Till innehållet

Åtgärdsprogram för elev med hög frånvaro upphävdes eftersom utredningen var bristfällig, även om flera aktörer är inblandade är det alltid rektorn som ansvarar för att det görs en pedagogisk bedömning av elevens behov av stöd i skolsituationen


Beslut 2017-01-19 dnr 2016:591

ÖVERKLAGADE BESLUT

Beslut den 15 augusti och den 14 september 2016 om åtgärdsprogram

Beslut

Överklagandenämnden avskriver ärendet i den del det avser överklagat åtgärdsprogram den 15 augusti 2016.

Överklagandenämnden upphäver det överklagade åtgärdsprogrammet daterat den 14 september 2016 och återförvisar ärendet till rektorn vid X-skolan för skyndsam kompletterande utredning och ny prövning av behovet av särskilt stöd.

Besluten får inte överklagas.

Ärendet

Rektorn vid X-skolan beslutade den 15 augusti 2016 om åtgärdsprogram för NN som går i årskurs 8 vid X-skolan i Y kommun. Den 14 september 2016 fattade rektorn ett nytt (reviderat) beslut om åtgärdsprogram. Besluten har överklagats av vårdnadshavarna.

Skolans utredning m.m.

Av utredning från juni 2016 framgår bl.a. följande. NN når kunskapskraven i alla ämnen med god marginal. Han bedöms också kunna nå kunskapskraven i de två ämnena, idrott och matematik, som han ännu inte fått godkända betyg i. Anledningen till avsaknad av betyg i dessa två ämnen beror på hög frånvaro och inte kunskapssvårigheter. Insatser behöver sättas in för att successivt arbeta för en återgång till skolan. Detta skildras i konkreta handlingsplaner som utarbetats tillsammans med vårdnadshavare, skola, elevhälsa och BUP. Under vårterminen 2016 bestod all undervisning av en-till-en situationer med elev och pedagog första timmen. Därefter följde en timmes undervisning med en kvalificerad resurs­person. Elevens deltagande i helklass är ett långsiktigt mål. Under våren 2016 har de gått från att ha tjugo minuters undervisning per dag till två timmars en-till-en-undervisning per dag.

Av utredning från september 2016 framgår bl.a. följande. Skolans avsikt har hela tiden varit att försöka utreda och förstå orsaken till NNs frånvaro. Anpassad studiegång och enskilt stöd behövs för att hjälpa NN att återkomma till skolan. Det särskilda stödet ska skapa förutsättningar att utveckla trygghet till att gå i skolan. Ytterligare utredningar behövs i samverkan med BUP för att mer grundligt utreda de svårigheter och behov NN har.

I ärendet har även getts in logopedutlåtande daterat den 4 november 2013, Matris svenska år 7-9, mejlkorrespondens mellan skolan och vårdnadshavare samt handlingsplaner.

Åtgärdsprogrammet den 14 september 2016

Följande åtgärder har bedömts nödvändiga för att tillgodose NNs behov av särskilt stöd:

-        Anpassad skolgång tills vidare.

-        Anpassade, avgränsade och förtydligade arbetsuppgifter. Användande av digitala program. Individanpassad iPad. Förberedelse vad gäller träffarnas upplägg, innehåll, tid och ansvarig pedagog. Nätverksmöten. Handledning i arbetslaget av skolpsykolog och specialpedagog.

Beslut om anpassad studiegång den 22 februari 2016

Av handlingarna framgår att rektorn har fattat ett beslut om anpassad studiegång med giltighetstid från och med den 22 februari 2016 tills vidare. Som exempel på anpassningar anges i beslutet bl.a. en-till-en undervisning med pedagog, individuellt schema med anpassade tider och ämnen samt resursperson som är ett stöd under hela skoldagen.

Överklagandet

NNs vårdnadshavare har anfört i huvudsak följande. Åtgärdsprogrammet är inte underbyggt på en pedagogisk utredning. Trots att NN är underkänd i matematik saknas beskrivning hur kunskapsutvecklingen i matematik ska gå till. Likaså saknas åtgärd för hur NNs läs- och skrivutveckling, som även måste omfatta engelska och franska, ska åstadkommas. I logopedutredningen beskrivs NNs behov av återkommande enskild undervisning av speciallärare/special­pedagog. Betyget i svenska har hittills åstadkommits genom pys-paragrafen. Åtgärderna måste vara mer noggrant beskrivna och tydligt kopplade till målen. NN vill just nu att hans mamma ska vara med på lektionerna. Åtgärds­programmet saknar en plan för föräldrastöd på lektioner. Vidare saknas en plan för hur NN ska kunna komma tillbaka till skolan.

