Till innehållet

Elevens behov av anpassade lokaler och läromiljö var av sådan karaktär att det innebar betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter för kommunen att tillgodose vårdnadshavarnas önskemål om skolplacering vid den önskade grundsärskolan


Beslut 2018-09-27 dnr 2018:484

ÖVERKLAGAT BESLUT

Beslut den 14 juni 2018 om skolplacering

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet. Beslutet får inte överklagas.

Ärendet

X kommun beslutade den 14 juni 2018 att avslå NNs ansökan om skolplacering vid X skolan. Beslutet motiverades med att den önskade placeringen medför betydande organisatoriska svårigheter för kommunen.
NN har överklagat beslutet företrädd av sina vårdnadshavare som i huvudsak anfört följande. De har sökt till X skolan eftersom de kan promenera dit. NN har blivit placerad vid Y grundsärskola. Han behöver åka taxi till denna skola, vilket kan bli problematiskt eftersom han har Z och kan få kramper. Han behöver en person som är med och håller uppsikt över honom, vilket de har förstått inte ska finnas.

X kommun har i yttranden anfört i huvudsak följande. Utifrån det material som har legat till grund för NNs ansökan om mottagande i grund¬särskolan har de funnit att NN är i behov av en lugn och anpassad miljö med ett eget rum för undervisning. Han behöver även plats för sina hjälpmedel och utrymme för att utföra sina aktiviteter. Utrymme för detta finns inte på den önskade skolan. X kommun organiserar sin grundsärskola utifrån de olika förutsättningar som eleverna har. NN har placerats på en skola som har förut¬sättningar att möta hans behov. NN erbjuds skolskjuts. De har fått informa¬tion om att NNs Z har avtagit. Den personal som arbetar på den skola där NN har placerats har kunskap om elever med hans svårigheter och lokalerna är anpassade utifrån detta.

På X skolan finns i nuläget 44 elever. Klassrummen är fyllda och det finns inte det utrymme NN är i behov av. De övriga eleverna kan inte ge NN det utrymme som han behöver. För att NNs behov ska tillgodoses skulle skolan behöva byggas ut och handikappanpassas ytterligare, vilket kommunen inte har förutsättningar att göra.

Skälen för beslutet

Gällande bestämmelser

Av 11 kap. 24 § skollagen (2010:800) följer att hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundsärskolan kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att gå i grundsärskolan och inte fullgör sin skolgång på annat sätt. 

Av 11 kap. 29 § samma lag följer att en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundsärskola. Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet eller studiero.

Enligt 28 kap. 12 § 6 samma lag får beslut om placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 11 kap. 29 § andra stycket överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.
I förarbetena till 11 kap. 29 § skollagen (prop. 2009/10:165 s. 756) framgår att bestämmelsen är huvudsakligen utformad på samma sätt som motsvarande bestämmelser för grundskolan (10 kap. 30 § skollagen) och att det i övrigt hänvisas till författningskommentaren till 10 kap. 30 § skollagen.

I förarbetena till 10 kap. 30 § skollagen (ovan anförd prop. s. 739 f.) framgår i huvudsak följande. Någon förändring av tillämpningen i förhållande till motsvarande del av 4 kap. 6 § tredje stycket i 1985 års skollag är inte avsedd. Enligt uttalande i den ovan nämnda propositionen kan bestämmelsen tillämpas om skolan inte har plats för alla som vill gå där (prop. 1992/93:230 s. 73). I praxis har denna bestämmelse även tillämpats för en elev med behov av omfattande stödinsatser som inte kan tillgodoses vid den skolenhet där eleven fullgör sin utbildning.

Överklagandenämndens bedömning

Frågan i ärendet är om det förelegat betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för X kommun att tillgodose vårdnadshavarnas önskemål om skol¬placering för NN vid X skolan. Det är X kommun som ska visa att så är fallet.
Överklagandenämnden har tidigare uttalat att såsom bestämmelsen är utformad måste svårigheterna vara av sådan art att de kan anses som betydande för kommunen. Det har begränsad betydelse om placeringen skulle innebära svårigheter för enbart X skolan. Mot bakgrund av kommunens skyldighet att fördela resurserna mellan sina skolenheter (2 kap. 8 a § skollagen) måste det ställas relativt höga krav för att kostnader eller andra svårigheter som uppstår vid en viss skolenhet ska anses innebära betydande organisatoriska svårigheter för kommunen (Överklagandenämndens beslut den 24 maj 2017, dnr 2017:122).

X kommun har anfört att X skolan inte har möjlighet att tillgodose NNs behov av anpassade lokaler och utrymme för hjälpmedel samt undervisning av personal med relevant utbildning.

Överklagandenämnden har tidigare uttalat att en skola har en skyldighet att vidta långtgående åtgärder för att tillgodose en elevs behov av särskilt stöd på den grundsärskola där eleven är placerad. Att eleven har behov av en lugn lärmiljö, anpassad undervisning och anpassat undervisningsmaterial är stödbehov som ska tillgodoses inom ramen för elevens ordinarie skolplacering. Detta innebar inte i sig att det förelåg betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter för eleven att gå kvar på den skolenhet där eleven var placerad (Överklagande¬nämndens beslut den 9 januari 2013, dnr 2012:477).

I ärendet är emellertid inte fråga om en omplacering av NN, utan en nyansökan till X skolan. Överklagandenämnden har tidigare uttalat att det får ställas högre krav på en kommun vad avser att flytta en elev som redan har en skolplacering än när det är fråga om en nyplacering (Överklagandenämndens beslut den 15 december 2016, dnr 2016:625). Vad avser en ny ansökan om skolplacering vid en viss skolenhet finns anledning att även beakta kommunens frihet att organisera verksamheten på det sätt som bäst passar de lokala förut¬sättningarna (prop. 2009/10:165 s. 250). Överklagandenämnden har tidigare uttalat att kommunens frihet att bestämma över sin skolorganisation bl.a. innebär att kommunen kan bestämma storleken på en skolenhet och bestämma vilka årskurser och skolformer som ska finnas vid skolenheten (se Överklagandenämndens beslut den 16 november 2015, dnr 2015:421, den 11 maj 2016, dnr 2016:41 och den 6 mars 2018, dnr 2018:33). Kommunens frihet att organisera sin grundsärskola innebär också att kommunen har möjlighet att frångå vårdnads¬havarnas önskemål om skolplacering i de fall där en viss skola inte har plats för alla som vill gå där.

Överklagandenämnden bedömer sammantaget att X kommun har visat att NNs behov av anpassade lokaler och läromiljö är sådana att det skulle innebära betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter för kommunen att tillgodose vårdnadshavarnas önskemål om skolplacering för honom vid X skolan.

Kommunen har därmed haft fog för sitt beslut och överklagandet ska avslås.

På Överklagandenämndens vägnar
Niklas Schüllerqvist

Beslutet har fattats av Niklas Schüllerqvist, ordförande i nämnden, samt Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson, Greger Bååt och Elisabeth Fernell efter föredragning av juristen Helena Söderberg. Kanslichefen Anna-Karin Lundgren har även varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.