Till innehållet

Skolan har det bestämmande inflytandet över innehållet i ett åtgärdsprogram och skolans ansvar för att en elev får det stöd denne behöver går utöver vårdnadshavarnas önskemål


Beslut 2017-03-02 dnr 2017:22

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 5 december 2016 om åtgärdsprogram

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade åtgärdsprogrammet och återförvisar ärendet till rektorn vid X-skolan för skyndsam kompletterande utredning och ny prövning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Rektorn vid X-skolan i Y kommun beslutade den 5 december 2016 om åtgärdsprogram för NN som går i årskurs 1.

Skolans utredning

Av utredning från den 5 december 2016 framgår bl.a. följande. NN behöver omfattande stöd i sitt lärande och i det sociala samspelet. Han behöver stärka sin fonologiska medvetenhet, lära sig namnge bokstäverna och bli säker på bokstavsljuden för att kunna ljuda ihop och läsa enkla ord och visa förståelse för innehållet. NN behöver stöd med att planera, genomföra och slutföra arbetsuppgifter. Han behöver enskild genomgång efter gemensam genomgång i klassen för att veta vad han ska göra. Han behöver få förförståelse och tolka det som händer kring honom, förberedelse inför förändringar och med att avsluta uppgifter och aktiviteter. NN har svårighet att reglera sin impulskontroll vilket leder till utåtagerande beteende. Ofta kan det sedan vara svårt för NN att fokusera på lärandet. Det fungerar bättre då en vuxen finns nära NN och kan ge honom förförståelse, enskild genomgång och stöd i lärandet. En resursperson finns därför med NN under hela dagen. NN har en enskild planering som resurspersonen går igenom med honom inför varje lektion, då ofta i ett enskilt rum intill klassrummet. I matematik klarar NN flera delar men behöver träna vidare på begrepp samt uppdelning av tal.

I ärendet har även getts in skolans handlingsplan för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, daterad den 31 oktober 2016.

Åtgärdsprogrammet

Följande åtgärder har bedömts nödvändiga för att tillgodose NNs behov av särskilt stöd:

  • En resursperson finns med NN som stöd i lärandet och i det sociala samspelet under skoldagen och fritids.
  • Skriftlig lektionsplanering. Möjlighet att bygga med resursperson eller välja pedagogiskt material då NN behöver avgränsa yttre intryck.
  • NN arbetar med resursperson i ett enskilt rum intill klassrummet efter gemensam genomgång i klassrummet under matematik- och svenskalektioner.
  • Vuxna förbereder NN inför övergångar mellan aktiviteter, inför rast eller vid förändringar bl.a. med hjälp av tidshjälpmedel. Vuxna hjälper NN i det sociala samspelet, att ta sig in i leken och tolka signaler.
  • Speciallärare arbetar med den fonologiska medvetenheten och lästräning vid två tillfällen i veckan.

Överklagandet

NNs vårdnadshavare har i huvudsak anfört följande. Beslutet behövs inte och är inte nödvändigt för NN. Beslutet har fattats utan deras vetskap, samtycke och medverkan. Personalen har inte nämnt resursperson eller att utredning pågår. I samband med att skolan fick veta att de skulle överklaga föreslog specialpedagog ett möte. Under samtalet försökte pedagogen framföra att samarbete med vårdnadshavarna skett. Specialpedagogen lämnade hastigt ett nytt beslut som hon ändrade lite på och lade till vissa saker. De har inte godkänt specialpedagogens ändringar.

NN har inte fått någon chans då personalen redan bestämt hur det ska se ut för honom på skolan, vilket påverkat honom negativt. Det har stor betydelse för honom att vara delaktig i klassen med andra barn. De vill att han ska bemötas och behandlas på samma sätt som alla andra. Det känns fel att han sätts i ett hörn ensam. Resurspersonen är inte lämplig då hon inte kan hantera situationer och besvara deras frågor.