Skolans yttrande

Rektorn och specialpedagog har uppgett bl.a. följande. Skolan har inte delgivit föräldrarna den pedagogiska utredningen i skriftligt format eftersom det är skolans interna verktyg. Åtgärdsprogrammet har däremot tilldelats föräldrarna i skriftligt format för att de ska kunna komma med synpunkter. Föräldrarna har presenterats den pedagogiska utredningen muntligt under nätverksträffar. Skolan hyser ingen oro för att NN inte ska uppnå kunskapskraven. NN har inte kunskapsrelaterade svårigheter utan problematiken handlar om skolfrånvaro. I detta sammanhang är kopplingen till kunskapskraven irrelevant. Beskrivning av hur måluppfyllelse i ämnena matematik och idrott ska uppnås går att läsa i handlingsplaner, dvs. genom att främja skolnärvaro. Pys-paragrafen har inte använts vad gäller betyget i ämnet svenska. NN uppnår kunskapskraven.

Vårdnadshavarna har lämnat synpunkter på skolans yttrande och bl.a. anfört följande. Åtgärdsprogrammet har inte utarbetats i samverkan med elev och föräldrar. Skolan har inte gett dem tillfälle att diskutera innehållet eller meddelat hur och när de ska komma med synpunkter. De har aldrig fått ta del av den pedagogiska utredning som skolan skickat in i samband med överklagandet. Under höstterminen 2015 var NN i skolan fram till och med november. Han närvarade då alltså på matematiklektionerna och idrotten. Om undervisningen i dessa ämnen hade fungerat så borde han ha haft godkända betyg. I åtgärds­programmet ska veckoupplägget framgå och antalet lektioner per vecka samt i vilka ämnen undervisningen ska ske. De har aldrig delgetts beslut om anpassad studiegång.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.

Av 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd.

Överklagandenämndens bedömning

Ramen för Överklagandenämndens prövning

Överklagandenämnden konstaterar att rektorn den 14 september 2016 fattat ett nytt justerat beslut om åtgärdsprogram som ersatt det gamla. Detta innebär att det tidigare åtgärdsprogrammet från den 15 augusti 2016 inte längre gäller. Ärendet ska därför avskrivas i den del det avser åtgärdsprogrammet den 15 augusti 2016. Överklagandenämnden prövar således endast det överklagade åtgärdsprogrammet från den 14 september 2016.

Vårdnadshavarna har anfört att de aldrig har delgetts något beslut om anpassad studiegång. Det framgår inte heller av handlingarna att beslutet från februari 2016 om anpassad studiegång, som är gällande tills vidare, har överklagats. Däremot innehåller åtgärdsprogrammet från september 2016 åtgärden ”anpassad skolgång”, vilket innebär att åtgärden omfattas av Överklagandenämndens prövning.

Överklagandenämnden kan vid en prövning av ett åtgärdsprogram antingen fastställa eller upphäva det överklagande beslutet (28 kap. 16 § andra stycket skollagen). Nämnden kan inte stryka eller lägga till uppgifter i ett åtgärdsprogram. Nämnden kan således t.ex. inte besluta att en viss person ska få följa med NN in i lektionsrummet.

Vårdnadshavarnas medverkan

Vårdnadshavarna och skolan är oeniga om huruvida vårdnadshavarna har fått del av den pedagogiska utredningen muntligen och om de har fått komma med synpunkter på åtgärdsprogrammet. Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Innebörden av att vårdnadshavarna ska ges möjlighet att medverka inför upprättandet av ett åtgärdsprogram är enligt Överklagande­nämndens praxis att de har rätt att få insyn i utredningen och att de ska ha möjlighet att få framföra sina synpunkter (se exempelvis Överklagandenämndens beslut den 8 oktober 2015, dnr 2015:296). Överklagande­nämnden vill framhålla vikten av att det finns en väl fungerande dialog mellan skolan och vårdnadshavarna. Nämnden vill vidare påtala att det överlåts åt skolan att ha ett bestämmande inflytande över innehållet i åtgärdsprogrammet (jfr Överklagandenämndens beslut den 19 oktober 2012, dnr 2012:434).

