Till innehållet

Överklagandenämnden upphäver beslutet och förordnar om plats då det inte går att bedöma om urvalet skett på ett objektivt och sakligt sätt och kommunen inte visat att den önskade placeringen skulle innebära organisatoriska eller ekonomiska svårigheter


Beslut 2020-02-13 dnr 2019:1333

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 16 maj 2019 om skolplacering

Beslut

Överklagandenämnden upphäver det överklagade beslutet och förordnar att NN ska beredas plats vid X skolans grundsärskola.

Beslutet får inte överklagas.

Ärendet 

X kommunbeslutade den 16 maj 2019 att avslå NNs ansökan om placering i årskurs 4 vid X skolans grundsärskola införhöstterminen 2019. Som skäl för beslutet angavs att Områdeschef väst har bedömt att det skulle innebära betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter att ta emot NN på önskad skolenhet.

NN har, genom sina vårdnadshavare, överklagat beslutet. De har i huvudsak anfört följande. NN har erbjudits en plats på en tillfällig och nystartad skolenhet som planeras starta hösten 2019. En tillfällig lösning är det sämsta han kan utsättas för. Han behöver en långsiktig plan. Skolenheten som erbjudits dem är dessutom en lågstadieskola. NN ska börja mellanstadiet, så han skulle alltså bara ha fritids med mindre barn. X skolan är en F-9-skola.

X kommun har i yttrande till Överklagandenämnden i huvudsak anfört följande. Under läsåret 2018/2019 har elevantalet på X skolans grundsärskola ökat mer än förväntat. Skolenhetens lokaler är planerade för totalt ca 25 barn i årskurs 1-6. I dagsläget har skolenheten 45 barn placerade. För- och grundskolenämnden har gett förvaltningen uppdraget att från den 21 augusti 2019 starta en ny skolenhet för att säkerställa att elever som önskar central grundsärskola ska kunna erbjudas plats. Den nya enheten är en grundsärskola för elever i årskurs 1-6 och har idag 8 elever i årskurs 1-5. Skolenheten har en rektor och medarbetare med specialpedagogisk kompetens - inriktning utvecklingsstörning. Lokalerna är belägna i en skolbyggnad som även tidigare inrymt grundsärskola.

Områdeschef väst har bedömt att under läsåret 2019/2020 har X skolans grundsärskola 1-6 endast möjlighet att ta emot elever som har omfattande fysiska funktionsnedsättningar i kombination med grav utvecklingsstörning. Elever med utvecklingsstörning utan omfattande fysiska funktionhinder kommer under läsåret 2019/2020 att erbjudas plats vid den centrala grundsärskolan Y skola. NN har erbjudits plats vid Y skola, men vårdnadshavarna har tackat nej.

NNs vårdnadshavare har beretts tillfälle att yttra sig och har anfört i huvudsak följande. Kommunen har uppgett till Överklagandenämnden att det finns 45 barn placerade i X skolans grundsärskola 1-6. Till dem har kommunen sagt att det var 42 barn, och i en artikel i den lokala tidningen har områdeschefen sagt att det går 36 elever. Det borde finnas plats för ytterligare en elev om det går färre elever där nu.

Kommunen har angett att skolan bara tar emot elever som även har fysiska funk-tionsnedsättningar i samband med intellektuella. De ifrågasätter om kommuner får läsa journaler där det står exakt vilka nedsättningar eller diagnoser eleverna har och sedan ta beslut om vem som ska antas. De har aldrig gett något sådant medgivande. Har man rätt att gå i särskola spelar det ingen roll vilka nedsättningar man har utöver den intellektuella. Det kan inte innebära svårigheter att ta emot NN, då kommunen själva skriver att de kan ta emot vissa barn på skolan.

X kommun har, som svar på anmodan från Överklagandenämnden om vilka riktlinjer kommunen använder sig av vid placering i grundsärskola, anfört i huvudsak följande. Elever ansöker om mottagande i grundsärskolan till skolkontorets mottagandeteam som går igenom det underlag som skickats in tillsammans med ansökan och lämnar ett förslag på beslut till områdeschefen. Områdeschefen beslutar sedan i sin tur om eleven ska mottas i grundsärskola eller inte. Om eleven blir mottagen i grundsärskolan får denne behålla sin plats vid aktuell skola och vårdnadshavarna får aktivt söka en plats vid central grundsärskola. Plats beviljas vid någon av kommunens centrala grundsärskolor beroende på elevens funktions-nedsättning och ålder. Inför läsåret 2019/2020 öppnade X kommun en ny skolenhet för central grundsärskola för att säkerställa att alla elever som blivit mottagna i grundsärskolan skulle kunna erbjudas plats. Det innebar att kommunen inför läsåret hade två enheter med årskurs 1-6. Skriftliga riktlinjer för att avgöra placering mellan de två enheterna har inte tagits fram. Områdeschef väst har utifrån kännedom om elevernas funktionshinder, lokalernas beskaffenhet och gruppernas sammansättningar beslutat om elevernas placering. Detta har inte dokumenterats på annat sätt än genom det beslut som skickats hem till vårdnadshavarna.

NNs vårdnadshavare har yttrat sig på nytt och uppgett i huvudsak följande. Den tillfälliga lösningen var ett sätt för kommunen att i panik lösa skolplaceringarna för de barn som har rätt att gå i grundsärskola. Ingen information gick ut i förväg om att X skolan varit full eller att kommunen planerade att öppna en tillfällig enhet. Det har nu kommit ut att kommunen beslutat att lägga ner den tillfälliga skolan efter detta läsår. Det finns ingen information om var eleverna som blivit placerade i den skolan kommer att erbjudas plats.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Gällande bestämmelser

Av 11 kap. 24 § skollagen (2010:800) följer att hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundsärskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundsärskolan och inte fullgör sin skolgång på annat sätt. 

