Till innehållet

Mottagande till specialskolan. Frågan om eleven har språkstörning.

Beslut 2011-08-26 dnr 2011:164


H har inför höstterminen 2011 ansökt om att tas emot vid Hällsboskolan som är en riksskola för elever med grav språkstörning. Nämnden för mottagande i specialskolan och Rh-anpassad utbildning beslutade den 22 juni 2011 att inte ta emot H till sökt utbildning. H har överklagat beslutet genom sina vårdnadshavare.


 

Beslut

Överklagandenämnden avslår överklagandet.

Beslutet får inte överklagas.

Skäl

Gällande bestämmelser

Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller som av andra skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan om de är synskadade och har ytterligare funktionshinder, är döva eller hörselskadade, eller har en grav språkstörning. Frågan om mottagande till specialskolan prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs, 7 kap. 6 § skollagen (2010:800).


Beslut enligt 7 kap. 6 § skollagen om barns mottagande i specialskolan får enligt 28 kap. 14 § samma lag överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd.


 

Ärendet


H har inför höstterminen 2011 ansökt om att bli mottagen som elev vid Hällsboskolan.


Den 22 juni 2011 beslutade Nämnden för mottagande i specialskolan och Rh-anpassad utbildning att avslå ansökan. Som skäl för beslutet angavs att underlaget i ärendet inte visar att H har en sådan grav språkstörning att han tillhör Hällsboskolans målgrupp.


I den utredning som Överklagandenämnden tagit del av ingår bl.a. Hällsboskolans beredningsgrupps beslutsunderlag, utlåtanden av tal- och specialpedagogen Kiki Wallén-E, leg. logoped Anna Strömberg, leg. psykolog Anna Liljestrand och ett intyg från psykologen Lena Dahlberg. Utredningen i ärendet innehåller även ett journalblad avseende ett möte mellan H, läkaren Elisabeth Kullenberg, psykologen Lena Dahlberg och vårdnadshavarna daterat den 18 januari 2011.

 
Av den samlade utredningen i ärendet framgår att H under läsåret 2010/11 har gått i årskurs tre i sin klass på Magnarps skola med stöd av assistent och vissa timmar med individualiserad undervisning med specialpedagog. H har förutom en grav språkstörning även bredare kognitiva svårigheter som visar sig både språkligt och icke-språkligt. Han har en lindrig utvecklingsstörning och hans resultat ligger betydligt under genomsnittet för åldersgruppen, även om perceptuell funktion ligger något högre än övriga funktioner.


I beredningsgruppens beslutsunderlag anges bl.a. att H har fått diagnosen grav generell språkstörning och psykologutredningen visar en jämn begåvningsnivå betydligt under genomsnittet för samtliga funktioner. För att kravet på en grav specifik språkstörning ska vara uppfylld ska det finnas en tydlig skillnad mellan barnets språkliga begåvning och icke-språkliga begåvning. Det gör det inte i Hs fall. Han bedöms därför inte tillhöra Hällsboskolans målgrupp.


Av logopedutlåtandet framgår att H har en grav språkstörning som omfattar både hans uttrycksförmåga och hans språkförståelse. Psykologutredningen uppger att han har en ojämn men låg begåvning och att han förutom en grav språkstörning, även har en utvecklingsstörning som ger honom rätt att tillhöra särskolans personkrets. Det uppges även föreligga en signifikant skillnad mellan perceptuell funktion och arbetsminne för hörd information.

 
Vårdnadshavarna K och B har överklagat beslutet och yrkar att deras son tas emot vid Hällsboskolan. Till stöd för sitt överklagande  har de bifogat ett intyg från psykologen Lena Dahlberg vid Barn- och ungdomspsykiatri Hälsingborg-Ängelholm, detarat den 18 januari 2011. Intyger ger, enligt vårdnadshavarna, en mer rättvisande bild av H.

 
Av intyget framgår i huvudsak att H har en utvecklingsstörning och således tillhör särskolans personkrets. Han har sedan tidigare en diagnostiserad språkstörning. Vissa autistiska drag kan skönjas, dessa är dock inte så tydliga att en specifik autismdiagnos kan ställas. H har under det sista året utvecklat sitt språk mycket och det är viktigt att följa och se vad detta innebär för hans utveckling framöver.


Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning har yttrat sig över överklagandet och inte funnit anledning att ändra sitt beslut.

 

Överklagandenämndens bedömning


För att tas emot på Hällsboskolan krävs att barnet har en grav språkstörning och på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan.

 
Av förarbetena till den nya skollagen framgår att någon ändring av målgruppen för specialskolan inte är avsedd. Med språkstörning får därför förstås en specifik störning av tal- och språkutvecklingen (prop. 2009/10:165 s. 700). Det innebär också att det ska finnas en skillnad mellan den språkliga förmågan och icke-språkliga begåvningen. Kravet på en grav språkstörning i bestämmelsen ska alltså utläsas som ett krav på en specifik grav språkstörning till skillnad från en generell grav språkstörning som kan ha andra orsaker, till exempel en utvecklingsstörning. Den första frågan är därför om H ska anses tillhöra målgruppen genom att hans språkliga funktionsnedsättning är att betrakta som en (specifik) grav språkstörning i lagens mening.


Av utredningen i ärendet framgår att Hs sammanvägda resultat i den psykologiska utredningen ligger betydligt under genomsnittet för åldersgruppen men att hans uppfattningsförmåga ligger något högre än övriga funktioner. Utöver en grava språkstörningen har han också bredare kognitiva svårigheter som yttrar sig både språkligt och icke-språkligt. Det föreligger, enligt utredningen, inte någon skillnad (diskrepans) mellan hans språkliga förmåga och icke-språkliga begåvning vilket kan förklaras av hans utvecklingsstörning som ger en generell funktionsnedsättning. Överklagandenämnden bedömer därför att det inte är fråga om en sådan grav språkstörning som avses i 7 kap. 6 § skollagen, vilket är en nödvändig grundförutsättning för att han ska anses tillhöra skolans målgrupp. Utredningens slutsatser innebär att Hs grundproblem inte är hans språkliga störning utan att att denna kan ses som en konsekvens av hans utvecklingsstörning. På grund av detta har Hällsboskolan inte förutsättningar att vara det stöd som H behöver. Då det inte bedöms finnas några andra särskilda skäl ska överklagandet avslås.

På Överklagandenämndens vägnar

 

Anders Heiborn

 Erik Svensson
------------------

Beslutet har fattats av Anders Heiborn, ordförande i nämnden, Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist och Gunilla Thole efter föredragning av Erik Svensson.