Till innehållet

Utredningen visar inte hur eleven ligger till mot kunskapskraven och är därmed inte tillräcklig för att det ska gå att ta ställning till NNs behov av särskilt stöd på fritidshemmet.


Beslut 2018-11-29 dnr 2018:1048

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet om åtgärdsprogram och återförvisar ärendet till rektorn vid Y-skolan i X kommun för skyndsam kompletterande utredning och förnyad prövning.
Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Det överklagade beslutet

X kommun beslutade den 18 september 2018 om åtgärdsprogram för NN som går i årskurs 1.

Åtgärdsprogrammet innehåller bl.a. följande åtgärder:

- Teckenspråksstöd finns i den dagliga verksamheten för att ge stimulans för att kommunicera i tal och skrift. Teckenspråksstöd har individuella reflektionsmöten och undervisningstillfällen med NN enligt schema
o 07:30 – 13.45 tisdag, torsdag och fredag
o 07:30 – 14:30 måndag och onsdag
Stödet innefattar förförståelse inför dagens lektioner, reflektion efter skoldagen och fokus på nya begrepp i matematik, svenska, SO och NO.
- Teckenspråksstöd ger stöd och stimulans i social utveckling. Vid behov ska teckenspråksstöd teckna det pedagogerna säger i olika lärande aktiviteter.
- Hörselpedagog träffar NN cirka 30 minuter varannan vecka och arbetar då med muntlig uttrycksförmåga och gör individuella anpassningar kring språkförståelse utifrån aktuell nivå.
- NN deltar 2-3 gånger per termin i hörselgruppsverksamhet som anordnas av hörselpedagoger. Hon får identifikation och kunskap och får lära sig att skapa egna strategier för att klara vardagen ur ett hörselperspektiv.

Överklagandet

NN har överklagat beslutet genom sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. Det stöd om 31,5 timmar per vecka som erbjuds NN tillgodoser inte hennes behov av att utvecklas som andra elever utan funktionsnedsättning. Skolan anger att NN behöver få stöd för att bli säkrare under sin dag i skolan och på fritidshemmet. NN har tappat mark i sin språkutveckling. Stödtiden ger inte utrymme för aktiviteter att utveckla NN under de timmar hon vistas på fritidshemmet. NN ska tilldelas en heltäckande insats under sin skoldag, vilket innefattar tiden på fritidshemmet.

Utredningen i ärendet

Rektorn har bl.a. gett in
- en pedagogisk utredning av NNs behov av särskilt stöd (daterad den 1 november 2017)
- två utvärderingar av föregående åtgärdsprogram (daterade den 14 februari 2018 och den 21 juni 2018)
- ett tidigare åtgärdsprogram (daterat den 29 november 2017)

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.

Av 3 kap. 8 § skollagen framgår i huvudsak att om det framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Enligt förarbeten till skollagen (prop. 2013/14:160 s. 27 ff.) är utgångspunkten att åtgärdsprogrammet ska vara ett redskap för lärare, rektorer och annan skolpersonal i arbetet med att stödja en elev i behov av särskilt stöd så att han eller hon kan uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

Av förarbeten till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 404 f.) följer vidare att fritidshemmet, förutom att erbjuda eleverna en meningsfull fritid, ska stimulera elevernas utveckling och lärande och inte bara vara ett stöd i elevernas utveckling. En förutsättning för att eleverna ska uppleva fritiden som meningsfull är att verksamheten utformas med deras behov, intressen och erfarenheter som grund och att stor vikt ska läggas vid att uppmuntra eleverna att i samspel med kamrater och vuxna utveckla sin sociala kompetens. Verksamheten ska därför utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap, både mellan eleverna och vuxna. Fritidshemmet kan genom att arbeta med en utforskande, laborativ och praktisk metodik även medverka till att skolans kunskapsmål uppnås.

Av samma förarbeten (ovan anförd prop. s. 287) följer att fritidshemmet inte har några egna mål, men följer läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och arbetar därmed mot samma mål. Eleverna kan behöva stöd i fritidshemmet för att förebygga svårigheter för eleven att uppnå skolans mål. Därför föreslås att bestämmelserna om särskilt stöd i 3 kap. även ska gälla för fritidshemmet.

