Till innehållet

Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp kan inte ersätta beslut om skolplacering, ett beslut om placering i särskild undervisningsgrupp får inte innebära att eleven i och med det placeras vid en annan skolenhet


Beslut 2012-09-27 dnr 2012:384

Rektor beslutade den 5 juni 2012 att NN skulle placeras i särskild undervisningsgrupp. NNs vårdnadshavare har överklagat beslutet. Överklagandenämnden har den 5 juli 2012 beviljat inhibition i ärendet.

Beslut

1.  Överklagandenämnden bifaller överklagandet.

2.  Beslutet om inhibition upphör att gälla.

Beslutet kan inte överklagas.

Skäl

Gällande bestämmelser

Enligt 3 kap. 9 § skollagen (2010:800) ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt eller i form av anpassad studiegång får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.
Av 3 kap. 11 § skollagen får, om det finns särskilda skäl, ett beslut om åtgärdsprogram för en elev i grundskolan innebära att särskilt stöd ska ges i en annan undervisningsgrupp än den som eleven hör till.

Utredningen i ärendet

Av den samlade utredningen framgår bl.a. att placera NN placerats i en särskild undervisningsgrupp i Y skola i Xs kommun. NN har diagnoserna autistiskt syndrom och lindrig utvecklingsstörning och är sedan skolstart inskriven på grundsärskola. Vårterminen 2011 flyttades han till en särskola med träningsskoleinriktning. Han fick först ett eget rum men flyttades i maj 2011 till ett eget hus med enskild undervisning. Han har ett eget arbetslag bestående av tre personal och han deltar inte i särskolans övriga verksamhet. NN är i behov av en strukturerad fysisk miljö och behöver utrymme för att kunna dra sig undan, speciellt vid dåliga perioder. Han har också ett behov av att röra på sig och kräver personal med kompetens och kontinuitet eftersom hans beteende och dagsform är mycket skiftande. Han behöver undervisning som bygger på flexibilitet eftersom hans behov av stimulans är olika beroende på om han befinner sig i en bra eller dålig period. När han har bra perioder jobbar skolan med alla mål i den individuella utvecklingsplanen. Inflytandenivån är då hög och skolan utmanar honom i undervisningen och försöker skapa en undervisning med mycket variation och valmöjligheter. Han har ett utåtagerande beteendet som i dessa perioder är obetydligt och lindrigt. Vid dåliga perioder är han i behov av en striktare tydliggörande pedagogik. Han är då väldigt kravkänslig och den egna kommunikationen försvinner i princip helt. Arbetet sker i korta intervaller och undervisningen sker stora delar av skoldagen i det egna rummet. De bra och dåliga perioderna varierar i längd men de bra perioderna är betydligt längre än de dåliga. Arbetet med NN sker utifrån bildschema, skolschemat anpassas efter dagsformen och kravkänslighet och arbetsmaterialet kräver inte så mycket verbala instruktioner. Han har struktur i rum och arbetssätt och arbetar med att utveckla kommunikationen. Man har också olika strategier för att förebygga det utåtagerande beteendet. Vid utvärdering framgår att NNs utåtagerande beteende i princip har upphört och att han har fått ett jämnare humör. Kontinuiteten och ett gemensamt förhållningssätt i arbetslag och nätverk samt en lugn miljö på Blå Villan kan ha haft inverkan. NNs utåtagerande beteende skapar dock vissa problematiska situationer för personalen.

Enligt rektor finns det bättre förutsättningar att ge NN det stöd han behöver i en särskild undervisningsgrupp. I Y skolan skulle han få gå i en grupp med samma undervisningsbehov som honom och där det finns hög kompetens hos personalen. Han skulle få tillhörighet till en grupp och en social gemenskap.

