AAs vårdnadshavare har överklagat beslutet om åtgärdsprogram
Beslut
Överklagandenämnden avslår överklagandet.
Beslutet får inte överklagas.
Skäl
Gällande bestämmelser
Av 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) följer bl.a. att det ska anmälas till rektor om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.
Av 3 kap. 9 § skollagen framgår bl.a. att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektor.
Av 28 kap. 16 § skollagen följer att rektors beslut i fråga om åtgärdsprogram, får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.
Ärendet
Av åtgärdsprogrammet som upprättades den 29 september 2011 av rektor framgår bl.a. följande. Åtgärdsprogrammets första del består av en kartläggning av elevens nuvarande skolsituation. Där beskrivs först vad som fungerar väl respektive mindre väl och sedan ges eleven och vårdnadshavarna möjlighet att presentera sin bild av skolsituationen. Åtgärdsprogrammets andra del är benämnt ”mönster och samband”. Där sammanfattas de utredningar som legat till grund för åtgärdsprogrammet, vilka svårigheter AA har samt vilka stödåtgärder som ska vidtas. Åtgärdsprogrammets tredje del redogör för målen samt hur åtgärdsprogrammet ska följas upp och utvärderas. Målen består i ett långsiktigt mål och två arbetsmål som kopplas till Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Till arbetsmålen kopplas i sin tur de stödåtgärder som ska vidtas för att uppnå respektive mål. Vidare framgår när åtgärderna ska vidtas samt vem som är ansvarig för att stödinsatserna genomförs. Vad gäller uppföljningen och utvärderingen så framgår att åtgärdsprogrammet ska utvärderas den 28 november 2011 genom ett möte mellan vårdnadshavarna, mentor, assistent, specialpedagog och talpedagog.
Av åtgärdsprogrammet framgår vidare att skolan, utöver de utredningar som genomförts, har tagit initiativ till andra utredningar, dels via skolans resursteam, dels via Specialpedagogiska skolmyndighetens resurscentrum tal och språk. Vårdnadshavarna har emellertid motsatt sig dessa utredningar. Om AAs stödbehov framgår följande. AA har svårigheter inom områdena, tal/samtal, språkförståelse, nya situationer, socialt samspel och koncentration. AA behöver tydlighet och struktur. Han behöver fasta rutiner och förberedelse inför nya situationer och han behöver teckenstöd för att underlätta kommunikationen med andra elever. Han behöver stöd av assistent för att behålla fokus, förstå instruktioner och slutföra uppgifter vid arbete i stor klass. Han behöver därutöver kontinuerlig talträning och anpassade arbetsuppgifter. För att tillgodose AAs stödbehov avser skolan bl.a. att vidta följande åtgärder. Ett tydligt schema där de olika delmomenten förklaras. Daglig genomgång av schemat med mentor. Mentor och assistent använder den teckenkommunikation som de fortbildats i. Klassen lär sig kontinuerligt fler tecken. Assistent och mentor instruerar och hjälper AA att behålla koncentration. AA träffar en talpedagog två gånger i veckan och han erbjuds att delta i ”den lilla gruppen” för att få möjlighet att träna socialt samspel. AA arbetar dagligen med dataprogrammet Lexia för att träna språkförståelse. Datorn används därutöver som skrivstöd. Skolan och hemmet samarbetar kring AAs svårigheter.
