Till innehållet

Då stödbehovet är oförändrat har det inte funnits skäl att minska omfattningen av stödet.


Beslut 2011-11-29 dnr 2011:215

Rektor NN beslutade den 5 september 2011 om ett åtgärdsprogram för AA. Vårdnadshavarna har överklagat det beslutet, samt ett kommunalt beslut om resursfördelning till Hortlax rektorsområde, s.k. riktat stöd.

Beslut

Överklagandenämnden avvisar överklagandet såvitt avser Piteå kommunens beslut om riktat stöd. Nämnden upphäver beslutet om åtgärdsprogram och återförvisar ärendet till rektor vid aktuell skola i Piteå kommun för ny prövning senast den 9 december 2011.

Beslutet får inte överklagas.

Skäl

Gällande bestämmelser

Enligt 3 kap. 9 § skollagen (2010:800) ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt eller i form av anpassad studiegång får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas.

Ärendet

Av handlingarna framgår att det upprättades ett åtgärdsprogram den 5 september 2011. Vidare framgår det att kommunen har minskat de ekonomiska resurserna i s.k. riktat stöd för eleven AA från vårterminen till höstterminen 2011.

I ärendet finns bl.a. en social, en psykologisk och en pedagogisk utredning av vilka bl.a. följande framgår. När AA var ett år fick han en allvarlig sjukdom och under 2,5 år fick han genomgå behandlingar och vistades mycket på sjukhus. Familjen var tvungen att leva delvis isolerad på grund av infektionsrisken. När AA var 3,5 år började han på förskola, men hade hög frånvaro. Psykologutredningen visar att AA är en normalbegåvad pojke med mycket ojämn begåvningsprofil. Han har kort uthållighet och koncentrationsförmåga när han inte är motiverad och kan ibland uppleva aktiviteterna som för svåra, ointressanta eller abstrakta. Han behöver individuellt stöd, uppmuntran och förståelse för sin speciella uppväxt. Han är skör och känslig och behöver i nuläget framför allt stöd i kamratkontakter. Utredningen föreslår även en resurs i form av en fritidspedagog.

Under vårterminen 2011 beviljade Piteå kommun, Hortlax rektorsområde, en riktad resurs för AAs behov av särskilt stöd. Inför utvärderingen av resursen fick rektor, lärare och vårdnadshavare gemensamt svara på frågor om resursen. Av svaret framgår bl.a. att den tidigare tilldelade extraresursen använts till att anställa en pedagog som fungerat som ett ”hjälpjag” för AA. Pedagogen har funnits till hands för att stödja AA med att förtydliga instruktioner, att komma igång med arbetsuppgifter, att stärka uthålligheten och för att förbereda honom inför avslutningar och övergångar inom verksamheten. Det har visat sig positivt för hans lärande att ha en extra resurs i närheten som han har kunnat vända sig till. Behovet av resursperson är oförändrat inför kommande läsår. AAs lärande går framåt i svenska och matematik, men han når inte upp till målen för årskurs 1.

Av det överklagade åtgärdsprogrammet framgår att AA har haft tillgång till en resurspedagog i sitt lärande och att resursfördelningen kan se olika ut från år till år, vilket är bakgrunden till beslutet om åtgärdsprogram. Som stöd för AA ska en resursperson finnas med i skolan på förmiddagar för att hjälpa honom i sitt lärande. AA ska träffa specialpedagog och satsa på en intensiv läsperiod under hösten för att ge honom en skjuts framåt. Vidare anges i programmet tre olika mål utifrån AAs behov, vilket sedan bryts ner i konkreta delmål och konkreta åtgärder. Vårdnadshavarna har varit med vid utformningen av åtgärdsprogrammet och det finns datum för uppföljning.

Av ett beslut från den 5 maj 2011 av Piteå kommun framgår att Hortlax rektorsområde tilldelats 37 500 kronor i riktat stöd till eleven AA.

