Till innehållet

Överklagandenämnden bedömde sammantaget att det förelåg synnerliga skäl att ta emot eleven i grundsärskolan utan vårdnadshavarnas medgivande.


Beslut 2018-10-18 dnr 2018:1034

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.
Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

Bakgrund och det överklagade beslutet 
NN, som är hemmahörande i X kommun, har varit mottagen i kommunens grundsärskola sedan höstterminen 2016. NN har läsåren 2016/17 och 2017/18 gått kvar i grundskolan som integrerad elev. Kommunen fattade den 3 juli 2018 beslut om att integreringen i grundskolan skulle avbrytas för att tillgodose NNs behov av stödinsatser. Kommunen fattade även beslut om en ny placeringsskola, eftersom den aktuella skolformen, årskursen och undervisningsgruppen endast erbjöds på denna skola. Vårdnadshavarna drog därefter tillbaka sitt medgivande om mottagande i grundsärskolan. 

Kommunen beslutade den 20 augusti 2018 att NN alltjämt skulle vara mottagen i grundsärskolan. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak följande. Det föreligger synnerliga skäl för att NN även fortsättningsvis ska vara inskriven i grundsärskolan. NN har rätt att få bästa möjliga stöd och stimulans i sin kunskapsutveckling och möjlighet att utvecklas så långt som möjligt under sin skolgång. Han når endast upp till kunskapskraven i tre praktiska ämnen i grundsärskolans kursplan. Det är uppenbart att NN inte har förutsättningar att klara en utbildning i grundskolan, oavsett vilket stöd som skulle ges i den skolformen.

Överklagandet

NN har överklagat beslutet företrädd av sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. De vill inte att NN ska gå i grundsärskolan av två skäl. Dels vill de inte att NN ska behöva byta skola då han gått på samma skola och i samma klass under hela sin skoltid och är väl inkluderad i sin ordinarie klass. Dels bedömer de att allt har blivit sämre när NN läst efter grundsärskolans läroplan. Då grundsärskolan kan vara mer individanpassad har skolan inte lyckats sätta upp mål eller planer om vad, vem och när NN ska lära sig något. NN har inte fått de anpassningar som han är i behov av och målen för utbildningen är okända för dem och för NNs assistenter.

Den nya skolans skolgård är inte fysiskt tillgänglig för NN. Han kan inte nyttja hela skolgården eller skolans lokaler. Elevunderlaget på denna skola är inte heller till gagn för NN. Det finns en särskoleklass integrerad på NNs nuvarande skola. De ifrågasätter varför de stödåtgärder han kan få på den föreslagna skolan inte kan tillgodoses på den befintliga skolan.

Utredningen i ärendet
Överklagandenämnden har tagit del av i huvudsak följande:
- En pedagogisk kartläggning (daterad den 14 mars 2018)
- En psykologutredning (daterad den 10 maj 2016)
- En social utredning (daterad den 27 oktober 2015)
- En pedagogisk utredning (daterad den 17 november 2015)

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser mm

Enligt 7 kap. 5 § skollagen (2010:800) ska barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning tas emot i grundsärskolan. Frågan om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt skollagen. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.

I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 388) anges att för att ta emot ett barn i särskolan måste en bedömning göras om att barnet inte kan nå upp till grundskolans kunskapsmål på grund av utvecklingsstörning eller vad skollagen därmed jämställer. Detta ställningstagande förutsätter en helhetsbedömning av barnet. Den bör normalt grunda sig på tidigare kunskap som finns om barnet, hemmets och förskolans eller skolans iakttagelser av barnet, utvärdering av de stödåtgärder som prövats samt de nödvändiga utredningar en helhetsbedömning förutsätter.

Överklagandenämndens bedömning

Frågan om tillhörighet till grundsärskolans målgrupp

Den första frågan i ärendet är om NN tillhör målgruppen för grundsärskolan.

Ett första kriterium är att NN inte har möjlighet att nå upp till grundskolans kunskapskrav med det stöd han har rätt till i denna skolform. Av den pedagogiska utredningen som legat till grund för beslutet om mottagande framgår att skolan då gjorde stora anpassningar i NNs skolsituation och att han fick ett omfattande individuellt stöd. Trots detta bedömde skolan att NN inte hade förutsättningar att nå upp till kunskapskraven i något ämne i grundskolan och att avståndet till de jämnåriga eleverna hela tiden ökade. Det har inte framkommit att NNs förutsättningar att nå kunskapskraven i grundskolan har blivit större sedan hösten 2015. Överklagandenämnden bedömer att det därmed är visat att NN inte har förutsättningar att nå kunskapskraven i grundskolan.

