Till innehållet

Åtgärdsprogram upphävdes på grund av brister i såväl utredningen som åtgärdsprogrammet, kravet på samråd med elevhälsan ansågs dock i detta fall uppfyllt i och med att utredningen gjorts av en speciallärare


Beslut 2016-09-12 dnr 2016:596

Beslut

Överklagandenämnden upphäver besluten om åtgärdsprogram och återförvisar ärendet till rektorn för skyndsam kompletterande utredning och ny prövning av behovet av särskilt stöd.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Rektorn vid X skola beslutade den 27 september 2016 om åtgärdsprogram för NN som går i årskurs 5. Åtgärdsprogrammet förefaller därefter ha reviderats vid flera tillfällen, dock utan att datum för beslutet har ändrats. Överklagandenämnden har tagit del av åtgärdsprogram med diarienummer 4.1.1/15/2015/986 (två olika versioner), 4.1.1/15/2015/987 och 4.1.1/15/2015/1015.

Skolans utredning

Överklagandenämnden har tagit del av pedagogiska utredningar med diarienummer 4.1.1/15/2015/985 (daterad den 28 september 2016), 4.1.1/15/2015/988 och 4.1.1/15/2015/1016 (daterade den 27 september 2016).

Av utredningarna framgår bl.a. följande. NN går sedan höstterminen 2016 i stor klass. Han får stöd i klassen av lärare från Studion i slöjd, bild, idrott och i omklädningsrummet. I SO, NO och teknik får NN stöd i klassen av Studions lärare vid behov beroende på uppgift. NN klarar många lektioner självständigt. I svenska och matematik arbetar NN självständigt de flesta lektioner, vid vissa lektioner med stöd i klassrummet eller i Studion. I engelska är NN i klassen utan stöd, vilket i nuläget fungerar. Läraren i Studion är ute på rasterna och finns som stöd.

NN har behov av en personlig dator för att underlätta skrivande. För att han ska orka en hel skoldag läggs pauser in. NN tycker att det är arbetsamt att skriva för hand på grund av finmotoriska svårigheter och en dator vid skrivande underlättar. Vid längre arbetspass blir NN uttröttad och förlorar koncentration och motivation och får svårt att fokusera på uppgiften. I en ljudintensiv miljö eller i klassrummet vid diskussioner kan NN ha svårt att höra vad alla säger. NNs förmåga att ta instruktioner beror på uppgift och lektion. NN kan behöva instruktionen enskilt då han ibland inte uppfattar instruktionen i en miljö med många ljud. NN kan behöva igångsättningshjälp och under arbetets gång bekräftelse att han är på rätt väg. NN är hjälpt av tydlig lektionsstruktur, korta delmål, veta vad han ska vara, med vem, hur han ska göra, tidsåtgång.

NN bedöms kunna uppnå kunskapskraven i samtliga ämnen. Under den första månaden har NN haft stöd från att ha varit elev i su-grupp till att vara elev i stor klass. Under den första månaden har NN haft stöd under stor del av skoldagen av Studions lärare men har visat att han under många lektioner kan arbeta självständigt. Under den fortsatta terminen har mentorerna och Studions lärare kontinuerliga uppföljningar om NNs lärande och det sociala samspelet, det stöd och anpassningar som NN är i behov av för att fortsättningsvis uppnå skolans ämnesmål.

I de pedagogiska utredningarna med diarienummer 988 respektive 1016, undertecknade av rektorn den 27 september 2016 har kryssats i att samråd med elevhälsan skett den 22 september 2016. I den pedagogiska utredningen med diarienummer 985, undertecknad av rektorn den 28 september 2016 har det kryssats i att samråd med elevhälsan inte skett.

Åtgärdsprogrammen

Av åtgärdsprogrammen framgår bl.a. följande. NN är i behov av särskilt stöd för att nå kunskapsmål såväl som sociala mål. NN får särskilt stöd av Studions lärare i klassrummet och individuellt stöd i Studion. Behov finns av individuella genomgångar, igångsättningshjälp och bekräftelse på att han förstått arbetsmoment. NN får särskilt stöd av Studions lärare i klassen i slöjd, bild, idrott och i omklädningsrummet. Behov finns av att säkerställa att instruktioner är uppfattade, anpassa uppgifter och trygghet. Studions lärare är med som stöd på skolans raster för NNs behov av trygghet och stöd i samspel med kamrater.