AAs vårdnadshavare har överklagat beslutet och bl.a. anfört att de är kritiska till i princip hela åtgärdsprogrammets innehåll. Skolan fokuserar mer på AAs svårigheter än på vilka åtgärder man ska vidta för åtgärder för att komma till rätta med problemen. En specialpedagog har på skolans uppdrag utrett AA vid flera tillfällen men skolan använder inte det som framkommit vid utredningarna i tillräcklig utsträckning. Ett konkret exempel är att man i åtgärdsprogrammet anger att AAs ljudkänslighet ger upphov till problem på musiklektionerna men inte föreslår hur man ska få lektionerna att fungera. Någon utredning som styrker att han är ljudkänslig finns inte heller. Ytterligare exempel på situationer som beskrivs som problematiska är klassens timme och undervisning i stor klass. Inte heller här finns några konkreta åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Det stämmer att AA blir frustrerad när något är svårt och de efterfrågar därför åtgärder som gör att han inte behöver hamna i den situationen. Skolans erbjudande om undervisning i den s.k. ”lilla gruppen” är befängt eftersom det inte finns några skäl att placera AA i en grupp med andra funktionshindrade elever. Istället borde skolan tillhandahålla logopedhjälp och daglig träning med talpedagog. Mot bakgrund av att skolan dagligen informerar om AAs skolsituation är det märkligt att åtgärdsprogrammet beskriver situationer som inte fungerar som vårdnadshavarna inte känner till. AA upplever att det är svårt att skriva för hand i pressade situationer. Skolan har införskaffat en dator som skrivstöd men eftersom AA inte har någon dator hemma och datorn i skolan var trasig vid mötet den 29 september, bör skolan uppmuntra honom att skriva för hand. De ifrågasätter samtidigt om datorn används tillräckligt mycket och anser inte att skolan har den kompetens som behövs för att använda datorn som hjälpmedel. Sammanfattningsvis har de en mycket vag bild av AAs skolsituation och känner sig maktlösa över att det är så mycket som inte fungerar. De har för skolan framhållit att det är svårt att förstå åtgärdsprogrammets syfte, insatser och därmed även uppföljningen.
Av en språkbedömning, utförd av specialpedagog den 13 maj 2011, framgår bl.a. att AA vid bedömning med TROG (språkligt impressivt test) får ett resultat som motsvarar vad barn i femårsåldern klarar. Han bedöms ha kort uthållighet och är mycket lättstörd. När AA är väl förberedd inför uppgiften och yttre störningsmoment är eliminerade ökar hans koncentrationsförmåga.
Överklagandenämndens bedömning
Av förarbetena till den nya skollagen framgår att syftet med att ställa krav på upprättandet av ett åtgärdsprogram är att det ska finnas ett dokument för planering och utvärdering av elevens utbildning, så att förutsättningarna för elevens fortsatta lärande blir de bästa. För en elev i behov av särskild stöd är åtgärdsprogrammet ett nödvändigt pedagogiskt instrument för planering och samarbete mellan lärare, annan personal, elevhälsa, eleven och eventuellt vårdnadshavare samt för uppföljning och utvärdering av åtgärderna. Arbetet med stödåtgärderna ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svårigheter och en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Programmet ska omfatta hela elevens skolsituation. Åtgärderna ska vara både kortsiktiga och långsiktiga. De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera. Det ska också framgå vem som är ansvarig för att stödinsatserna genomförs. Under utredningen ska vårdnadshavarna ges möjlighet att medverka och om det inte är obehövligt ska samråd ske med elevhälsan. (prop. 2009/2010:165 s. 289 ff.)
Överklagandenämnden ska vid sin prövning antingen fastställa eller upphäva beslutet. En viktig del av nämndens överprövning avser utredningens kvalitet, d.v.s. om rektorn utrett eleven på det sätt som krävs samt även i övrigt har följt den handläggningsprocess som föreskrivs i den nya skollagen. Nämnden kan inte genom sin överprövning ge förslag på vad åtgärdsprogrammet ska innehålla, men däremot ge uttryck för en uppfattning om huruvida eleven borde ges stöd i en annan omfattning eller form. (prop. 2009/10:165 s. 585 ff.)
När det gäller AA har vårdnadshavarna angett att det är svårt att förstå åtgärdsprogrammets syfte, stödåtgärder, mål och uppföljning. Överklagandenämnden konstaterar att det av åtgärdsprogrammet i huvudsak framgår vilka elevens stödbehov är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas samt vem som är ansvarig för respektive stödinsats. Av åtgärdsprogrammet framgår vidare att eleven och elevens vårdnadshavare givits möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetades och att programmet beslutats av rektorn. Åtgärdsprogrammet uppfyller således de formella kraven och har en struktur som kan sägas besvara vårdnadshavarnas frågor i detta avseende. Det kan emellertid konstateras att den eftersökta informationen inte alltid återfinns under relevant rubrik. Under rubriken Mönster och samband – Barnets/elevens behov av hjälp och stöd, återfinns exempelvis flera stödåtgärder som sedan inte återfinns under rubriken Mål/Åtgärder – förändringsarbete . För några av de stödåtgärder som omnämns, anges inte någon ansvarig person, inte heller kopplingen till mål i kurs- eller läroplan. Sådana oklarheter minskar åtgärdsprogrammets värde som ett tydligt instrument för planering och utvärdering av elevens utbildning och bör därför avhjälpas.
