Till innehållet

På samma sätt som upprättandet av ett åtgärdsprogram ska föregås av en pedagogisk utredning ska det finnas utredning till grund för att, genom ett nytt åtgärdsprogram, visa att behovet av särskilt stöd kan tillgodoses med det förändrade stödet


Beslut 2017-02-09 dnr 2016:589

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 14 september och den 7 oktober 2016 om åtgärdsprogram för NN vid X-skolan i Y kommun

Beslut

Överklagandenämnden avskriver ärendet i den del det avser åtgärdsprogrammet beslutat den 14 september 2016.

Överklagandenämnden upphäver det överklagade åtgärdsprogrammet daterat den 7 oktober 2016 och återförvisar ärendet till rektorn vid X-skolan för skyndsam ny prövning.

Besluten får inte överklagas.

Ärendet

Rektorn vid X-skolan beslutade den 14 september 2016 om åtgärdsprogram för NN som går i årskurs 9. NNs vårdnadshavare har överklagat beslutet. Rektorn fattade därefter den 7 oktober 2016 ett nytt beslut om åtgärdsprogram för NN. Även detta beslut har överklagats av vårdnadshavarna.

Skolans utredning

Av pedagogisk kartläggning från augusti/september 2016 framgår bl.a. följande. NN har föregående läsår, 2015/16, haft assistent under skoltid samt punktinsatser av ämnesspecifikt stöd av undervisande pedagog, framför allt i matematik och NO. NN har behov av inlärningsmiljö med tydlighet och struktur, igångsättningsstöd och tät återkoppling. Han har extra anpassningar. NNs utveckling är positiv och han har kommit långt. Han har kvarvarande behov av stöttning vid igångsättning, avslut och fokusbyte, vilket han får i undervisningssituationerna av pedagogerna. I den positiva utvecklingen noteras att NN ställer frågor när han behöver klargöranden eller bekräftelse på att instruktionen är rätt uppfattad/uppgiften rätt utförd. NN är motiverad till skolarbete och vill få möjlighet till större eget ansvar. Han är medveten om sina behov och öppen för stöttning vad gäller struktur och planering. NN har behov av stöttning i matematik och NO-ämnen. För att få betyg bör de områden han har svårt för kartläggas och tränas på. Kartläggning av matematiksvårigheterna pågår med syfte att utarbeta en individuell plan. I årskurs 8 fick NN betyg i samtliga ämnen. Han har dock inte godkänt betyg i ämnet kemi.

Åtgärdsprogrammet

Av åtgärdsprogrammet framgår bl.a. följande.

Följande åtgärder har bedömts nödvändiga för att tillgodose NNs behov av särskilt stöd.

  • Mentor säkerställer att alla pedagoger känner till de extra anpassningar som ska göras.
  • Specialpedagog avsätter tid för genomgång av lär- och planeringsverktyg. Fortlöpande avstämning med resurslärare.
  • Specialpedagog handleder pedagogerna löpande.
  • Lärarresurs och speciallärare i matematik har avsatt tid för att stötta NN under eftermiddagslektioner enligt schema i ämnena matematik, tyska, NO, svenska, engelska och SO.
  • Stöttning av specialpedagog vid skoldagens start. Uppdatering av planering görs med lärarresurs vid skoldagens slut.
  • Mentor gör avstämning med NN av studiesituation och studieresultat samt har tät kontakt med lärarresurs och vårdnadshavare.

Överklagandet

Vårdnadshavarna har i huvudsak anfört följande. Åtgärdsprogrammet överklagas i sin helhet. Behovsanalys och åtgärder stämmer inte överens med varandra. Dokumentation av de extra anpassningar som hänvisas till är inte bifogade. Det anges inte vem som ansvarar för vad. De vill att NN får tillbaka den assistent han haft det senaste 1,5 året och som inte längre fick arbeta kvar med honom efter årskurs 8. Han behöver assistentens stöd. Det skolan nu erbjuder enligt åtgärdsprogram är för lite. Utifrån skolans behovsanalys är NN i behov av stöttning under hela skoldagen.

