Till innehållet

Åtgärdsprogram upphävdes då det, utifrån den över två och ett halvt år gamla utredningen inte gick att ta ställning till elevens stödbehov, även erinran om att ekonomiska skäl inte är en godtagbar anledning att minska omfattningen av särskilt stöd


Beslut 2015-12-21 dnr 2015:466

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 23 september 2015 om åtgärdsprogram för NNs vid X-skolan i Y kommun

 

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade åtgärdsprogrammet och återförvisar ärendet till rektorn vid X-skolan för skyndsam kompletterande utredning och ny prövning.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Rektorn vid X-skolan beslutade den 23 september 2015 om åtgärdsprogram för NNs som går i årskurs 3.

Utredningen i ärendet

Utredningen i ärendet består av en pedagogisk utredning upprättad i februari 2013 samt anteckningar i de efterföljande åtgärdsprogrammen. Vidare finns i ärendet en ansökan om insatser, medel eller placering som rektorn gjort till huvudmannen samt utbildningsnämndens beslut.

Åtgärdsprogrammet

Av åtgärdsprogrammet framgår bl.a. följande.

Behov/åtgärder:

Förebygga och därmed hindra konflikter och om det blir konflikt kunna reda ut den med hjälp av vuxen.

-        Extra uppmärksamhet i klassrummet under lektionstid,

-        en fritidspersonal har ansvar för att ha NN under uppsikt under raster och fritidstid,

-        berömma NN för det hen klarar och de bra saker hen gör.

Komma igång med eget arbete efter individuella instruktioner.

-        Genom samtal med NN komma överens om vad som ska göras. Ge NN lite tid att själv träna på att ta ansvar för sitt skolarbete. Därefter påminnelse om vad som ska göras. Kontinuerlig stöttning.

Öka sin läsförmåga.

-        Specialpedagoger A och B ska tillsammans hitta strategier för att hitta bra tillfällen att lästräna tillsammans med NN. B har extra resurstid i klassen och A kommer att vara med vissa lektioner i svenska,

-        skriva kortare texter med gemener till bilder eller genomarbetade tankekartor.

Överklagandet

NNs vårdnadshavare har överklagat beslutet och bl.a. anfört bl.a. följande. En ansökan om tilläggsbelopp lämnades inför ht 15 in till centrala elevhälsan. I den beskrivs NNs situation. På grund av denna fanns under VT 15 en extra resursperson i klassen. På många sätt var VT 15 en bra termin, även om NN oftast inte aktivt deltog i lektionerna. Efter att Centrala elevhälsan avslagit skolans ansökan om tilläggsbelopp har stödet för klassen och NN minskat.

Vårdnadshavarna har vid upprepade tillfällen samtalat med skolledningen om vikten av att NN får det stöd som hen behöver. Detta för att hen ska klara sin egen skolgång, men även för att kunna garantera övriga personers och NNs säkerhet. Istället har skolledningen valt att ta bort den resursperson som fanns i klassen och presenterat andra lösningar som visat sig vara delvis tomma ord. Detta har resulterat i att NN avvikit från skolområdet utan att någon personal uppmärksammat detta, vägrat delta i undervisning och i affekt slagit elever och skadat lärare.

Vårdnadshavarna begär att beslutet att inte ge NN det stöd hen behöver i form av resurspersonal som finns under hela hens skol- och fritidstid rivs upp och att NN och övriga klassen får sådan resurspersonal. Det är av högsta vikt att resurspersonen innehar tillräcklig kompetens och att det är en och samma person, då förtroende byggs upp över tid.

Skäl

Gällande bestämmelser m.m.

Av 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska hen eller hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Överklagandenämndens bedömning

Det huvudsakliga syftet med en utredning enligt 3 kap. 8 § skollagen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Att ett åtgärdsprogram föregås en ordentlig utredning är av yttersta vikt för att tillräckliga och adekvata särskilda stödåtgärder ska kunna ges. Omfattningen av en utredning beror på det enskilda fallet. En utredning bör bestå av två delar; en del där elevens skolsituation kartläggs och eventuella utlåtanden inhämtas och en del med en bedömning, utifrån den kartläggande delen, av vilken typ av särskilt stöd eleven har behov av och ungefär i vilken omfattning. I den kartläggande delen krävs som regel även en analys av de tänkbara orsakerna till elevens svårigheter. (Jfr bl.a. Överklagandenämndens beslut den 16 januari 2014, dnr 2013:468 och Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, SKOLFS 2014:40, s.27 ff.).

Överklagandenämnden finner att utredningen i ärendet är bristfällig. Överklagandenämnden noterar att det i åtgärdsprogrammet också anges att en ny pedagogisk utredning ska göras.

Den pedagogiska utredning som återfinns i ärendet är slutförd i februari 2013 då NN gick i förskoleklass. Det går inte att utifrån denna utredning dra några slutsatser om hur NN ligger till i förhållande till kunskapsmålen i årskurs tre eller om det vid nuvarande förhållanden föreligger risk för att hen kan komma att inte nå upp till målen. I de utvärderingar av åtgärdsprogrammen som genomförts sedan dess finns det endast knapphändig information om NNs skolsituation. Det går inte att utifrån utredningen i ärendet ta ställning till det stödbehov NN har för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det överklagade beslutet ska därför upphävas och ärendet återförvisas till rektorn vid X-skolan för skyndsam kompletterande utredning och förnyad prövning.

Särskilt uttalande

Vårdnadshavarna har uppgett att det tidigare fanns en resursperson i klassen och att denna nu har tagits bort. Det framgår vidare av bilagor till åtgärdsprogrammet att rektorn har gjort en ansökan om tilläggsbelopp för NN men att denna ansökan har avslagits.

Överklagandenämnden vill i sammanhenget erinra om att det 2014 har införts nya bestämmelser i skollagen som förtydligar att kommunerna har ett ansvar att fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Även rektorns ansvar att fördela resurser inom sin enhet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov har förtydligats. (Se 2 kap 8a § skollagen och 2 kap. 10 § samma lag).

Se också Överklagandenämndens beslut den 29 november 2011, dnr 2011:215 där nämnden slår fast att ekonomiska skäl inte är en godtagbar anledning att minska omfattningen av särskilt stöd.

På Överklagandenämndens vägnar,

Barbro Molander                  Nisse Rosenlund Hedman

 

Beslutet har fattats av Barbro Molander, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Görel Bråkenhielm, Einar Jakobsson och Gunilla Thole efter föredragning av juristen Nisse Rosenlund Hedman. I ärendets slutliga hendläggning har kanslichefen Anna-Karin Lundgren deltagit.