göra förändringar i organisationen omkring NN.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.

Av 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) framgår att om det inom ramen för undervis­ningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkom­mer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräck­liga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd.

Om det finns särskilda skäl får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven hör till (3 kap. 11 § skollagen).

De särskilda stödåtgärder som ska anges i ett åtgärdsprogram ska vara konkreta och utvärderingsbara. Om en elev har behov av regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne kan det t.ex. anges att eleven ska undervisas av en speciallärare i det ämnet, hur många timmar per vecka det ska ske samt om denna undervisning ska ske utöver ordinarie undervisning i det aktuella ämnet eller i stället för den ordinarie undervisningen (se prop. 2013/14:160 s. 29 f.).

En placering i särskild undervisningsgrupp kan ske om det finns bättre förutsätt­ningar att ge en elev det stöd som eleven behöver i en sådan grupp. Förutom inlärningsproblematik kan det handla om olika funktionsnedsättningar, språk­problem, beteendestörningar m.m. Stödinsatser ska dock i första hand ges inom den gemenskap där eleven vanligtvis går. Det är viktigt att skolan har en möjlighet att använda särskilda undervisningsgrupper som åtgärd för elever i behov av särskilt stöd, under förutsättning att det kan ske på ett rättssäkert sätt. Placering i en särskild undervisningsgrupp ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst kan tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Placeringen ska regelbundet omprövas (prop. 2009/2010:165 s. 292 f.).

Överklagandenämndens bedömning

Ramen för Överklagandenämndens prövning

Överklagandenämnden kan vid en prövning av ett överklagat åtgärdsprogram antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet (28 kap. 16 § andra stycket skollagen). Nämnden kan inte sätta ett annat beslut i det överklagade beslutets ställe, stryka eller lägga till uppgifter i ett åtgärdsprogram. Nämnden prövar bl.a. om utredningen inför upprättandet av åtgärdsprogrammet kan anses vara tillräcklig för att bedöma elevens behov av särskilt stöd, om eleven genom det särskilda stödet kan förväntas nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås, om åtgärderna som anges är konkreta och utvärderingsbara och om lagens krav i övrigt på vad åtgärdsprogrammet ska innehålla är uppfyllda.

Yrkandet om sekretess

Av 23 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) framgår bl.a. att sekretess gäller hos Skolväsendets överklagandenämnd i ärenden som uppkommit där till följd av överklagande av beslut, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ett ärende. Överklagandenämnden har således en skyldighet att göra en sekretessprövning vid varje tillfälle någon begär uppgifter eller handlingar i ett ärende. Det saknas bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen eller andra föreskrifter som ger Överklagandenämnden möjligheter att belägga uppgifter eller allmänna handlingar i ett ärende med sekretess innan någon begär att ta del av dem. Vårdnadshavarens yrkande om sekretess i ärendet ska därför besvaras på så sätt att de handlingar som innehåller känsliga uppgifter sekretess­markeras och att en sekretessprövning görs för det fall någon begär att få ut handlingar.

Vårdnadshavarens medverkan

Vårdnadshavaren och skolan är oeniga om huruvida vårdnadshavaren muntligen har fått del av den pedagogiska utredningen och om hon fått vara delaktig i utformandet av åtgärdsprogrammet. Det råder således delade meningar kring i vilken utsträckning vårdnadshavaren haft möjlighet att delta. Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Innebörden av att vårdnadshavarna ska ges möjlighet att medverka inför upprättandet av ett åtgärdsprogram är enligt Överklagande­nämndens praxis att de har rätt att få insyn i utredningen och att de ska ha möjlighet att få framföra sina synpunkter (se exempelvis Överklagande­nämndens beslut den 8 oktober 2015, dnr 2015:296). Överklagande­nämnden vill framhålla vikten av att det finns en väl fungerande dialog mellan skolan och vårdnadshavaren.

Utredningen

Det huvudsakliga syftet med en utredning enligt 3 kap. 8 § skollagen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Att ett åtgärdsprogram föregås en ordentlig utredning är av yttersta vikt för att tillräckliga och adekvata särskilda stödåtgärder ska kunna ges. Omfattningen av en utredning beror på det enskilda fallet. En utredning bör bestå av två delar; en del där elevens skolsituation kartläggs och eventuella utlåtanden inhämtas och en del med en bedömning, utifrån den kartläggande delen, av vilken typ av särskilt stöd eleven har behov av och ungefär i vilken omfattning. I den kartläggande delen krävs som regel även en analys av de tänkbara orsakerna till elevens svårigheter (jfr. bl.a. Överklagandenämndens beslut den 16 januari 2014 med dnr 2013:468, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärds­program s. 27 ff, samt SKOLFS 2014:40). 

Enligt Överklagandenämndens bedömning visar utredningen i ärendet att NN har behov av särskilt stöd. Nämnden konstaterar vidare att utredningen innehåller en kartläggning av hur NN ligger till i förhållande till kunskapskraven. Av kartläggningen framgår att hon inte når kunskapsmålen i flera ämnen. Det framgår vidare vilka svårigheter hon har i respektive ämne.

Överklagandenämnden finner dock att utredningen är bristfällig. Enligt utredningen förväntas NN inte uppnå målen i ämnet NO. Utredningen saknar en analys och bedömning av vilken typ av stöd NN har behov av och i vilken omfattning hon behöver stödet i ämnet NO. Det räcker inte att i utredningen ange att skolan saknar bedömningsunderlag. Nämnden kan därför inte bedöma om de åtgärder som anges är adekvata utifrån NNs behov.

