Till innehållet

Rektor hade fog för beslut om anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp, överklagandet avslogs


Beslut 2012-08-20 dnr 2012:359

Rektor har den 9 maj 2012 beslutat att NN skulle ha anpassad studiegång samt undervisning på annan plats än i skolan. Vårdnadshavarna har överklagat beslutet. Rektor har därefter den 4 juli 2012 beslutat att NN ska ha anpassad studiegång, hemundervisning i fyra veckor från terminsstart och därefter undervisning på annan plats fram till vecka 46. Vårdnadshavarna har överklagat även detta beslut.

Beslut

1. Överklagandenämnden avvisar överklagandet i den del det avser hemundervisning.

2. Överklagandenämnden avskriver ärendet i den del det avser beslutet den 9 maj 2012.

3. Överklagandenämnden avslår överklagandet i den del det avser anpassad studiegång.

4. Överklagandenämnden avslår överklagandet i den del det avser och särskild undervisningsgrupp.

Besluten får inte överklagas.

Skäl

Gällande bestämmelser

Enligt 3 kap. 9 § skollagen (2010:800) ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt eller i form av anpassad studiegång får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.

Av 3 kap. 11 § skollagen får, om det finns särskilda skäl, ett beslut om åtgärdsprogram för en elev i grundskolan innebära att särskilt stöd ska ges i en annan undervisningsgrupp än den som eleven hör till.

Enligt 3 kap. 12 § skollagen får, om det särskilda stödet för en elev inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, ett beslut innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.

Utredningen i ärendet

Av den samlade utredningen framgår bl.a. att NN är 14 år gammal och ska börja årskurs 8 till hösten 2012. NN har ADHD, Tourettes, autism och Obsessive-Compulsive Disorder (OCD). Han har haft mycket stor frånvaro från skolan och han har haft anpassad studiegång och fått undervisning i hemmet. Han brister i uthållighet, koncentration, perceptuell och kommunikativ förmåga, ömsesidig social interaktion och har svårigheter att förstå andras perspektiv.

NNs vårdnadshavare har överklagat besluten och anfört bl.a. följande. NNs skolgång har varit problematisk under en längre tid. När NN gick på Y-skolan fram till och med vårterminen 2011 var kommunikationen med skolan bristfällig och det har skett många missförstånd. De har länge varit medvetna om att han inte kommer att nå målen och påpekade detta vid överlämning från den gamla skolan till X-skolan. Efter att NN börjat på X-skolan blev det snart tydligt att han inte kunde ta till sig undervisningen. Man har gjort många olika försök och har upprättat åtgärdsprogram. Efter en tid av hemundervisning beslutade rektorn att NN skulle få undervisning på fritidsgården. NN har vägrat men rektorn har inte velat ändra beslutet. Därför har de flera gånger sjukanmält NN för att han inte ska få ogiltig frånvaro. Trots de åtgärder som vidtagits har NN inte fungerat i skolan. NN har blivit en försökskanin. De har inte fått gehör för att NNs skolgång behöver förändras och den bristande kommunikationen och de många missförstånden har fortsatt på X-skolan. Efter att skolan har gjort anmälningar till sociala myndigheter har de tillsammans med den kommit fram till att socialen inte kan ge den hjälp NN behöver. De har vid flera tillfällen tvingat NN till skolan. Det har dock inte fungerat. NN har rymt från skolan och undrat varför de tvingar honom dit. Han har även sagt att han hellre tar livet av sig än går till skolan. Rektor har haft samtal med NNs läkare på Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och missförstått samtalet allvarligt. De kommer därför återkalla sitt samtycke till att rektor får ha muntlig kontakt med BUP. NN är mycket kravkänslig och förknippar skolan med krav medan fritiden är helt kravlös. Han kan därför vistas i skolans lokaler på fritiden men inte under skoltid. De har tackat nej till möten med skolan p.g.a. detta. De har haft kontakt med BUP under flera år och NN kommer att få behandling. Han är dock svårbehandlad. För tillfället kan NN endast tillgodogöra sig hemundervisning. Trots skollagen och skolplikten måste man se till NNs bästa. De anser därför att NN bör få ha hemundervisning under en mycket lång tid, kanske hela högstadietiden och att de i vart fall vill ha ett beslut om hemundervisning som täcker en hel eller en halv termin i taget. Eventuellt kan han någon gång ha undervisning i en annan lokal som passar honom. De vill veta om NN har rätt att få undervisning i hemmet.