Rektorns yttrande

Rektorn har uppgett i huvudsak följande. NNs behov som framgår av den pedagogiska kartläggningen möts av åtgärdsprogrammet. I det nya åtgärdsprogrammet har det specificerats vem som gör vad och när.

Vårdnadshavarna har lämnat synpunkter på rektorns yttrande och bl.a. anfört följande. Sedan NNs assistent fick gå utan förklaring från sitt uppdrag i juni 2016 har de bestritt åtgärdsprogrammet. Från att ha haft en assistent på heltid har rektorn beviljat stöd sex lektioner i veckan av tre olika personer. Detta stöd har vid upprepade tillfällen av oklar anledning fallit bort.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.

Av 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd.

Överklagandenämndens bedömning

Beslutet om åtgärdsprogram den 14 september 2016

Överklagandenämnden konstaterar att beslutet om åtgärdsprogram den 14 september 2016 upphört att gälla i och med åtgärdsprogrammet den 7 oktober 2016. Det finns därför inte skäl att pröva överklagandet vad gäller det beslutet. Ärendet ska avskrivas i denna del. Överklagandenämnden prövar således endast det överklagade åtgärdsprogrammet från den 7 oktober 2016.

Ramen för Överklagandenämndens prövning

Överklagandenämnden kan vid en prövning av ett åtgärdsprogram antingen fastställa eller upphäva det överklagande beslutet (28 kap. 16 § andra stycket skollagen). Överklagandenämnden kan således inte besluta att en viss åtgärd, t.ex. assistent på heltid, ska sättas in.

Nämnden prövar bl.a. om utredningen inför upprättandet av programmet kan anses vara tillräcklig för att bedöma elevens behov av särskilt stöd, om eleven genom det särskilda stödet kan förväntas nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås, om åtgärderna som anges är konkreta och utvärderingsbara och om lagens krav i övrigt på vad åtgärdsprogrammet ska innehålla är uppfyllda.

Vårdnadshavarnas medverkan

Vårdnadshavarna har anfört att pedagogisk kartläggning inte är redovisad eller överlämnad samt att de inte getts möjlighet att medverka vid utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Enligt rektorn har den pedagogiska kartläggningen lästs upp för vårdnadshavarna och skolan har tillsammans med vårdnadshavarna skrivit åtgärder i åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammet har rektorn kryssat i att vårdnadshavarna har medverkat i utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Rektorn och vårdnadshavarna är således oense om huruvida och på vilket sätt medverkan har skett.

Överklagandenämnden vill peka på vikten av att det finns en väl fungerande dialog mellan skolan och vårdnadshavarna. Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Innebörden av att vårdnadshavarna ska ges möjlighet att medverka inför upprättandet av ett åtgärdsprogram är enligt Överklagandenämndens praxis att de har rätt att få insyn i utredningen och att de ska ha möjlighet att få framföra sina synpunkter (se exempelvis Överklagandenämndens beslut den 8 oktober 2015, dnr 2015:296). Överklagandenämnden finner utifrån vad som framgått av handlingarna i denna del att NNs vårdnadshavare får anses ha haft möjlighet att medverka inför upprättandet av åtgärdsprogrammet.

Utredningen

Det huvudsakliga syftet med en utredning enligt 3 kap. 8 § skollagen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Att ett åtgärdsprogram föregås en ordentlig utredning är av yttersta vikt för att tillräckliga och adekvata särskilda stödåtgärder ska kunna ges. Omfattningen av en utredning beror på det enskilda fallet. En utredning bör bestå av två delar; en del där elevens skolsituation kartläggs och eventuella utlåtanden inhämtas och en del med en bedömning, utifrån den kartläggande delen, av vilken typ av särskilt stöd eleven har behov av och ungefär i vilken omfattning. I den kartläggande delen krävs som regel även en analys av de tänkbara orsakerna till elevens svårigheter (jfr. bl.a. Överklagandenämndens beslut den 16 januari 2014 med dnr 2013:468, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram s.27 ff, samt SKOLFS 2014:40). 