AAs vårdnadshavare har i överklagandet anfört bl.a. följande. Under vårterminen 2011 hade AAresurslärare fyra timmar per dag. Under slutet av terminen meddelade läraren att resursen skulle minskas med 50 % p.g.a. minskade anslag. Föräldrar och pedagoger är helt överens om att AAs behov kvarstår, d.v.s. resurs med fyra timmar per dag. Detta framgår tydligt av den uppföljning av resursbehovet som skickades in under våren 2011. Vidare framhåller föräldrarna att personer som har haft AAs sjukdom ofta drabbas av påverkan på kognitiva funktioner som minne, uppfattningsförmåga och koncentrations-förmåga. De drabbas också ofta av väldig trötthet och orkeslöshet som är överväldigande.

Rektor NN har i yttrande över överklagandet uppgett att en kartläggning av AAs behov gjordes i samverkan med elevhälsan och hans vårdnadshavare under höstterminen 2010. Därefter har åtgärdsprogram upprättats. Resursen som för närvarande ges omfattar specialpedagogiskt stöd med 120 minuter i veckan och en resursperson till AA med 780 minuter i veckan.

Överklagandenämndens bedömning

En elevs rätt till särskilt stöd för att nå målen är centralt. Det är elevens behov av stöd som ska vara vägledande för besluten. För rektorn är därför varje beslut om en stödåtgärd något som måste föregås av noggranna pedagogiska överväganden, samtidigt som det också finns ekonomiska realiteter att beakta. Av den anledningen föreslår regeringen relativt detaljerade bestämmelser för den process som ska leda fram till beslut om särskilda stödåtgärder eller till ett beslut om att stöd inte ska sättas in. Syftet med att ställa krav på upprättandet av ett åtgärdsprogram är att det ska finnas ett dokument för planering och utvärdering av elevens utbildning, så att förutsättningar för elevens fortsatta lärande blir de bästa. För en elev i behov av särskild stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan lärare, annan personal, elevhälsa, eleven och eventuellt vårdnadshavare samt för uppföljning och utvärdering av åtgärderna. Arbetet med stödåtgärderna ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svårigheter och en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Programmet ska omfatta hela elevens skolsituation. Åtgärderna ska vara både kortsiktiga och långsiktiga. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det ska också framgå vem som är ansvarig för att stödinsatserna genomförs. Under utredningen ska vårdnadshavarna ges möjlighet att medverka och om det inte är obehövligt ska samråd ske med elevhälsan (proposition 2009/2010 s. 289 ff.).

Överklagandenämnden kan konstatera att AAs behov av stöd är ordentligt utrett och att det tillgodosetts genom en resursperson. I åtgärdsprogrammet finns hans behov nedbrutet i delmål och till detta knyts konkreta insatser för att hjälpa AA att nå målen. Vårdnadshavarna har varit med vid utformningen av åtgärdsprogrammet och det finns ett datum när uppföljning ska ske. Allt detta framstår som väl genomtänkt. Av handlingarna framkommer dock att resurspersonens omfattning har minskats jämfört med tidigare termin, och att AA nu har tolv timmar i resursperson i form av en fritidspedagog samt tre timmar undervisning med en specialpedagog per vecka. Enligt vårdnadshavarna har AA tidigare haft en resursperson 20 timmar i veckan. Rektor har uppgett att AAs behov inte har minskat, vilket inte heller vårdnadshavarna ansett. Inte heller i övrigt har det framkommit att hans stödbehov har minskat i omfattning. Det finns därför inte fog för att minska AAs stöd. Överklagandenämnden upphäver därför åtgärdsprogrammet och visar det åter till rektor för beslut om ett nytt åtgärdsprogram senast den 9 december 2011.

Vad gäller kommunens beslut om s.k. riktat stöd är det inte överklagbart till Överklagandenämnden. Överklagandet ska därför avvisas i den delen.


På Överklagandenämndens vägnar


Anders Heiborn

 Eva Hjulström
------------------
Beslutet har fattats av Anders Heiborn, ordförande i nämnden, Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson och Lars Werner efter föredragning av Eva Hjulström.