Till innehållet

Beslut om anpassad studiegång för elev med behov av detta upphävdes då skolan inte tagit ställning till hur många timmar per vecka eleven kan ges undervisning eller gjort någon avvägning av vilka ämnen eleven ska ges undervisning i.


Beslut 2018-02-18 dnr 2017:622

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet om anpassad studiegång och återförvisar ärendet till rektorn vid Y-skolan för förnyad prövning.
Beslutet får inte överklagas.

Ärende

X kommun beslutade den 28 augusti 2017 om anpassad studiegång för NN som går i årskurs 8. I beslutet anges att NN undervisas enskilt måndagar 14.30–15.00 i ämnet biologi och torsdagar 14.00 – 14.30 i ämnet matematik.
NN har överklagat beslutet om anpassad studiegång genom sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. De vill att NN ska ha undervisningstillfällen varje dag på eftermiddagen.

Rektorn har i yttrande till Överklagandenämnden bl.a. uppgett att NN under höstterminen 2016 och vårterminen 2017 hade anpassad studiegång och att han undervisades 30 minuter varje tillfälle. Detta skedde inledningsvis tre tillfällen per vecka och utökades efter en tid till fem tillfällen, då förlagt till morgonen. På önskemål från vårdnadshavarna har NN gått i skolan med anpassad studiegång på eftermiddagen. Skolan kan i dagsläget erbjuda undervisning inom ramen för ordinarie klassundervisning alternativt enskild undervisning förmiddagar.

NNs vårdnadshavare har lämnat synpunkter på rektorns yttrande och bl.a. anfört följande. Beslutet om anpassad studiegång bygger på skolans resursbrist, inte på NNs behov. Rektorn har sagt att det inledningsvis ska vara två undervisningstillfällen per vecka. Detta på grund av att man saknar lärare på skolan, inte för att det är NNs behov. NNär inte i form att ta in någon undervisning förrän efter lunch. De två tillfällen i veckan han varit i skolan har fungerat bra. Han har för närvarande förmåga att ha undervisning 1-2 pass på eftermiddagen fem dagar per vecka.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser m.m.
Av 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.

Av 3 kap. 9 § skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas.

Av 3 kap. 12 § skollagen framgår att om det särskilda stödet för en elev i grundskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut om särskilt stöd innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.

Överklagandenämndens bedömning

Ramen för Överklagandenämndens prövning
NN har genom sina vårdnadshavare överklagat ett beslut om anpassad studiegång. Det finns i ärendet uppgifter om beslut om åtgärdsprogram och om enskild undervisning. Dessa beslut har dock inte överklagats. Överklagandenämndens prövning omfattar därmed enbart beslutet om anpassad studiegång.

Utredningen i ärendet
Det huvudsakliga syftet med en utredning enligt 3 kap. 8 § skollagen är att fastställa om en elev har behov av särskilt stöd och i förekommande fall vilket behov av särskilt stöd eleven har. Att ett åtgärdsprogram föregås av en ordentlig utredning är av yttersta vikt för att tillräckliga och adekvata särskilda stödåtgärder ska kunna ges. Omfattningen av en utredning beror på det enskilda fallet. En utredning bör bestå av två delar; en del där elevens skolsituation kartläggs och eventuella utlåtanden inhämtas och en del med en bedömning, utifrån den kartläggande delen, av vilken typ av särskilt stöd eleven har behov av och ungefär i vilken omfattning. I den kartläggande delen krävs som regel även en analys av de tänkbara orsakerna till elevens svårigheter (jfr bl.a. Överklagandenämndens beslut den 16 januari 2014 med dnr 2013:468 och Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärds¬program s. 27 ff.).

Av utredningen i ärendet framgår bl.a. att undervisning på förmiddagen fungerar sämre eftersom NN behöver sova längre för att orka med aktiviteter som är kravfyllda.

Beslutet om anpassad studiegång
Överklagandenämnden finner att det är visat i ärendet at NN har behov av anpassad undervisning för att klara av skolgången. Det som återstår att pröva är i vilken utsträckning studiegången anpassas.

Anpassad studiegång är ett mycket ingripande beslut för den enskilde eleven. Avsaknaden av undervisning i vissa ämnen kan komma att innebära att eleven inte kan bli behörig till nationella program i gymnasieskolan. Det är därför att stor vikt att rektorn säkerställer att det finns behov av att undervisningens omfattning inte minskas mer än vad eleven har behov av. Det är också viktigt att, när behovet av anpassning är stort och eleven endast orkar med undervisning i liten omfattning, att skolan noga avväger vilka ämnen eleven ges undervisning.
I det aktuella ärendet framstår det inte som att anledningen till att NN endast ges undervisning tre gånger i veckan 30 minuter per tillfälle grundas i NNs behov. Av rektorns yttrande i ärendet framgår att skolan inte kan ge undervisning i enlighet med vårdnadshavarnas önskemål.

Det framgår inte av utredningen i ärendet att skolan tagit ställning till hur många timmar per vecka NN, utifrån hans behov, kan ges undervisning. Det framgår inte heller att någon avvägning skett när det gäller vilka ämnen NN ska ges undervisning i vid de tillfällen han är i skolan. Detta innebär att det överklagade beslutet om anpassad studiegång är behäftat med sådana brister att detta ska upphävas. Ärendet ska återförvisas till rektorn för Y-skolan för skyndsam kompletterande utredning och förnyat beslut.

På Överklagandenämndens vägnar
Niklas Schüllerqvist
Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt och Elisabeth Fernell efter föredragning av juristen Nisse Rosenlund Hedman. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren och ersättaren Lars Werner har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.