Enligt handlingarna hade NN läsåret 2015/16 bl.a. assistent under lektionerna och viss tid med specialpedagog. I det nu överklagade åtgärdsprogrammet framgår att NN inte längre har någon assistent och att han endast vid ett visst antal lektioner i veckan får stöd av lärarresurs och speciallärare i matematik. Det innebär att stödåtgärderna för NN har minskat jämfört med tidigare åtgärdsprogram. Fråga uppkommer således om NNs behov av särskilt stöd tillgodoses med det förändrade stödet.

På samma sätt som upprättandet av ett åtgärdsprogram ska föregås av en pedagogisk utredning, så ska det finnas en utredning till grund för att, genom ett nytt åtgärdsprogram, visa att behovet av särskilt stöd kan tillgodoses med det nya stödet (se t.ex. Överklagandenämndens beslut den 22 april 2013, dnr 2013:30, och beslut den 23 mars 2015, dnr 2014:505). Det är inte tillräckligt att konstatera att eleven uppnår kunskapskraven i samtliga ämnen förutom i kemi, utan skolan måste göra en bedömning av om eleven har fortsatt behov av särskilt stöd för att fortsätta uppnå kunskapskraven.

Enligt den pedagogiska kartläggningen är NNs utveckling positiv. Skolan noterar avseende den positiva utvecklingen att NN ställer frågor när han behöver klargöranden eller bekräftelse på att instruktionen är rätt uppfattad, eller att uppgiften är rätt utförd. Överklagandenämnden anser mot bakgrund härav att utredningen innehåller ett ställningstagande som förklarar varför NNs behov av stöd har förändrats. Detta skulle i och för sig kunna motivera en minskning av det särskilda stödet. Överklagandenämnden anser dock ändå att utredningen är bristfällig.

Enligt utredningen har NN behov av stöttning i ämnet matematik och NO-ämnena. Utredningen konstaterar att kartläggning av matematiksvårigheterna pågår. Vidare anges att NN i årskurs 8 fick godkänt betyg i samtliga ämnen förutom i ämnet kemi, samt att för att få betyg bör de områden NN har svårt för kartläggas.

Överklagandenämnden instämmer i att ytterligare kartläggning behövs. Avseende NO-ämnena finner nämnden att utredningen saknar en analys och bedömning av vilken typ av stöd NN har behov av och i vilken omfattning han behöver stödet. Överklagandenämnden kan därför inte ta ställning till om NNs behov av särskilt stöd tillgodoses med de åtgärder som anges i åtgärdsprogrammet.

På grund av den bristfälliga utredningen ska åtgärdsprogrammet upphävas och ärendet återförvisas till rektorn vid X-skolan för skyndsam kompletterande utredning och förnyad prövning.

Särskilda uttalanden

Av åtgärdsprogrammet framgår vem som är ansvarig för åtgärderna. Det framgår dock inte vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen (3 kap. 9 § skollagen), vilket utgör en brist.

Det är behovet av särskilt stöd och de särskilda stödåtgärder som skolan beslutar om för att eleven ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås som ska anges i åtgärdsprogrammet. Stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen bör däremot inte stå med i ett åtgärdsprogram. Det är dock av vikt att själva utredningen innehåller en bedömning av elevens hela skolsituation och en redogörelse för samtliga anpassningar, även sådana som görs inom den ordinarie undervisningen (jfr prop. 2013/14:160 s. 27 f.). Överklagandenämnden noterar att en del av åtgärderna som anges i åtgärdsprogrammet är extra anpassningar, t.ex. genomgång av lär- och planeringsverktyg. Vidare utgör inte handledning av pedagogerna och säkerställande av att pedagogerna känner till de extra anpassningarna särskilda stödåtgärder för NN.

På Överklagandenämndens vägnar

 

Niklas Schüllerqvist

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Gunilla Thole och Marie Johannesson, efter föredragning av juristen Christine Lundgren. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.