Rektorns yttrande

På möte den 5 december 2016 redogjorde skolan för innehållet i utredningen för vårdnadshavarna. Därefter berättade de att rektorn utifrån utredningen har beslutat om åtgärdsprogram. Även förslag på åtgärder i åtgärdsprogram delgavs. Kring skolavslutningen i december 2016 uppgav vårdnadshavarna att de kommer att överklaga åtgärdsprogrammet. Mot bakgrund härav kontaktade specialpedagog vårdnadshavarna för att höra vad de vill tillägga/ändra. Skolans tanke var att de kunde enas om innehåll i åtgärdsprogram utan att gå vidare med överklagan. Specialpedagogen nämnde för vårdnadshavarna att hon lagt till delar utifrån mötet den 5 december 2016. Vårdnadshavarna hämtade sedan reviderade handlingar. Skolan hade hoppats på att kunna samarbeta kring utformningen av åtgärdsprogrammet före jul men så blev det inte och vårdnadshavarna överklagade. 

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.

Av 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå.

Skolan har en skyldighet att ge särskilt stöd till elever som behöver det för att nå upp till kunskapskraven. Överklagandenämnden har i ett tidigare avgörande ansett att skolan även, i vissa fall, har en skyldighet att ge särskilt stöd till elever med andra svårigheter i sin skolsituation (jfr Överklagandenämndens beslut, dnr 2014:454). Med andra svårigheter avses sådana situationer där en elev kan behöva särskilt stöd även om det just då inte finns anledning att befara att eleven inte ska nå de kunskapskrav som minst ska nås (se prop. 2009/2010:165 s. 664). Andra svårig­heter kan exempelvis vara hög frånvaro, funktionsnedsättning eller sociala svårigheter som på längre sikt kan påverka elevens möjligheter att nå kunskaps­kraven.

Överklagandenämndens bedömning

Ramen för Överklagandenämndens prövning

Överklagandenämnden kan vid en prövning av ett åtgärdsprogram antingen fastställa eller upphäva det överklagande beslutet (28 kap. 16 § andra stycket skollagen). Nämnden prövar bl.a. om utredningen inför upprättandet av programmet kan anses vara tillräcklig för att bedöma elevens behov av särskilt stöd, om eleven genom det särskilda stödet kan förväntas nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås, om åtgärderna som anges är konkreta och utvärderingsbara och om lagens krav i övrigt på vad åtgärdsprogrammet ska innehålla är uppfyllda. Nämnden kan inte sätta ett annat beslut i det överklagade beslutets ställe, stryka eller lägga till åtgärder i ett åtgärdsprogram. Nämnden kan inte pröva resurspersonens lämplighet.

Vårdnadshavarnas medverkan

Vårdnadshavarna och skolan är eniga om att vårdnadshavarna informerades om utredningen först efter att rektorn redan hade fattat beslut om åtgärdsprogram.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Innebörden av att vårdnadshavarna ska ges möjlighet att medverka inför upprättandet av ett åtgärdsprogram är enligt Överklagande­nämndens praxis att de har rätt att få insyn i utredningen och att de ska ha möjlighet att få framföra sina synpunkter (se exempelvis Överklagandenämndens beslut den 8 oktober 2015, dnr 2015:296).

Mot bakgrund av att vårdnadshavarna i efterhand har fått komma med synpunkter på utredningen och att rektorn förklarat vad skolan borde ha gjort annorlunda stannar Överklagandenämnden i detta ärende vid att framhålla vikten av att det finns en väl fungerande dialog mellan skolan och vårdnadshavarna.

 

Nämnden vill vidare påtala att en elev som utifrån vad den pedagogiska utredningen visar har behov av särskilt stöd även har rätt till det och att skolans ansvar för att eleven får det stöd denne är i behov av går utöver vårdnadshavarnas önskemål. Det överlåts således åt skolan att ha ett bestämmande inflytande över innehållet i åtgärdsprogrammet (jfr Överklagandenämndens beslut den 19 oktober 2012, dnr 2012:434). Skolan måste även lämnas ett handlingsutrymme i fråga om de pedagogiska metoderna.