Av 4 kap. i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (SKOLFS 2010:37) framgår att undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värde¬grund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2 i läroplanen (avseende grundskolan).

Överklagandenämndens bedömning

Ramen för Överklagandenämndens prövning
Överklagandenämnden kan vid en prövning av ett överklagat åtgärdsprogram antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning (28 kap. 16 § andra stycket skollagen). Nämnden är förhindrad att besluta att särskilt stöd ska ges i en viss omfattning eller i en viss form.

Prövningen i sak
Vårdnadshavarna har i sitt överklagande angett att NN inte får sitt behov av särskilt stöd på fritidshemmet tillgodosett. Prövningen i ärendet är därför begränsad till om skolan genom åtgärdsprogrammet tillgodoser NNs behov av stöd på fritidshemmet.

En viktig del i Överklagandenämndens överprövning av åtgärdsprogrammet är utredningens kvalitet. Syftet med utredningen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Om utredningen inte är tillräcklig för att bedöma det eventuella behovet av särskilt stöd bör Överklagandenämnden upphäva åtgärdsprogrammet (prop. 2009/2010:165 s. 585 f.).

Fritidshemmet har inte några egna mål och kunskapskrav. Det anges dock i förarbetena att en elev kan behöva stöd i fritidshemmet för att förebygga svårigheter att nå målen i grundskolan eller förskoleklassen. Utgångspunkten för om en elev är i behov av särskilt stöd på fritidshemmet är således att sådant stöd behövs för att ge eleven förutsättningar att nå kunskapskraven i grundskolan. En elev med andra svårigheter i sin skolsituation, såsom en funktionsnedsättning, som på längre sikt kan påverka elevens möjligheter att nå kunskapskraven kan av detta skäl vara i behov av särskilt stöd. För att eleven av detta skäl ska vara i behov av särskilt stöd i fritidshemmet krävs att stödåtgärder i denna skolform behövs för att eleven på längre sikt ska ges förutsättningar att nå kunskapskraven i grundskolan.

En förutsättning för att eleven ska vara i behov av särskilt stöd på fritidshemmet är följaktligen att det finns en koppling till elevens måluppfyllelse i grundskolan på så sätt att särskilt stöd behövs för att ge eleven förutsättningar att nå kunskapskraven i grundskolan, antingen för närvarande eller på sikt.

Av utredningen i ärendet framgår att NN ges omfattande särskilt stöd under sin skoldag genom att en hörselpedagog finns tillgänglig för henne under all tid som hon ges undervisning. Det framgår också att NN genom denna undervisning får utveckla sitt språk för att kommunicera och lära. Det anges också att resultatet i träningssituationen tillsammans med hörselpedagog och teckenspråksstöd pekar på en positiv utveckling för NN när det gäller bl.a. grammatisk förståelse, men att hon behöver fortsatt stöd och stimulans för att befästa sina kunskaper. Skolan anger också att NN är i behov av undervisning kring ord- och begrepp, meningsbyggnad och grammatik.

Överklagandenämnden konstaterar att det framgår av utredningen att NN utvecklas genom det särskilda stöd som hon ges under skoldagen. Av utredningen framgår emellertid inte hur NN ligger till mot kunskapskraven i årskurs 1. Det finns därför inte förutsättningar att ta ställning till om NN är i behov av särskilt stöd på fritidshemmet för att förbygga svårigheter att uppnå kunskapskraven i grundskolan.

Utredningen är därmed inte tillräcklig för att det ska gå att ta ställning till NNs behov av särskilt stöd på fritidshemmet. Mot denna bakgrund ska det överklagade beslutet upphävas och ärendet återförvisas till rektorn vid Y-skolan för skyndsam kompletterande utredning och förnyad prövning.

Överklagandenämnden noterar slutligen att det av åtgärdsprogrammet inte framgår vem som ansvarar för uppföljningen och utvärderingen av åtgärdsprogrammet, något som enligt skollagen ska framgå. Detta utgör en formell brist.

På Överklagandenämndens vägnar

Niklas Schüllerqvist

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt och Elisabeth Fernell efter föredragning av juristen Helena Söderberg. Ersättaren Lars Werner och kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.