Till innehållet

En elev som har tagits emot från en annan kommun har rätt att gå kvar sista årskursen i kommunens grundskola.


Beslut 2013-10-25 dnr 2013:338

X-kommun beslutade att NN inte skulle vara fortsatt placerad vid Z-skola i X-kommun. NNs vårdnadshavare har överklagat beslutet.

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagande beslutet.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

X-kommun beslutade den 18 juni 2013 att frångå vårdnadshavarnas önskemål om att NN skulle vara fortsatt placerad vid Z-skola i X-kommun. Som skäl för beslutet anförde X-kommun bl.a. att omplaceringen är nödvändig med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero på Z-skola. Av beslutsunderlaget framgår att NN i stället skulle placeras vid en skola i Y-kommun, som är NNs hemkommun.

NNs vårdnadshavare har överklagat beslutet och anfört bl.a. följande. Kommunen har motiverat sitt beslut med uppgifter som är felaktiga och som saknar grund. Sonen har inte varit något hot mot eller stört studieron för de övriga eleverna.

Skäl

Gällande bestämmelser

Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundskolan och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt (10 kap. 24 § skollagen, 2010:800).
En kommun får ta emot en elev från en annan kommun i sin grundskola bl.a. efter önskemål av vårdnadshavarna (10 kap. 27 § skollagen). Om det återstår endast en årskurs har en elev, som har tagits emot i en kommuns grundskola, rätt att gå klart den sista årskursen (10 kap. 28 § andra stycket skollagen).

En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter som elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Kommunen får frångå elevens vårdnadshavares önskemål bl.a. om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Ett placeringsbeslut som på denna grund avviker från vårdnadshavares önskemål gäller omedelbart om inte annat beslutas (10 kap. 30 § skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

X-kommun har efter ansökan från NNs vårdnadshavare inför höstterminen i årskurs 7 frivilligt tagit emot NN och placerat honom vid en av kommunens grundskolor. Mottagandet har bl.a. baserats på en överenskommelse mellan de s.k. Nordostkommunerna. Överenskommelsen innebär att kommunens egna grundskolor i mån av plats står öppna för elever som är hemmahörande i de övriga Nordostkommunerna.

X-kommun har därefter beslutat att NN inte längre ska vara placerad vid den aktuella skolan och inte heller vid någon annan skolenhet i kommunen. NN skulle vid tiden för beslutet börja årskurs 9.

Enligt gällande bestämmelser har en elev som har tagits emot från en annan kommun rätt att gå kvar sista årskursen i kommunens grundskola. Några undantag från denna bestämmelse framgår inte av skollagen. Trots det har X-kommun beslutat att skriva ut NN. Som motivering har anförts att en omplacering är nödvändig med hänvisning till andra elevers trygghet och studiero enligt 10 kap. 30 § andra stycket 2 skollagen. Den aktuella bestämmelsen reglerar en kommuns möjlighet att placera en elev vid en annan skolenhet, inom den egna kommunen. Den reglerar inte någon möjlighet för en kommun att skriva ut en elev från kommunens grundskola eller placera eleven vid en skola i en annan kommun. Överklagandenämnden kan inte finna att det i skollagen ges utrymme för en kommunöverskridande tillämpning av bestämmelsen.

X-kommun har mot bakgrund av det anförda enligt nämndens bedömning saknat laglig grund för sitt beslut.

Om det skulle finnas tillräckliga skäl att med hänvisning till andra elevers trygghet och studiero att placera NN vid en annan skolenhet, ska omplaceringen ske inom X-kommun. Att Y-kommun har förklarat sig beredd att ta emot NN och placera honom vid en av kommunens egna skolenheter ger inte anledning till någon ändrad bedömning.

Beslutet att omplacera NN med hänvisning till andra elevers trygghet och studiero enligt 10 kap. 30 § andra stycket 2 skollagen ska upphävas.

På Överklagandenämndens vägnar

Barbro Molander

Beslutet har fattats av Barbro Molander, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Einar Jakobsson och Gunilla Thole efter föredragning av juristen Matilda Björlingson.