För att en elev ska tas emot i grundsärskolan krävs också att det är på grund av en utvecklingsstörning som kunskapskraven inte bedöms kunna uppnås. NN har vid en psykolog-bedömning den 10 maj 2016 diagnosticerats med en lindrig utvecklingsstörning som låg på gränsen till måttlig. Trots att psykologutredningen är två år gammal bedömer Överklagandenämnden att diagnosen utvecklingsstörning inte är sådan att den tenderar att försvinna över tid. Det framgår inte att det finns någon annan förklaring till att NN inte bedöms nå upp till kunskapskraven i grundskolan.

Sammantaget bedömer därför Överklagandenämnden att NN tillhör grundsärskolans målgrupp.

Frågan om synnerliga skäl

Nästa fråga blir då om det förelegat synnerliga skäl för ett mottagande trots att vårdnadshavarna inte samtycker till ett mottagande i grundsärskolan.

I förarbeten (ovan anförd prop. s. 389 och 700) framgår bl.a. följande om bedömningen av synnerliga skäl för mottagande i grundsärskolan. Det införs en ventil som innebär att barnet kan placeras i grundsärskolan utan medgivande från barnets vårdnadshavare med hänsyn till barnets bästa om det finns synnerliga skäl för detta. Det kan förekomma att vårdnadshavares vilja uppenbart inte överensstämmer med barnets behov och förutsättningar utifrån den utredning som ska genomföras. I sådana fall ska hänsyn till barnets bästa vara styrande vid val av skolform. Att det ska krävas synnerliga skäl för en sådan placering innebär att ventilen bara ska användas i undantagsfall när det är uppenbart att eleven inte har förutsättningar att klara av en utbildning i grundskolan och hänsyn till barnets bästa inte är förenligt med föräldrarnas val av skolform för barnet. För att avgöra vad som i varje enskilt fall är barnets bästa krävs det att en bedömning görs av vilka konsekvenser ett mottagande i grundsärskolan får för det enskilda barnet. Barnets inställning ska så långt möjligt klarläggas och barnets åsikter tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Vid bedömningen utgår Överklagandenämnden framförallt från om skolgång enligt grundskolans kursplan står i rimlig överensstämmelse med barnets förut¬sättningar utifrån barnets bästa (jfr Överklagande¬nämndens beslut den 17 augusti 2012, dnr 2012:130).

Av utredningen i ärendet framgår att NN togs emot i grundsärskolan läsåret 2016/17 och att han sedan dess har varit integrerad i en grundskoleklass. Av en specialpedagogisk utredning från den 14 mars 2018 framgår att NN har extra stöd i form av speciallärarinsatser och att han har vissa delar av sina lektioner i ett grupprum. NN trivs i skolan och är nöjd med sina lärare. Skolan har vidtagit åtgärder för att utveckla NNs tal och han har gått framåt i sin talutveckling. NN arbetar med grundläggande läsinlärning och talområdet 0 - 5. Det är troligt att NN inte når kunskapsmålen för SO och NO. NN skulle behöva mer riktad undervisning och stöd under hela sin skoldag och är i behov av ett mindre sammanhang där han får en pedagogik som är anpassad efter hans behov. Rektorn och pedagogerna vid NNs nuvarande skola uppger att han inte förväntas nå upp till kunskapskraven i grundsärskolan i fler ämnen än bild, slöjd och musik. Skolan bedömer att skolan genom integrering inte kan ge det stöd i lärandet som NN är i behov av.

Överklagandenämnden bedömer sammantaget att det föreligger synnerliga skäl att ta emot NN i grundsärskolan. Att NN som integrerad elev inte bedöms uppnå fler än tre kunskapskrav enligt grundsärskolans kursplan talar för att en skolgång enligt grundskolans kursplan skulle vara förenad med mycket stora svårigheter för NN, oavsett vilken form av stödinsatser som sätts in för honom. Överklagandenämnden bedömer därför att NN har sådana svårigheter att det är uppenbart att han saknar förutsättningar att klara en utbildning i grundskolan. En utbildning i denna skolform står därför inte i rimlig överensstämmelse med NNs förutsättningar utifrån hans bästa.

Kommunen har således haft fog för sitt beslut och överklagandet ska därför avslås.

På Överklagandenämndens vägnar

Niklas Schüllerqvist
Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt och Elisabeth Fernell efter föredragning av juristen Helena Söderberg. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.