NNs vårdnadshavare har överklagat beslutet och anfört bl.a. följande. Beslutet är felaktigt och lever inte upp till de krav som ställs i skollagen. NN har en skolplacering som till stor del innebär enskild undervisning. Beslutet om placering i särskild undervisningsgrupp är dock inte motiverat i enlighet med skollagen. Det saknas i beslutet, åtgärdsprogrammet samt i de pedagogiska utredningarna stöd för placering i särskild undervisningsgrupp. Motivet uppges endast kort i beslutet och är inte tillräckligt för att leva upp till skollagens krav. I bifogat yttrande från psykolog ges stöd för att NNs skolsituation och allmänna utvecklig bäst gynnas av att han får gå kvar i nuvarande miljö. Beslutet har inte föregåtts av en ordentlig utredning och är inte tillräckligt motiverat. Placeringen som gjorts är i en specialsärskola som är till för barn med svåra beteendestörningar och som har svårt att vistas i större grupper. NN har i grunden inte problem med att vistas i större grupper. Ett mål är att få tillbaka NN till en vanlig särskola och den nya placeringen kan inte på ett naturligt sätt tillgodose det behovet. Faktorer i utredningen pekar också på att skolan i själva verket betraktar placeringen som en ny skolplacering för NN. Inte minst framgår det av den bilagda informationen om ny skolplacering som skickades till familjen från rektorn. Är det fråga om en ny skolplacering är naturligtvis inte reglerna om särskild undervisningsgrupp tillämpliga. Vad gäller åtgärdsprogrammet har varken skolan eller hemmet skrivit under det.

Överklagandenämndens bedömning

När det gäller placering i särskild undervisningsgrupp anges i förarbeten till skollagen att en sådan placering kan ske om det finns bättre förutsättningar att ge en elev det stöd som eleven behöver i en sådan grupp. Förutom inlärningsproblematik kan det handla om olika funktionsnedsättningar, språkproblem, beteendestörningar m.m. Stödinsatser ska dock i första hand ges inom den gemenskap där eleven vanligtvis går. Det har riktats kritik mot hur vissa kommuner har använt möjligheten att inrätta särskilda undervisningsgrupper som en utväg, när det handlar om utagerande elever eller elever med svår social problematik, utan att andra stödmöjligheter inom den ordinarie gruppen har prövats i tillräcklig utsträckning. Det är viktigt att skolan har en möjlighet att använda särskilda undervisningsgrupper som åtgärd för elever i behov av särskilt stöd, under förutsättning att det kan ske på ett rättssäkert sätt. Placering i en särskild undervisningsgrupp ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst kan tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Placeringen ska regelbundet omprövas (prop. 2009/2010: 165 s. 292 f.).

Överklagandenämnden kan inledningsvis konstatera att nämnden ska pröva om det finns särskilda skäl att placera NN i en särskild undervisningsgrupp. Enligt rektor finns det bättre förutsättningar att ge NN det stöd han behöver i en särskild undervisningsgrupp. Det framgår dock inte vilka förutsättningarna är. Mot bakgrund av vad som framkommer i utredningen om NNs stödbehov och hur det tillgodoses i ordinarie klass finner Överklagandenämnden att det inte är visat att NNs stödbehov bäst skulle tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Överklagandet ska därför bifallas och beslutet om inhibition upphör att gälla.

Överklagandenämnden vill betona att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap 11 § skollagen inte kan ersätta beslut om skolplacering enligt bestämmelser i respektive skolformskapitel, se prop. 2009/10:165 del 2 s 666. Ett beslut om placering i särskild undervisningsgrupp får inte innebära att eleven i och med det placeras vid en annan skolenhet. Beslut om skolplacering ska fattas i ett separat och formenligt beslut. Eftersom målsättningen vid placering i en särskild undervisningsgrupp är att eleven ska återgå till sin ordinarie klass är det av vikt att det är klarlagt vid vilken skolenhet eleven har sin placering. Ett beslut om skolplacering är, om det grundar sig på 11 kap. 29 § andra stycket skollagen, överklagbart till Överklagandenämnden.

På Överklagandenämndens vägnar

Anders Heiborn

Åsa Lindbäck

Beslutet har fattats av Anders Heiborn, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist och Einar Jakobsson efter föredragning av juristen Åsa Lindbäck