De åtgärder som bedöms nödvändiga för att tillgodose NNs behov av särskilt stöd är:

  • Stöd av lärarna från Studion i klassrummet en svensklektion/vecka och en matematiklektion/vecka
  • Stöd i Studion en svensklektion/vecka och en matematiklektion/vecka
  • Stöd av lärare från Studion i slöjd en lektion/vecka, bild en lektion/vecka, idrott två lektioner/vecka och i omklädningsrummet
  • Stöd på förmiddags och lunchrast veckans alla dagar utifrån behov av stöd i det sociala samspelet

I en bilaga till åtgärdsprogrammet anges ett antal extra anpassningar för NN, bl.a. ett tydligt dagsschema över skoldagens aktiviteter och lektionsstruktur för trygghet och förutsägbarhet, under skoldagen möjlighet till kortare pauser och genomtänkt placering i klassrummet.

I åtgärdsprogrammen anges vem som är ansvarig för åtgärderna samt dag och tid för utvärdering av åtgärdsprogrammet.

Överklagandet

NN har överklagat beslutet genom sina vårdnadshavare som bl.a. anfört följande. När det gäller den pedagogiska utredningen är behovsbilden för NN mycket bristfällig. NN har flera olika diagnoser inklusive talsvårigheter, hörselnedsättning och synnedsättning. Det innebär att han har stora problem i det sociala samspelet, har svårt med kommunikation dels med kamrater, dels i lärandesituationen. Han har svårt att koncentrera sig i stökiga miljöer, hans koncentration bryts mycket lätt och han har svårigheter att koncentrera sig längre stunder på uppgifter han inte finner stimulerande. NN har svårigheter att höra om det finns andra ljud i omgivningen och svårigheter att ta instruktioner i flera led. Under social bedömning nämns att NN ibland väljer att vara för sig själv för att rasterna inte är intressanta. Detta beror på att han inte kan hantera det sociala samspelet och känner sig otrygg i situationen. Vad skolan anför är snarare ett tecken på att han inte får tillräckligt stöd i det sociala samspelet. Samråd med elevhälsan har inte skett utan angivande av skäl.

När det gäller åtgärdsprogrammet så måste det tydligt framgå vad som är åtgärder och vad som är anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Det anges endast att stöd ska ges, vilket varken är konkret eller utvärderingsbart. Vårdnadshavarna har inte medverkat vid upprättandet av åtgärdsprogrammet. De har endast haft ett förberedande möte innan den pedagogiska utredningen gjorts.

Rektorns yttrande

Specialpedagog och rektorn har i yttranden uppgett bl.a. följande. Ärendet behandlades på elevhälsans möte den 22 september 2016. Vårdnadshavarna har haft möjlighet att delta i upprättandet av åtgärdsprogrammet vid möte den 27 september 2016, varvid de bidrog med synpunkter och förslag till åtgärder. NN har fortfarande tillgång till ett mindre sammanhang med samma personalstyrka.

NNs vårdnadshavare har lämnat synpunkter på rektors yttrande och bl.a. anfört följande. De ändringar som sedermera gjorts i åtgärdsprogrammet är inte tillräckligt konkreta och utvärderingsbara. De är inte heller tillräckliga, vilket beror på att den pedagogiska utredningen inte på ett adekvat sätt belyser NNs stödbehov. Trots NNs diagnoser så visar den pedagogiska utredningen inte något direkt stödbehov, vilket är anmärkningsvärt. Elevhälsan har inte gjort någon undersökning av NN och har inga kunskaper om hans behov. Vårdnadshavarna har inte informerats om någon åtgärd från elevhälsan, som inte heller har träffat vårdnadshavare eller NN.

NN har fått minskat stöd utan angivande av skäl. Han har tidigare gått i en liten grupp då den tidigare pedagogiska utredningen visade att han hade behov av ett mindre sammanhang. Denna lilla grupp har nu lagts ned och NN har placerats i stor klass. Det har dock inte visats att han inte längre har behov av ett mindre sammanhang. Hur NNs talsvårigheter påverkar arbetet i stor klass eller det sociala samspelet har inte utretts. Åtgärden att Studions lärare är med som trygghet och stöd på raster är varken tillräcklig eller utvärderingsbar. NN får inte övning och stöd i umgänge och socialt samspel.
Överklagandenämnden har även tagit del av vårdnadshavarnas yttrande från den 5 december 2016 samt bifogad psykologutredning.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.