Rektor har i yttrande uppgett bl.a. följande. Skolan måste följa skollagen och övriga styrdokument. Det finns inget som bekräftar att NN endast kan tillgodogöra sig hemundervisning. Hemundervisning främjar inte NNs återgång till skolan. Det får honom inte att nå kunskapskraven och förbereder honom inte heller på fortsatta studier. Under tiden NN gick på Y-kolan gjordes en pedagogisk kartläggning. Det har inte varit möjligt att göra en uppföljning eftersom NNs mamma inte har kunnat komma på möten. Vid överlämningen till X-skolan beslutades att NN ska få rutiner och ha anpassad studiegång. De har även upprättat åtgärdsprogram för NN. NN har haft en mycket hög frånvaro och på grund härav har en anmälan gjorts till de sociala myndigheterna. Skolan har försökt ge NN och föräldrarna stöd och tagit initiativ till möten samt uppgett att det är viktigt att NN får stöd från BUP. Vårdnadshavarna har inte kommit på möten. Vid de flesta samtal med NNs föräldrar blir han informerad om hur NNs skolgång ska se ut och att allt måste ske på NNs villkor. NN ses under skoltid på fritidsgården eller i centrum tillsammans med vänner. Han har haft kontakt med BUP och NNs läkare. NNs situation har också diskuterats vid elevhälsan. NN har haft enskild undervisning, undervisning i andra lokaler än i skolan samt hemundervisning. Efter samråd med elevhälsan har han beslutat att hemundervisningen ska upphöra. Planen är att NN ska komma tillbaka till skolan och skolans lokaler för att, med stödinsatser, kunna delta i klassens undervisning. Skolan har ett bra samarbete med socialtjänsten och BUP men i detta ärende saknas samarbetet. Det är viktigt att rätt person arbetar med rätt saker. Många av de mål som ska uppnås i skolan förutsätter att man befinner sig i ett sammanhang med jämnåriga, vilket lämpligast sker i skolan. Det senaste beslutet täcker 13 av terminens 18 veckor. På grund av NNs stora frånvaro försvåras arbetet med en ny pedagogisk kartläggning. Det kortsiktiga målet har därför varit att få tillbaka NN till skolan.

Skolan har bl.a. ingivit pedagogisk kartläggning, nulägesbeskrivning, protokoll från elevvårdskonferenser och elevstödsmöten, anteckningar från arbetsmöten, protokoll från möten med BUP, åtgärdsprogram samt de överklagade besluten.

Överklagandenämndens bedömning

Vårdnadshavarna har uppgett att NN bör ha hemundervisning under en mycket lång tid. Ett beslut om hemundervisning är inte överklagbart till Överklagandenämnden. Överklagandet ska därför avvisas i den delen.

Det Överklagandenämnden har att ta ställning till är om rektor har haft fog för sina beslut om anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp eller enskilt.

Beträffande anpassad studiegång får ett sådant beslut fattas när andra stödåtgärder inte har gett resultat, t.ex. för skoltrötta elever eller elever som av andra skäl inte är tillgängliga för utbildning. Ett beslut om anpassad studiegång ska föregås av noggranna överväganden eftersom det kan innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning. Eleven och vårdnadshavarna måste informeras om vad ett beslut om anpassad studiegång kan innebära för elevens möjlighet att studera vidare. Deras synpunkter ska inhämtas och beaktas i bedömningen. För elever i högre årskurser kan utbildningen delvis förlägga till en arbetsplats utanför skolan (se prop. 2009/10:165 s. 293 och 666 f).

Mot bakgrund av vad som har framkommit i utredningen om NNs problematik finner Överklagandenämnden att rektor har haft fog för sitt beslut om anpassad studiegång för NN. Överklagandenämnden avslår därför vårdnadshavarnas överklagande i den del det avser anpassad studiegång.

När det gäller placering i särskild undervisningsgrupp eller enskilt anges i förarbeten till skollagen att en sådan placering kan ske om det finns bättre förutsättningar att ge en elev det stöd som eleven behöver i en sådan grupp. Förutom inlärningsproblematik kan det handla om olika funktionsnedsättningar, språkproblem, beteendestörningar m.m. Stödinsatser ska dock i första hand ges inom den gemenskap där eleven vanligtvis går. Det har riktats kritik mot hur vissa kommuner har använt möjligheten att inrätta särskilda undervisningsgrupper som en utväg, när det handlar om utagerande elever eller elever med svår social problematik, utan att andra stödmöjligheter inom den ordinarie gruppen har prövats i tillräcklig utsträckning. Det är viktigt att skolan har en möjlighet att använda särskilda undervisningsgrupper som åtgärd för elever i behov av särskilt stöd, under förutsättning att det kan ske på ett rättssäkert sätt. Placering i en särskild undervisningsgrupp ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst kan tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Placeringen ska regelbundet omprövas (prop. 2009/2010: 165 s. 292 f.).

Mot bakgrund av dels de diagnoser NN har, dels hans stora frånvaro kan Överklagandenämnden konstatera att han är i behov av särskilt stöd. Av handlingarna framgår att NN inte klarar av de krav som förknippas med skolan och att många olika åtgärder har vidtagits för att få honom att gå i skolan och för att han ska nå målen. Skolans agerande framstår som i allt väsentligt korrekt. Vårdnadshavarnas vägran att, som Överklagandenämnden uppfattar saken, konstruktivt diskutera problemen är anmärkningsvärd. Även om det saknas en aktuell pedagogisk utredning, vilket har sin förklaring i NNs omfattande frånvaro, finns det ett gediget material till stöd för att det föreligger särskilda skäl för beslutet om placering i särskild undervisningsgrupp eller enskilt. Rektor har således haft fog för sitt beslut att placera NN i särskild undervisningsgrupp eller enskilt. Överklagandenämnden avslår därför överklagandet i den del det avser placering i särskild undervisningsgrupp eller enskilt.

Överklagandenämnden vill dock understryka att en placering i särskild undervisningsgrupp eller enskilt regelmässigt ska omprövas och att målet är att NN ska kunna återvända till sin ordinarie klass.

På Överklagandenämndens vägnar

Anders Heiborn  

Emmah Edström

Beslutet har fattats av Anders Heiborn, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Gunilla Thole och Ingegärd Hilborn efter föredragning av juristen Emmah Edström.