Särskild undervisningsgrupp?

Några åtgärder i det överklagade åtgärdsprogrammet är ”Mindre elevgrupp” i ämnena matematik och svenska. Enligt rektorn är NN inte placerad i särskild undervisningsgrupp. Det behov av stöd som framgår av handlingarna tyder enligt Överklagandenämndens mening på att NNs stödbehov inte är av enstaka karaktär utan att hon behöver insatser regelbundet och till viss del i ett mindre sammanhang. Insatserna i de mindre grupperna verkar enligt nämndens mening ha pågått under en inte obetydlig tid. Undervisning i mindre grupp som pågår under en längre tid ska inte anses som extra anpassningar utan som särskilt stöd. Om särskilt stöd ges i en mindre grupp utanför den ordinarie klassen ska beslut fattas om särskild undervisningsgrupp. Överklagande­nämnden finner således att åtgärderna ”Mindre elevgrupp”, beroende på omfattning och varaktighet, eventuellt kan anses utgöra särskilt stöd i form av särskild undervisningsgrupp.

Överklagandenämnden vill erinra om att en förutsättning för beslut om särskild undervisningsgrupp är att det föreligger särskilda skäl (jfr 3 kap. 11 § skollagen). Innan en elev placeras i särskild undervisningsgrupp ska vidare alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen ha prövats. Överklagande­nämnden anmärker härvid att det av handlingarna inte framgår vilka åtgärder och anpassningar som vidtagits i ordinarie grupp avseende ämnet matematik. Nämn­den vill vidare påpeka att en placering av en elev i särskild undervisningsgrupp regelmässigt ska omprövas och att målet alltid ska vara att eleven ska återvända till sin ordinarie klass.

Åtgärdsprogrammet

Av utredningen framgår att NN behöver ingå i en mindre grupp i ämnet engelska samt att det finns möjlighet för henne att ingå i en sådan grupp under två av lektionerna i veckan. Denna åtgärd står dock inte med i åtgärdsprogrammet, vilket är en brist.

Överklagandenämnden finner vidare att vissa av åtgärderna i åtgärdsprogrammet inte är konkreta och utvärderingsbara. Av åtgärden ”Utökat vuxenstöd i klassrummet” som resurspedagog ansvarar för framgår inte på vilket sätt, i vilka situationer och i vilken omfattning resursen ska arbeta med just NN. Det är även oklart vad åtgärden ”Extra stöd i klassrummet en SO-lektion i veckan” närmare innefattar.

Det är behovet av särskilt stöd och de särskilda stödåtgärder som skolan beslutar om för att eleven ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås som ska anges i åtgärdsprogrammet. Stöd i form av anpassningar och extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen bör som huvudregel inte stå med i ett åtgärdsprogram (jfr prop. 2013/14:160 s. 27 f.). De flesta av åtgärderna, såsom uppdelning av arbetsområden och anpassat material, utgör inte särskilt stöd. Stöd i form av extra anpassningarinom ramen för den ordinarie undervisningen är exempelvis att hjälpa en elev med att planera och strukturera sina studier. Det kan t.ex. ske med hjälp av ett särskilt schema över skoldagen, extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet. Även hjälp med att förstå texter, att förklara ett ämnesområde på ett annat sätt eller extra färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen såsom lästräning eller mattestugor, är att anse som stöd i form av extra anpassningar. Till stöd i form av extra anpassningar hör även enstaka specialpedagogiska insatser under en kortare tid, t.ex. två månader. (Prop. 2013/14:160 s. 21.)

Av det nu överklagade åtgärdsprogrammet framgår vem som är ansvarig för åtgärderna och utvärderingen av åtgärdsprogrammet. Det framgår dock inte vem som är ansvarig för uppföljningen (3 kap. 9 § skollagen), vilket är ett lagkrav.

Sammanfattning

På grund av brister i såväl utredningen som åtgärdsprogrammet och oklarheten kring eventuell särskild undervisningsgrupp upphäver Överklagandenämnden åtgärdsprogrammet och återförvisar ärendet till rektorn för skyndsam kompletterande utredning och ny prövning.

Övrigt

Överklagandenämnden vill poängtera vikten av att skolan fortsätter att följa upp NNs eventuella frånvaro. Ledning för skolans arbete med att åtgärda frånvaro i skolan kan hämtas från Skolverkets allmänna råd ”Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan”. Nämnden vill särskilt framhålla att det är kommunens ansvar att vidta de åtgärder som krävs för att eleven ska fullgöra sin skolgång (7 kap. 3 och 22 §§ skollagen).

 

Överklagandenämnden noterar avslutningsvis att det av överklagandet framgår att extra anpassningar för NN genomförts sedan hon gick i årskurs 2. Hon går nu i årskurs 5. Nämnden vill framhålla att om NN har haft samma åtgärder under lång tid måste skolan utreda om åtgärderna bör revideras eller intensifieras. Detta mot bakgrund av att NN i nuläget inte når kunskapsmålen i flera ämnen och att hon sedan viss tid haft stor frånvaro.

På Överklagandenämndens vägnar

 

 

Niklas Schüllerqvist

 

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Gunilla Thole och Marie Johannesson efter föredragning av juristen Christine Lundgren. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.