Till innehållet

Överklagandenämnden betonar skolans ansvar enligt 3 kap. 3 § skollagen för elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla kunskapskraven ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.


Beslut 2018-01-18 dnr 2017:601

Beslut

Yrkandet om sekretess för utredningen besvaras på så sätt att Överklagandenämnden sekretessmarkerar de handlingar som innehåller känsliga uppgifter.

Överklagandenämnden avslår överklagandet och fastställer åtgärdsprogrammet.
Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Det överklagade beslutet
Rektorn vid X-skolan i Y kommun beslutade den 15 augusti 2017 om åtgärdsprogram för NN som går i årskurs 1. 

Överklagandet
NN har överklagat beslutet genom sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. Beslutet om åtgärdsprogram saknar underlag. Det saknas kartläggning, bedömning och analys. Det ska i underlaget redogöras för hur man arbetar med att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. De önskar en handlingsplan för skoltid. 

Behovet av särskilt stöd är otydligt beskrivet. Man utgår från NN motoriska utmaningar men utelämnar den pedagogiska biten. Åtgärdsprogrammets innebörd behöver förtydligas och det behövs dokumentation av bl.a. vilket stöd som ska ges, hur och av vem. Den special-pedagogiska bedömningen är bristfällig, man har inte kartlagt, utrett eller analyserat behov, metoder i lärandemiljön eller vilka förhållanden som råder som påverkar NN skolsituation. Den pedagogiska utvärderingen är bristfällig och utelämnar det faktum att NN hade en resurs på heltid hela året i förskoleklass samt på fritids, vilket var en förutsättning för NN att klara förskoleklass. Resursen fick inte medverka i utvärderingen. Utvärderingen innehåller felaktigheter.

Det saknas åtgärdsprogram för fritids. Beslut om åtgärdsprogram för både skola och fritids meddelades muntligt på möte den 21 juni 2017. Den handlingsplan som finns är bristfällig. De har inte erbjudits att medverka vid upprättandet av åtgärdsprogrammet. Det framgår inte vem som ansvarar för uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet. De önskar att utredningen beläggs med sekretess.

Överklagandenämnden har även tagit del av Kommentarer till Pedagogisk utvärdering från den 12 oktober 2017, Anteckningar från Planeringsmöte inför ett arbete med att upprätta en handlingsplan med extra anpassningar från den 25 juli 2017, Handlingsplan med extra anpassningar, Förslag på handlingsplan från habiliteringen, Reviderad handlingsplan gällande fr.o.m. 11 oktober 2017, Förtydligande till överklagan, Komplettering till överklagan, Åtgärdsprogram med utvärdering, dokument benämnt Mejlkonversation pedagogisk utvärdering samt utredning den 7 december 2015, intyg den 15 februari, den 17 februari och den 1 mars 2017 samt allmän information från sjukgymnast ingivna av vårdnadshavarna.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.
Av 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Överklagandenämndens bedömning

Ramen för Överklagandenämndens prövning
Överklagandenämnden kan vid en prövning av ett överklagat åtgärdsprogram antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet (28 kap. 16 § andra stycket skollagen). Nämnden prövar bl.a. om utredningen inför upprättandet av åtgärdsprogrammet kan anses vara tillräcklig för att bedöma elevens behov av särskilt stöd, om eleven genom det särskilda stödet kan förväntas nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås, om åtgärderna som anges är konkreta och utvärderingsbara och om lagens krav i övrigt på vad åtgärdsprogrammet ska innehålla är uppfyllda. Nämnden kan inte sätta ett annat beslut i det överklagade beslutets ställe, stryka eller lägga till uppgifter i ett åtgärdsprogram. Nämnden kan inte besluta om att skolan ska skriva en ny handlingsplan. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning (28 kap. 16 § andra stycket skollagen).

Yrkandet om sekretess
Av 23 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) framgår bl.a. att sekretess gäller hos Skolväsendets överklagandenämnd i ärenden som uppkommit där till följd av överklagande av beslut, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ett ärende. Överklagandenämnden har således en skyldighet att göra en sekretessprövning vid varje tillfälle någon begär uppgifter eller handlingar i ett ärende. Det saknas bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen eller andra föreskrifter som ger Överklagandenämnden möjligheter att belägga uppgifter eller allmänna handlingar i ett ärende med sekretess innan någon begär att ta del av dem. Vårdnadshavarnas yrkande om sekretess för utredningen ska därför besvaras på så sätt att de handlingar som innehåller känsliga uppgifter sekretessmarkeras och att en sekretessprövning görs för det fall någon begär att få ut handlingar.

Vårdnadshavarnas medverkan
I ”Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd” daterad den 23 maj 2017 anges att vårdnadshavarna inte medverkat i utredningen. Det framgår dock av uppgifter i ärendet att vårdnadshavarna fått del av den pedagogiska utvärdering som gjorts i juni 2017 och att de lämnat synpunkter på denna, samt att de deltagit i möten med skolan gällande stöd till NN den 21 juni och den 25 juli 2017.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Innebörden av att vårdnads¬havarna ska ges möjlighet att delta vid upprättandet är, enligt Överklagandenämndens praxis, att de inför upprättandet av ett åtgärdsprogram har rätt att få insyn i utredningen och att de ska ha möjlighet att få framföra sina synpunkter.