Vårdnadshavarna har vidare uppgett att åtgärdsprogrammet fokuserar mer på AAs svårigheter än lämpliga stödåtgärder, bl.a. avseende teckenkommunikation, undervisning i stor klass, musiklektionerna, klassens timme, turtagning och frustration vid svårigheter. I åtgärdsprogrammet uppges att teckenkommunikation ska användas. Vidare ska AA få anpassade arbetsuppgifter, stöd av assistent vid arbete i stor klass samt träna turtagning i samtal med talpedagog. Överklagandenämnden finner dessa åtgärder vara tillräckliga.
Vårdnadshavarna är även kritiska till att datorn inte används mer. I åtgärdsprogrammet uppges att AA använder datorn dagligen, dels som skrivstöd och dels för att träna språkförståelse. Vårdnadshavarna efterfrågar logopedhjälp eller daglig träning med talpedagog. I åtgärdsprogrammet uppges att AA ska få träffa en talpedagog två gånger i veckan. Överklagandenämnden kan konstatera att skolan och vårdnadshavarna i vissa avseenden har olika uppfattningar om vilka åtgärder och i vilken omfattning dessa ska vidtas för att tillgodose AAs stödbehov. Inte heller här kan Överklagandenämnden se att åtgärderna vare sig till form eller till omfattning är bristfälliga.
Vårdnadshavarna har uppgett att de inte har informerats om förändringar av AAs schema. Av åtgärdsprogrammet framgår att skolan ska upplysa hemmet om förändringar och att detsamma gäller hemmet. Av åtgärdsprogrammet framgår vidare att AA ska delta i en liten grupp för att bl.a. träna socialt samspel, turtagning och högläsning men att vårdnadshavarna har motsatt sig detta. Överklagandenämnden vill i sammanhanget framhålla vikten av samverkan mellan hem och skola för att skapa förutsättningar att vidta relevanta åtgärder för den aktuella eleven. Överklagandenämnden vill samtidigt betona att särskilt stöd inte bara är en rättighet utan att det också innebär en skyldighet för eleven att delta i de stödåtgärder som skolan beslutar om. Vårdnadshavarna har naturligtvis en viktig del i detta.
Av åtgärdsprogrammet framgår vidare att skolan tagit initiativ till ytterligare utredningar av AAs svårigheter i skolsituationen men att vårdnadshavarna motsatt sig även detta. Skolan ska, som ovan nämnts, samarbeta med vårdnadshavarna vid utarbetandet av åtgärdsprogram. Samtidigt är skolan skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att tillgodose en elevs behov av särskilt stöd. Av betydelse för Överklagandenämndens bedömning är således att skolan, med hänvisning till vårdnadshavarnas önskemål, underlåtit att gå vidare med fördjupade utredningar man ansett skulle behövas för att klarlägga omfattningen av AAs stödbehov.
Vid en sammantagen bedömning anser Överklagandenämnden emellertid inte att denna brist utgör skäl nog för att upphäva åtgärdsprogrammet. Om det vid uppföljningen av de vidtagna åtgärderna visar sig att AAs stödbehov kvarstår, återstår även kravet på att hantera detta inom ramen för ett åtgärdsprogram.
Överklagandenämnden avslår överklagandet och fastställer därmed åtgärdsprogrammet.
På Överklagandenämndens vägnar
Anders Heiborn
Hedvig Feltelius
---------------------
Beslutet har fattats av Anders Heiborn ordförande i nämnden, Magnus Åhammar, Birgit Blomqvist, Einar Jakobsson Ingegärd Hilborn och Lars Werner efter föredragning av Hedvig Feltelius.