Utredningen

Det huvudsakliga syftet med en utredning enligt 3 kap. 8 § skollagen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Att ett åtgärdsprogram föregås en ordentlig utredning är av yttersta vikt för att tillräckliga och adekvata särskilda stödåtgärder ska kunna ges. Omfattningen av en utredning beror på det enskilda fallet. En utredning bör bestå av två delar; en del där elevens skolsituation kartläggs och eventuella utlåtanden inhämtas och en del med en bedömning, utifrån den kartläggande delen, av vilken typ av särskilt stöd eleven har behov av och ungefär i vilken omfattning. I den kartläggande delen krävs som regel även en analys av de tänkbara orsakerna till elevens svårigheter (jfr. bl.a. Överklagandenämndens beslut den 16 januari 2014 med dnr 2013:468, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram s.27 ff, samt SKOLFS 2014:40). 

 

Överklagandenämnden anser att utredningen i ärendet visar att NN har svårigheter i sin studiesituation och att han har ett behov av särskilt stöd. Det har därmed funnits fog för rektorn att utreda NNs behov av särskilt stöd.

 

Av utredningen framgår att NN i ämnet matematik klarar flera delar enligt tester från Skolverkets bedömningsstöd för årskurs 1 men att han behöver träna vidare på begrepp samt uppdelning av tal. I övrigt saknas helt uppgifter om hur NN ligger till i förhållande till kunskapskraven i de olika ämnena. Analysen av hans behov av särskilt stöd relaterar inte till kunskapskraven. Det går inte att utifrån utredningen i ärendet ta ställning till vilket stödbehov NN har för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Överklagandenämnden bedömer således att utredningen är bristfällig.

Åtgärdsprogrammet

En åtgärd i åtgärdsprogrammet är att en resursperson finns med NN som stöd under hela skoldagen och fritidsvistelsen. Det framgår av utredningen på vilket sätt resurspersonen ska arbeta med NN. Överklagandenämnden bedömer att åtgärden visserligen framstår som adekvat i förhållande till vad som framkommer i utredningen om hans behov av stöd. Nämnden kan dock med hänsyn till de uppgivna bristerna i utredningen inte ta ställning till om beslutade stödåtgärder tillgodoser NNs totala stödbehov.

Överklagandenämnden noterar vidare att NN enligt åtgärdsprogrammet vid två tillfällen i veckan arbetar med fonologisk medvetenhet och lästräning tillsammans med speciallärare. Det framgår inte om detta sker i stället för eller som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Det framgår inte heller om stödet sker i den ordinarie klassrumssituationen eller enskilt. Om det sker enskilt kan det, beroende på omfattning och varaktighet, röra sig om enskild undervisning. Överklagande­nämnden vill erinra om att beslut om enskild undervisning inte kan delegeras samt att en förutsättning för enskild undervisning är att det föreligger särskilda skäl (jfr 3 kap. 11 § skollagen).

 

Överklagandenämnden konstaterar att det överklagade åtgärdsprogrammet innehåller insatser som inte är att betrakta som särskilda stödåtgärder utan snarare som extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen (3 kap. 5 a § skollagen), t.ex. skriftlig lektionsplanering och tidshjälpmedel. Dessa insatser bör som huvudregel inte beskrivas i åtgärds­programmet (se prop. 2013/14:160 s. 21).

 

Överklagandenämnden vill vidare påpeka att åtgärdsprogrammet har formella brister såtillvida att det inte framgår vem som ansvarar för uppföljning och utvärdering, vilket är ett lagkrav (3 kap. 9 § skollagen).

Sammanfattning

Mot bakgrund av de brister som Överklagandenämnden konstaterar i fråga om utredningen samt åtgärdsprogrammet ska beslutet om åtgärdsprogram upphävas och ärendet återförvisas till rektorn för skyndsam kompletterande utredning och ny prövning av behovet av särskilt stöd.

På Överklagandenämndens vägnar

 

Magnus Åhammar

Beslutet har fattats av Magnus Åhammar, vice ordförande i nämnden, samt Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Gunilla Thole, Marie Johannesson och Lars Werner efter föredragning av juristen Christine Lundgren. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.