Utifrån vad som framkommer av handlingarna i ärendet finner Överklagande¬nämnden att vårdnadshavarna har getts möjlighet att delta inför upprättandet av åtgärdsprogrammet på det sätt som krävs.

Utredningen i ärendet
Det huvudsakliga syftet med en utredning enligt 3 kap. 8 § skollagen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Att ett åtgärdsprogram föregås av en ordentlig utredning är av yttersta vikt för att tillräckliga och adekvata särskilda stödåtgärder ska kunna ges. Omfattningen av en utredning beror på det enskilda fallet. En utredning bör bestå av två delar; en del där elevens skolsituation kartläggs och eventuella utlåtanden inhämtas och en del med en bedömning, utifrån den kartläggande delen, av vilken typ av särskilt stöd eleven har behov av och ungefär i vilken omfattning. I den kartläggande delen krävs som regel även en analys av de tänkbara orsakerna till elevens svårigheter (jfr bl.a. Överklagandenämndens beslut den 16 januari 2014 med dnr 2013:468 och Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram s. 27 ff.).

Skolans utredning är förhållandevis kortfattad. Dokumentet ”Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd” innehåller en kartläggande del där man med hjälp av Skolverkets bedömningsstöd utrett NN förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen i årskurs 1. Dokumentet benämnt ”Pedagogisk utvärdering” innehåller en redogörelse för vardagssituationer, social situation och kunskapsutveckling. Vad gäller NN kunskapsutveckling anges att speciallärare bedömt kunskapsutvecklingen normal samt att NN inte behöver mer förberedelse och stöd än övriga elever i klassen vid genomgångar och instruktioner. Av protokoll från elevhälsomöte den 21 juni 2017 framgår att NN under kommande läsår i årskurs 1 bedöms ha behov av stöd under skoltid samt vissa moment under fritidstid. En person kommer att finnas som resursstöd för NN under skoltid (ca 5 timmar/dag). Under fritidstid kommer två personal ha ansvaret för att tillse att NN får det stöd han behöver vid de moment som anges i handlingsplanen.

Den pedagogiska bedömningen är att NN har behov av särskilt stöd i form av åtgärder som kan kompensera för hans funktionsnedsättning. Vad gäller hans kunskapsinhämtning utarbetas inget åtgärdsprogram.

Överklagandenämnden finner att utredningen är knapphändig, särskilt vad gäller vilket stödbehov NN har på fritids. Det framgår dock att det för närvarande inte finns någon oro för att NN inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Mot denna bakgrund får utredningen anses vara tillräcklig för att bedöma NN behov av särskilt stöd.

Åtgärdsprogrammet
Av åtgärdsprogrammet framgår bl.a. följande. NN har svårigheter beträffande de visiospatiala färdigheterna. Han behöver stöd i skolarbete beträffande finmotorik och grovmotorik. Han behöver vila ibland. Han behöver stöd i hur han sitter, vilket arbetsmaterial han använder samt sortera bland arbetsuppgifter. Han behöver till viss del fysiskt stöd vid toalettbesök och större stöd vid av- och påklädning. Han behöver stöd i matsalssituationer och vid utflykter samt vid större fysiska ansträngningar.

De åtgärder som skolenheten bedömer som nödvändiga för att tillgodose NN behov av särskilt stöd är resursperson under skoldagen så att arbetet underlättas för att säkerställa att han når kunskapskraven. Resursstödet stöttar vid behov NN så att han kan vara delaktig och inkluderad i alla aktiviteter, och att han får möjlighet att vila vid behov.
Av åtgärdsprogrammet framgår också att NN har en handlingsplan med anpassningar för fritidstid.

Överklagandenämnden finner att det inte framgått annat än att den beslutade åtgärden är adekvat och att NN genom det särskilda stödet kan förväntas nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås. Åtgärden är vidare konkret såtillvida att det framgår i vilken omfattning NN ska ha resursperson och vilket stöd denne ska ge.

Av åtgärdsprogrammet framgår inte när åtgärdsprogrammet ska följas upp eller vem som ansvarar för uppföljningen och utvärderingen av åtgärdsprogrammet, något som enligt skollagen ska framgå. Detta utgör en formell brist. Överklagandenämnden finner dock inte skäl att upphäva åtgärdsprogrammet på denna grund.

Slutsats
Överklagandenämnden finner att det inte framkommit skäl att upphäva åtgärdsprogrammet. Överklagandet ska därmed avslås.

Överklagandenämnden vill poängtera vikten av att såväl regelbundna uppföljningar som utvärderingar genomförs. Om skolan finner att beslutade åtgärder inte medför önskvärt resultat, eller om det kan befaras att NN stödbehov på fritids inte kan tillgodoses med extra anpassningar, kan skolan behöva göra en kompletterande utredning och besluta om nya åtgärder och/eller förändrad omfattning av åtgärderna.

Överklagandenämnden vill också betona att skolan har ett ansvar enligt 3 kap. 3 § skollagen att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.

På Överklagandenämndens vägnar

Magnus Åhammar

Beslutet har fattats av Magnus Åhammar, vice ordförande i nämnden, samt Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååth och Elisabeth Fernell efter föredragning av juristen Johanna Jadstrand. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.