Av 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Enligt förarbeten (prop. 2013/14:160 s.27 ff.) är utgångspunkten att åtgärdsprogrammet ska vara ett redskap för lärare, rektorer och annan skolpersonal i arbetet med att stödja en elev i behov av särskilt stöd så att han eller hon kan uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Programmet är samtidigt en bekräftelse på elevens behov av särskilt stöd och de stödåtgärder som ska sättas in. När elevens behov är av sådan karaktär och omfattning att de inte kan tillgodoses genom stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen är det fråga om behov av särskilt stöd och det är dessa behov som ska anges i åtgärdsprogrammet. Såväl behovet av särskilt stöd som de konkreta åtgärder som ska vidtas ska anges i programmet.

Överklagandenämndens bedömning

Utredningen

Det huvudsakliga syftet med en utredning enligt 3 kap. 8 § skollagen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Att ett åtgärdsprogram föregås av en ordentlig utredning är av yttersta vikt för att tillräckliga och adekvata särskilda stödåtgärder ska kunna ges. Omfattningen av en utredning beror på det enskilda fallet. En utredning bör bestå av två delar; en del där elevens skolsituation kartläggs och eventuella utlåtanden inhämtas och en del med en bedömning, utifrån den kartläggande delen, av vilken typ av särskilt stöd eleven har behov av och ungefär i vilken omfattning. I den kartläggande delen krävs som regel även en analys av de tänkbara orsakerna till elevens svårigheter. (Jfr. bl.a. Överklagandenämndens beslut den 16 januari 2014 med dnr 2013:468, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram s.27 ff, samt SKOLFS 2014:40).

Den pedagogiska utredningen

Vårdnadshavarna har invänt att pedagogiska utredningen inte på ett adekvat sätt belyser NNs stödbehov och till stöd för detta gett in ett psykologutlåtande. Överklagandenämnden finner att den pedagogiska utredningen innehåller en kartläggning av NNs styrkor och svårigheter i skolsituationen och det anges att NN bedöms kunna uppnå kunskapskraven i samtliga ämnen. Det finns i viss mån analys av hans behov av särskilt stöd, det anges vilken typ av stöd. Det stödbehov som framkommer av den pedagogiska utredningen är i linje med vad som anges gällande anpassningar i skolan i det av vårdnadshavarna ingivna psykologutlåtandet. Däremot är det svårt att utläsa av utredningen hur omfattande NNs stödbehov är, bl.a. mot bakgrund av att det saknas närmare uppgifter om hur han ligger till i förhållande till kunskapskraven i respektive ämne, utöver att det kryssats för att han bedöms kunna uppnå kunskapskraven. Överklagandenämnden finner också att utredningen är bristfällig när det gäller NNs behov av stöd i det sociala samspelet. Trots att en av åtgärderna i åtgärdsprogrammet är att NN ska få stöd på rasterna utifrån sitt behov av stöd i det sociala samspelet finns ingen närmare utredning om vilka svårigheter NN har och vilken typ av stöd han behöver.

Vårdnadshavarna har också invänt mot att NNs särskilda stöd har minskat. Av uppgifter i ärendet framgår att NN tidigare haft särskilt stöd i form av undervisning i särskild undervisningsgrupp. På samma sätt som upprättandet av ett åtgärdsprogram ska föregås av en pedagogisk utredning, så ska det finnas en utredning till grund för att, genom ett nytt åtgärdsprogram, minska det särskilda stödet (se Överklagandenämndens beslut den 22 april 2013 med dnr 2013:30). Det vill säga, om det särskilda stödet ändras för en elev ska det finnas utredning som visar att det särskilda stöd eleven i stället får är tillräckligt för att tillgodose elevens behov för att nå upp till kunskapskraven. I aktuellt ärende framgår att skolan har tagit ställning till NNs möjligheter att, med det förändrade särskilda stödet, fortfarande nå upp till kunskapskraven och att man kommer att ha kontinuerliga uppföljningar för att säkerställa detta.

Samråd med elevhälsan

Det förekommer olika uppgifter i ärendet om huruvida samråd skett med elevhälsan eller inte. Överklagandenämnden vill erinra om att samråd med elevhälsan ska ske utom i de fall där det är uppenbart obehövligt. I elevhälsan ingår bl.a. specialpedagogiska insatser (2 kap. 25 § skollagen). I förarbetena (prop. 2013/14:160 s. 25) anges bl.a. följande.