 

Utredningen

Det huvudsakliga syftet med en utredning enligt 3 kap. 8 § skollagen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Att ett åtgärdsprogram föregås en ordentlig utredning är av yttersta vikt för att tillräckliga och adekvata särskilda stödåtgärder ska kunna ges. Omfattningen av en utredning beror på det enskilda fallet. En utredning bör bestå av två delar; en del där elevens skolsituation kartläggs och eventuella utlåtanden inhämtas och en del med en bedömning, utifrån den kartläggande delen, av vilken typ av särskilt stöd eleven har behov av och ungefär i vilken omfattning. I den kartläggande delen krävs som regel även en analys av de tänkbara orsakerna till elevens svårigheter (jfr. bl.a. Överklagandenämndens beslut den 16 januari 2014 med dnr 2013:468, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram s.27 ff, samt SKOLFS 2014:40). 

Den pedagogiska utredningen har konstaterat att ytterligare utredningar behövs i samverkan med BUP för att mer grundligt utreda de svårigheter och behov NN har. Överklagandenämnden instämmer i den bedömningen och konstaterar vidare, oavsett att utredning i samverkan med BUP saknas, att skolans utredning saknar en analys av NNs svårigheter. Överklagandenämnden anser därför att utredningen har sådana brister att det inte går att bedöma NNs behov av särskilt stöd och om de särskilda stödåtgärderna framstår som adekvata i förhållande till hans behov. Nämnden vill i samband härmed påtala att även om flera aktörer är inblandade är det dock alltid rektorn som ansvarar för att det görs en pedagogisk bedömning av elevens behov av stöd i skolsituationen (jfr Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram s. 28 f, samt SKOLFS 2014:40)

Det överklagade beslutet om åtgärdsprogram ska mot denna bakgrund upphävas och ärendet återförvisas till rektorn för X-skolan för skyndsam kompletterande utredning och förnyad prövning av frågan om anpassad studiegång.

Särskilda uttalanden

Skolan har en skyldighet att ge särskilt stöd till elever som behöver det för att nå upp till kunskapskraven. Skolan har anfört att NN når kunskapskraven i samtliga ämnen förutom i idrott och matematik, att han bedöms även kunna nå kunskapskraven i de två ämnena samt att anledningen till avsaknad av betyg i dessa två ämnen beror på hög frånvaro och inte inlärningssvårigheter. Nämnden anmärker härvid att en elev som når kunskapskraven ändå kan ha rätt till särskilt stöd. Skolans utredning bör då innefatta en bedömning av vilket eventuellt behov av stöd eleven har bl.a. för att fortsätta klara kunskapskraven (jfr Överklagande­nämndens beslut, dnr 2012:502).

Överklagandenämnden har i ett tidigare avgörande ansett att skolan även, i vissa fall, har en skyldighet att ge särskilt stöd till elever med andra svårigheter i sin skolsituation. Med andra svårigheter avses sådana situationer där en elev kan behöva särskilt stöd även om det just då inte finns anledning att befara att eleven inte ska nå de kunskapskrav som minst ska nås (se prop. 2009/2010:165 s. 664). Andra svårig­heter kan exempelvis vara hög frånvaro, funktionsnedsättning eller sociala svårigheter som på längre sikt kan påverka elevens möjligheter att nå kunskaps­kraven.

I åtgärdsprogrammet den 14 september 2016 utgör den enda särskilda stödåtgärden ”anpassad skolgång”. Av beslutet från februari 2016 om anpassad studiegång framgår dock att NN som särskilda stödåtgärder även har en resursperson och enskild undervisning. Överklagandenämnden konstaterar att samtliga särskilda stödåtgärder som ges en elev ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

Vidare anmärker Överklagandenämnden avseende åtgärden anpassad skolgång att det inte av den pedagogiska utredningen eller åtgärdsprogrammet framgår i vilka ämnen eller i vilken omfattning studiegången anpassas.

Överklagandenämnden vill avslutningsvis poängtera vikten av att skolan fortsätter att följa upp NNs eventuella frånvaro. Ledning för skolans arbete med att åtgärda frånvaro i skolan kan hämtas från Skolverkets allmänna råd ”Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan”. Överklagande­nämnden vill särskilt framhålla att det är kommunens ansvar att vidta de åtgärder som krävs för att eleven ska fullgöra sin skolgång (7 kap. 3 och 22 §§ skollagen).

På Överklagandenämndens vägnar

 

Magnus Åhammar

Beslutet har fattats av Magnus Åhammar, vice ordförande i nämnden, samt Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Gunilla Thole, Marie Johannesson och Lars Werner efter föredragning av juristen Christine Lundgren. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.