Av 11 kap. 29 § samma lag följer att en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundsärskola. Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet eller studiero. 

Av 28 kap. 12 § 6 skollagen följer att ett beslut av en kommun om skolplacering enligt 11 kap. 29 § andra stycket samma lag får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 580) till skollagen uttalas att ett beslut enligt detta stycke är av så ingripande karaktär för den enskilde att det ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Beslut enligt första stycket i samma paragraf överklagas däremot till allmän förvaltningsdomstol (laglighets-prövning, se 28 kap. 18 § första stycket skollagen).

Överklagandenämndens bedömning

Får Överklagandenämnden pröva överklagandet?

Den första fråga som Överklagandenämnden ska ta ställning till är om X kommuns beslut får prövas av Överklagandenämnden, dvs. om beslutet är ett beslut om placering som grundar sig på 11 kap. 29 § andra stycket skollagen. 

X kommun har anfört att NN inte kan tas emot på X skolans grundsärskola eftersom det skulle innebära betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter att ta emot honom på önskad skolenhet. X kommun har inte gjort gällande att någon annan elevs rätt till skolplacering nära hemmet (närhetsgarantin) har varit avgörande för att neka NN plats vid den önskade skolan. 

Mot denna bakgrund anser Överklagandenämnden att nämnden är behörig att pröva överklagandet (jfr Överklagandenämndens beslut den 16 juni 2016, dnr 2016:45). 

Har urvalet till skolenheten gått till på ett godtagbart sätt?

Överklagandenämnden har i ett tidigare ärende uttalat att, för det fall en kommun endast har en grundsärskoleenhet är kommunen skyldig att placera alla elever mottagna i grundsärskolan – som inte kan fullgöra sin skolgång som integrerad elev i grundskolan – som söker till den (Överklagandenämndens beslut den 29 november 2018, dnr 2018:1010). X kommun är dock i det gällande ärendet inte skyldig att placera NN i X skolans grundsärskola på denna grund, då kommunen har startat ytterligare en grundsärskoleenhet som innefattar den aktuella årskursen. Att skolenheten endast varit planerad att drivas under en begränsad tidsperiod påverkar inte denna bedömning.

Frågan är om X kommun haft fog för att neka NN plats vid skolan han önskat. Överklagandenämnden har därför att ta ställning till om kommunens urval vid fördelningen av platser vid skolenheten har gått till på ett godtagbart sätt. Ett grundläggande krav är att urvalet sker på ett objektivt, sakligt och icke-diskriminerande sätt (jfr Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2015 ref. 50). Några närmare bestämmelser om hur urvalet ska ske finns dock inte i skollagen. Detta innebär att kommunerna har ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas.

Överklagandenämnden har dock i tidigare ärenden uttalat att en grundläggande förutsättning för att skolvalet ska anses ha gått till på ett godtagbart sätt är att alla potentiella sökande kan ansöka på lika villkor och har en likvärdig tillgång till information om ansökningsförfarandet (se bl.a. Överklagandenämndens beslut den 12 april 2017, dnr 2017:101, och den 5 september 2019, dnr 2019:486).

X kommun har anfört att Områdeschef väst har gjort ett urval bland de sökande utifrån kännedom om elevernas funktionshinder, lokalernas beskaffenhet och gruppernas sammansättningar. Kommunen har inte haft några bestämda riktlinjer för hur denna prövning ska gå till.

X kommuns metod för urval till central grundsärskola framstår mot bakgrund av det ovan anförda som godtycklig. Nämnden bedömer att det med kommunens tillvägagångssätt inte går att bedöma om urvalet har skett på ett objektivt och sakligt sätt (jfr Överklagandenämndens beslut den 5 maj 2017, dnr 2017:168). Urvalet har dock under alla förhållanden gått tillväga på ett sätt som inte uppfyller grundläggande krav på rättssäkerhet och förutsebarhet.

Är den önskade skolenheten fullbelagd?

X kommun har gjort bedömningen att X skolans grundsärskola inför läsåret endast har möjlighet att ta emot elever som har omfattande fysiska funktionsnedsättningar i kombination med grav utvecklingsstörning. Detta kan inte innebära annat än att, för det fall NN hade haft en viss form av funktionsnedsättning hade kommunen berett en plats på skolan åt honom.

Av förarbetena till skollagen framgår att kommunen ska ha fortsatt frihet att organisera verksamheten på det sätt som bäst passar de lokala förutsättningarna. (Prop. 2009/10:165 s. 250). Innebörden av att kommunen har frihet att organisera sin verksamhet innebär bl.a. att den kan bestämma storleken på en skolenhet eller besluta om dess nedläggning. Kommunen kan dock inte undgå att tillämpa skollagens bestämmelser om skolplacering, vilket innebär att kommunen måste kunna visa att den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Utifrån den otydlighet som föreligger i ärendet avseende hur många elever som kan beredas plats på X skolan och hur fördelningen mellan de två skolenheterna skett, kan kommunen inte anses ha visat att den sökta skolenheten faktiskt har varit fullbelagd vid beslutstillfället.

X kommun har därmed inte visat att en placering av NN vid X skolans grundsärskola 1-6 skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Överklagandet ska därför bifallas och NN ska beredas plats vid den önskade skolenheten.

På Överklagandenämndens vägnar

Elin Carbell Brunner

Beslutet har fattats av Elin Carbell Brunner, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Daniel Wanhatalo, Einar Jakobsson, Greger Bååt, Elisabeth Fernell och Jonas Hedström efter föredragning av juristen Niklas Beijar Johansson. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.