I den specialpedagogiska yrkesrollen ligger att göra pedagogiska utredningar på såväl organisations-, grupp- som individnivå samt att upprätta och praktiskt arbeta med åtgärdsprogram i samverkan med andra aktörer. Specialpedagogen eller specialläraren kan bl.a. bistå rektorn eller läraren i bedömningen av om en elevs behov av stöd kan tillgodoses genom stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller om det krävs särskilt stöd. Specialpedagogisk kompetens bör därför, även fortsättningsvis, tillvaratas i utredningen av en elevs behov av särskilt stöd genom samråd med elevhälsan. Regeringen delar remissinstansernas uppfattning om specialpedagogernas betydelse och vill därtill framhålla speciallärarnas betydelse. Regeringen anser att det endast i undantagsfall bör kunna anses vara uppenbart obehövligt att i en utredning om särskilt stöd samråda med den del av elevhälsan som har specialpedagogisk kompetens.

Överklagandenämnden finner att det inte framgår av utredningen att samråd skett med elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala delar, vilket mot bakgrund av NNs diagnoser skulle kunna gynna utredningen. Eftersom den pedagogiska utredningen av NN gjorts av en speciallärare anser dock Överklagandenämnden att kravet på samråd med elevhälsan får anses vara uppfyllt.

Vårdnadshavarnas medverkan

Vårdnadshavarna har angett att de inte getts möjlighet att medverka vid utarbetandet av åtgärdsprogrammen. Rektor har i besluten om åtgärdsprogram kryssat i att eleven och elevens vårdnadshavare har medverkat i utarbetandet av åtgärdsprogrammet och uppgett att de deltagit i ett möte där de kommit med synpunkter och förslag. Rektor och vårdnadshavarna är således oense om huruvida och på vilket sätt medverkan har skett. Överklagandenämnden vill peka på vikten av att det finns en väl fungerande dialog mellan skolan och vårdnadshavarna. Innebörden av att vårdnadshavarna ska ges möjlighet att medverka inför upprättandet av ett åtgärdsprogram är enligt Överklagandenämndens praxis att de har rätt att få insyn i utredningen och att de ska få framföra sina synpunkter (se exempelvis Överklagandenämndens beslut den 8 oktober 2015, dnr 2015:296).

Åtgärdsprogrammet

Överklagandenämnden finner att åtgärderna som innebär att NN ska få stöd av lärarna från Studion i klassrummet, lästa tillsammans med den bild av NNs behov som ges under rubriken Behov av särskilt stöd, är tillräckligt konkreta då det framgår vilket stöd som ska ges och i vilken omfattning. Överklagandenämnden finner att åtgärden Stöd på förmiddags- och lunchrast veckans alla dagar, utifrån behov av stöd i det sociala samspelet inte är tillräckligt konkret, det är oklart vad det är för stöd som ska ges och i vilken omfattning. Överklagande-nämnden finner att åtgärderna förvisso förefaller adekvata utifrån vad som framgår om NNs behov i utredningen, men nämnden kan inte ta ställning till om åtgärderna är tillräckliga eftersom utredningen av NNs behov inte är tydlig gällande stödbehovets omfattning.

Överklagandenämnden noterar att åtgärdsprogrammet saknar åtgärder gällande so, no och teknik trots att NN enligt utredningen får stöd av Studions lärare i klassrummet i dessa ämnen. Det går dock av underlaget inte att sluta sig till om detta stöd är av sådan omfattning och regelbundenhet att det är fråga om särskilt stöd.

Överklagandenämnden noterar att NN enligt åtgärdsprogrammet får undervisning i Studion två lektioner per vecka.

Överklagandenämnden vill erinra om att beslut om undervisning i särskild undervisningsgrupp förutsätter att det föreligger särskilda skäl, och endast kan fattas av rektorn (se 3 kap. 9 § andra stycket och 3 kap. 11 § skollagen).

Överklagandenämnden noterar slutligen att åtgärdsprogrammet saknar uppgift om vem som är ansvarig för utvärdering och uppföljning, vilket enligt 3 kap. 9 § skollagen ska framgå.

Slutsats

Överklagandenämnden finner sammanfattningsvis att skolans utredning brister i att det inte med säkerhet går att utläsa omfattningen av NNs stödbehov, och att det därför inte går att ta ställning till om åtgärderna i åtgärdsprogrammet är tillräckliga för att tillgodose hans behov för nå de kunskapskrav som minst ska uppnås samt i det sociala samspelet. Mot bakgrund av de brister som Överklagandenämnden konstaterar i fråga om såväl utredningen inför beslutet, som åtgärdsprogrammet, ska besluten om åtgärdsprogram upphävas och ärendet återförvisas till rektorn för skyndsam kompletterande utredning och ny prövning av behovet av särskilt stöd.

På Överklagandenämndens vägnar
Niklas Schüllerqvist

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Gunilla Thole och Lars Werner efter föredragning av juristen Johanna Jadstrand. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.